Politiker börjar tvivla på Jakobstads satsning på kärnkraft

Jakobstads Energi Ab tog hand om delar av Jakobstads energiverk som inte övergick till Herrfors Ab i samband med försäljningen i höstas. Det nya bolaget har inga egna elkunder eller elnät som ger regelbundna inkomster.

Bolaget har däremot åtaganden som gäller byggandet av Fennovoimas kärnkraftverk i Pyhäjoki. Pengarna skall tjänas på elbörsen via de andelar i produktionsbolag som blev kvar i Jakobstads Energi Ab efter omstruktureringen i höstas.

Försäljningen av Jakobstads energiverk inbringade nästan 70 miljoner euro. Många såg de miljonerna som räddningen för stadens ekonomi, men samtidigt såldes de årliga regelbundna inkomsterna bort i form överföringsavgifter och inkomster från elförsäljning till de egna kunderna.

Jakobstad Energi Ab måste i fortsättningen tjäna sina pengar på elförsäljningen till elbörsen via de produktionsbolag där bolaget har andelar, till exempel Alholmens Kraft och Pohjolan Voima och olika vindkraftsprojekt. I framtiden förväntar sig bolaget inkomster från Fennovoimas kärnkraftssatsning i Pyhäjoki. Hur bra eller dålig affär det blir beror på elpriset om tio år.

Förstod inte ärendets vidd

Försäljningen av Jakobstads Energiverk kom hastigt upp på agendan i samband med den bolagisering av kommunala affärsverk som EU hade krävt i många år och som skulle verkställas senast vid årsskiftet 2015.

En liten krets av politiker, tjänstemän och konsulter från Ernst & Young förhandlade fram försäljningen på rekordtid och fullmäktige fick allt på sitt bord 22 december 2014. Det gick snabbt undan och det blev lite si och så med informationen till fullmäktige.

Fullmäktige fick bland annat ta del av juridiska avtalstexter först på mötet. De skulle läsas under en kvart och sedan samlas in på nytt ,eftersom det hela var hemligt.

- Jag måste ärligt säga att jag var inte helt insatt i ärendet, säger Ilmari Heinonen (Saml.)

På sitt möte den 22 december i fjol beslöt fullmäktige förutom om försäljningen av energiverket också att ge det nya bolaget, Jakobstads Energi Ab, en kommunal borgen på 20 miljoner euro för en checkkredit. I praktiken alltså ett lån.

Pengarna skall bland annat användas till byggandet av kärnkraftverket i Pyhäjoki. Jakobstads andel är 10 MW och för tillfället beräknas kostnaderna till 14 miljoner euro för Jakobstads del, varav två miljoner har betalts. Blir kärnkraftverket dyrare, kostar det mera.

- Det är just det här som jag inte var medveten om. Storleksordningen på investeringen och det här som lite väcker tankar, säger Ilmari Heinonen.

- Jag har ingenting emot kärnkraften i sig, men det man äger ansvarar man för. En kommunal borgen till ett bolag som man äger är samma sak.

- Man äger de aktier man äger och de ger antingen plus eller minus. Det är den här sidan som borde diskuteras, säger Ilmari Heinonen.

Borgen på 20 miljoner

SFP:s starke man i Jakobstad, Peter Boström, var både säljare och köpare när den här affären gjordes. Han och måste jäva sig på båda håll, det vill både i stadsstyrelsen och i Katternö-styrelsen.

Boström har tidigare sagt att han inte vill kommentera frågan om stadens roll i kärnkraftssammanhanget efter försäljningen av Jakobstads Energiverk. Det vill inte heller Stefan Storholm som är vd för Katternöbolagen.

Kenneth Holmgård, Mona Vikström, Owe Sjölund är alla SFP:are i stadsstyrelsen i Jakobstad, men har inte gått att för en kommentar.

Frågan är alltså om Jakobstad borde tänka om kring kärnkraften när man varken har egna kunder eller ett eget elnät längre via det gamla energiverket.

Maria Lunabba är den enda SFP:aren i stadsstyrelsen som vi fått tag på.

- Jag måste säga att jag vet inte. Det här är helt nytt för mig. Vad jag vet har det inte diskuterats hur vi skall tänka på det, säger Lunabba.

Maria Lunabba säger att energiverket i Jakobstad såldes 31 december 2014 och frågan om stadens inställning till kärnkraften har inte blivit aktuell efter det .

I praktiken tog staden ändå ställning på samma möte den 22 december redan i följande paragraf efter försäljningen, eftersom en kommunalborgen på 20 miljoner euro beviljades. Pengar som skall användas till satsningar i kärnkraftverket i Pyhäjoki.

Uppenbarligen diskuterades frågan inte på stadsstyrelsemötet 12 december 2014 och i grupperna inför fullmäktigemötet 22 december 2014.

- Om vi har godkänt det på fullmäktigemötet, så har vi gjort det. Då vet jag inte varför vi skulle behöva diskutera det fler gånger, säger Maria Lunabba.

- Jag är normalt positivt inställd till kärnkraft så det stör inte mig.

Staden kan säga stopp

Nykarleby med eget elnät och egna kunder sade nej till fortsatta satsningar på kärnkraft. Jakobstads Energi Ab har varken det ena eller det andra, men däremot en checkkredit på 20 miljoner euro beviljad av fullmäktige i Jakobstad 22 december 2014.

Krediten kan användas till att betala räkningar till Fennovoima när bygget fortskrider och det krävs satsningar av delägarna i proportion till den andel man äger i kärnkraftverket.

Kredtiten är också tänkt att användas till de vindkraftsprojekt staden är delägare i via Jakobstads Energiverk så länge det fanns.

Ifall Jakobstad väljer att gå Nykarlebys väg finns det samma möjligheter i Jakobstad. Hittills har staden satsat två miljoner euro, men till de planerade 14 miljonerna behöver man inte gå ifall stadsstyrelsen och fullmäktige säger stopp.

Det betyder att stadens andel i kärnkraftverket minskar i motsvarande mån som bygget fortskrider. Men man har kvar den andel man betalat in liksom i Nykarleby.

Det beslutet kan i slutändan visa sig vara en god affär, men också en dålig. Allt beror på hur elpriset och kärnkraftsbygget utvecklas.