Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kranskommunerna tveksamma till stadsboulevarder

Uppdaterad 24.02.2015 14:57.
monica avellan
Bildtext Monica Avellán tror inte att stadsboulevardernaskapar annat än längre bilköer för Tusbybor.

Boulevardiseringen gynnar endast Helsingforsborna och de andra som står i bilkö in mot stan glöms bort. Det säger Monica Avellan som kör till sträckan Tusby – Helsingfors – Tusby varje dag.

Enligt den nya generalplanen för Helsingfors ska staden växa och bland annat har man planer på att göra infartslederna in mot huvudstaden till stadsboulevarder med bebyggelse, kollektivtrafik, cykelleder och trottoarer. Mannerheimvägen och Backasgatan i Helsingfors är exempel på stadsboulevarder.

Monica Avellán sätter sig i sin bil hemma i södra Tusby. Det är tidig morgon och hon ska köra till jobbet som ligger på Nordenskiöldsgatan i Helsingfors.

Vanligtvis tar det henne mellan en halv och en timme att ta sig in till stan. I dag går det fortare. Det är nämligen sportlov och fredag.

- I dag är jag glad eftersom det är så lite bilar ute. I värsta fall har jag suttit en och en halv timme i bilen på väg till arbetet, säger hon och berättar hur hon ibland kör andra rutter för att slippa de värsta köerna.

Enligt generalplanen skulle endast den sista delen av Tusbyleden från Ring I omvandlas till en stadsboulevard. Så länge boulevarden inte blir längre kan Avellán pusta ut.

- En boulevard från Ring I påverkar inte rusningen nämnvärt. Skulle den börja redan vid Ring III skulle min bilresa bli betydligt besvärligare, berättar Avellán.

Hon tycker ändå att stadsboulevarderna inte är någonting att hurra för.

- Det låter bra för helsingforsarna men det hjälper inte oss som bor i Tusby. I så fall måste de bygga jättestora parkeringar eller helst parkeringshus som är gratis för oss som kommer med bil. Eller sedan se till att det finns ännu mera kollektivtrafik hit norrut, berättar hon.

Hon önskar att man i stället för stadsboulevarder kunde tänka ut sätt att åtgärda rusningen som uppstår varje vardagsmorgon och eftermiddag.

En extra rusningsfil

Avellán är helt och hållet beroende av sin bil och hon anser att kollektivtrafiken både inom kommunen och till och från Helsingfors fungerar uselt.

Vad skulle vilja att man gjorde för att minska på rusningen?

- Antingen borde man bygga en tågbana eller någon sorts underjordisk spårvagn. Men det kunde också vara tre filer in mot stan på morgonen när det är rusning och på eftermiddagen kunde den tredje filen vara för dem som kör norrut.

Man pratar om att stadsboulevarderna gynnar både Helsingfors och kranskommunerna. Vad säger du om det?

- Jag tror att det snarare stjälper kranskommunerna eftersom folk antagligen flyttar till boulevarderna. Kranskommunerna och de små byarna avbefolkas.

”Kranskommunerna gynnas också”

Men stadsboulevardsentusiasterna är av annan åsikt.

- Kranskommunerna avbefolkas inte. Helsingfors kommer i det långa loppet att flytta norrut och där kommer också arbetsplatserna att vara. Det innebär mindre rusning till stan, säger Christoffer Weckström som studerar trafikteknik vid Aalto universitetet.

Han är med i stadsplaneringskollektivet Urban Helsinki som varit med om att utveckla en alternativ generalplan, Pro Helsingfors 2.0.

Fem minuter extra i bilkön

Weckström uppskattar att en omvandling av Tusbyleden endast betyder fem minuter extra i bilkön. Enligt honom är boulevardiseringen inte endast negativt för dem som bor i kranskommunerna med tanke på trafiken.

- Det är redan nu trafikstockning varje morgon. Om det flyttar 400 000 till kranskommunerna så blir det ännu mera stockning. Då är det fiffigare att låta människorna flytta till ställen med bättre trafikförbindelser och på så vis undviker man att trafikökningen endast gäller personbilar.

Vad säger du om stora parkeringar vid stadsboulevarderna för dem som kommer från kranskommunerna?

- Naturligtvis. Men vem står för kostnaderna? Om det är Helsingforsregionens trafik (HRT) blir det dyr kollektivtrafik eftersom man i praktiken kan använda en parkeringsplats per bil under hela arbetsdagen. Det är ganska dyrt att bygga parkeringsplatser i den skalan. Men om man kan styra en del av kostnaderna till dem som använder parkeringsplatserna och på kranskommunerna så då är det möjligt att bygga flera platser.