"Språket skiljer oss åt"

I Steinerskolan i Helsingfors delar finska och svenska elever skolbyggnad. Trots det finns det en tydlig gräns mellan språkgrupperna.

- Vi har väldigt få lektioner tillsammans, säger Amos Wallgren som går i årskurs 12 i den svenska Steinerskolan. Via elevkåren har jag ändå lärt känna några finskspråkiga.

Förstår de vad jag menar?

- Ingenting annat skiljer oss åt än språket, säger Melina Laakso, som går i den finska skolan. De svenska eleverna talar nog finska, men ändå undrar man ibland om de ändå riktigt förstår vad man menar. På samma sätt är jag rädd för att säga någonting dumt på svenska.

Amos systrar går i den finska skolan.

- De är ganska finskspråkiga men talar svenska, medan jag är svenskspråkig och talar finska. Vi är helt tvåspråkiga. Ändå umgås vi i olika språkgrupper och de sociala relationerna är annorlunda, fortsätter Amos Wallgren.

Erfarenheter påverkar hur vi förhåller oss till språk

Enligt professorn i sociologi Susan Sundback vid Åbo Akademi blir barn som växer upp i tvåspråkiga familjer med kärlek till båda föräldrarna ett slags brobyggare. De rör sig fritt på båda sidorna om språkgränsen och tar inte parti för varken det ena eller andra språket.

Ett dåligt förhållande till den ena föräldern kan däremot leda till att barnet ser mera negativt på den förälderns språkgrupp och kultur.

"På svenskt håll är det lite mera Mumindal"

Författaren Antti Tuuri är känd för sina skildringar av hemtrakterna i det finska Sydösterbotten. Men han gick i skola i Jakobstad och har sin andra bostad i lilla svenskspråkiga byn Molpe.

- De små österbottniska byarna är väldigt lika oberoende av språk. På svenskt håll är det lite mera Mumindal över det hela, men annars är det ingen skillnad, säger han. Skillnaderna hittar man mellan landsbor och stadsbor.

Antti Tuuri är övertygad om att enspråkighet alltid är isolerande oberoende av språk. Tittar man bara på svensk teve och läser svenska tidningar tappar man bort en del av Finland.

- På samma sätt är det i östra Finland där man vill sluta läsa svenska i skolorna. De tänker inte på det att barnen i Joensuu inte har möjlighet att komma till västra Finland om de inte kan svenska. Föräldrarna klipper bort halva Finland för sina barn, säger han.

Språkgränsen märks också inom föreningsliv och idrott. Professorn Susan Sundback säger att det beror på att man vill använda sitt modersmål även utanför familjen och jobbet.

"Bevara handbollen svensk"

De stora sporterna som ishockey och fotboll domineras på nationell och klubbnivå ofta av majoritetsspråket, medan till exempel handbollen är svensk.

- Många vill att deras barn ska fortsätta vara svenskspråkiga och inte förlora kontakten med det svenska språket, säger hon. Språket är ett emotionellt och existentiellt medium. Vi skulle inte vara någonting om vi inte hade ett språk. Genom språket lär vi oss vem vi är och känna vårt djupaste känsloliv.

Teater utan språkgränser

Rampen-Ramppi i Vasa är landets enda flerspråkiga studentteater. Här har man rivit språkmuren helt och hållet.

- Det är teatern som binder oss samman, som är vårt gemensamma språk. De flesta här tänker inte på om man talar finska, svenska eller engelska. Det är teatern som är huvudspråket, säger skådespelaren Johanna Winberg.

Kulturskillnaderna är inte så stora egentligen för en stor del är tvåspråkiga. Jag ser språket som ett medel eller ett verktyg, säger producenten Tuula Närvä. Kulturskillnaderna märks mera mellan stad och landsbygd än mellan språk.

Närbild må. 2.3.2015, kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 3.3.2015, kl 17.25.