Svar: Yles mål är att nå alla finländare
Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg uttrycker (Vbl 15.2) sin oro över de finlandssvenska mediernas framtid. Det är en oro som vi på många punkter delar och också vi tycker att det är viktigt att Yles uppdrag nu diskuteras på bred front.
Svenska Yle har inte, som Nyberg låter påskina, nedprioriterat de regionala radiosändningarna. Tvärtom har vi de senaste åren satsat på att utveckla våra morgonsändningar.
Men en konstruktiv debatt måste basera sig på fakta. Nu sprider flera tidningschefer felaktiga uppgifter, som ursprungligen presenterats i den utredning om Yle som de kommersiella mediehusen beställt och finansierat inför riksdagsvalet.
En missuppfattning är att Yles mål mäts i volym. Eftersom Yle inte verkar på den kommersiella marknaden finns ingen orsak att sträva efter så stora marknadsandelar som möjligt, varken på tv, radio eller webb. Vårt public service-uppdrag handlar alltså inte om att enskilda människor ska tillbringa så många minuter som möjligt i Yles sällskap.
Däremot strävar vi efter en stor räckvidd för att alla de finländare som betalar Yleskatt ska hitta någonting som är relevant för dem. Det är också förutsättningen för att vi ska fylla de uppgifter som Ylelagen ger oss, bland annat att ge varje finländare tillgång till viktig information och på det sättet skapa förutsättningar för att delta i det demokratiska beslutsfattandet.
Det betyder också att vi, i motsats till de kommersiella medierna, inte kan välja bort den publik som är svår eller dyr att nå. Vi måste i allt högre grad göra innehåll för smala och små grupper, även om det är krävande. Det leder med stor sannolikhet till att vår marknadsandel i själva verket minskar.
En annan missuppfattning är att Yle skulle eftersträva 80 procents räckvidd på webben. Räckviddsmålet är sammanslaget och inkluderar alltså tv, radio och webb.
Nyberg antyder att Yleskattens storlek är orsaken till att en allt större del av Yles innehåll också finns på webben. I själva verket har Yles resurser krympt med en tredjedel sedan 2000-talets början. Trots det har Yle fokuserat mer på webbutvecklingen i många år, eftersom vi ser att det är det enda sättet att garantera vår relevans i framtiden.
Nyberg antyder att Yleskattens storlek är orsaken till att en allt större del av Yles innehåll också finns på webben. I själva verket har Yles resurser krympt med en tredjedel sedan 2000-talets början. Trots det har Yle fokuserat mer på webbutvecklingen i många år, eftersom vi ser att det är det enda sättet att garantera vår relevans i framtiden.
Genom att utvecklas digitalt har Yles publikrelation inte vuxit, däremot har webben kompenserat en del av det bortfall som beror på att allt fler lämnar traditionella former av broadcast-tv och radio. Det gäller barn och unga, men i allt högre grad också resten av befolkningen. Att då kräva att Yle begränsar sig bara till en viss teknologi är inte en vettig användning av de gemensamma resurserna.
Det finns inte heller något som tyder på att sådana här begränsningar skulle lösa tidningarnas ekonomiska problem, eftersom orsaken till dem inte stavas Yle utan omvälvande förändringar i hela medievärlden.
Nyberg låter förstå att att den ökade närvaron på webben i förlängningen leder till att broadcast-tv och radio på svenska försvinner. Hur medievanorna ser ut i framtiden kan ingen av oss förutspå, inte heller hur de stora globala aktörerna som nu dominerar på webben kommer att påverka utvecklingen. Trots det bedömer vi det osannolikt att broadcastkanalerna skulle spela ut sin roll inom en överskådlig framtid och Svenska Yle kommer därför fortsättningsvis att ha ett brett utbud på tv och radio.
Svenska Yle har inte, som Nyberg låter påskina, nedprioriterat de regionala radiosändningarna. Tvärtom har vi de senaste åren satsat på att utveckla våra morgonsändningar. De regionala redaktionerna ägnar sig inte heller åt det Nyberg kallar digitalt tidningsmakeri. Vi anpassar vårt material till mediet och gör webbspecifika inslag på webbens villkor.
Samtidigt måste frågan om kanal och teknik vara underordnad innehållet. I första hand fokuserar vi på att göra ett så relevant public service-innehåll som möjligt, i andra hand på att se till att det finns tillgängligt i de kanaler och på de plattformer som publiken väljer att använda.
Ulrica Lövdahl
chef för nyheter och aktualiteter, Yle Österbotten
Marit af Björkesten
direktör, Svenska Yle
Det här svaret publicerades i Vasabladet 20.2.2015.