Jan Guillou i blåsväder

Egentligen vet journalisten och författaren Jan Guillou bättre än så. I själva verket vet han allt som behöver vetas. I en krönika i tidningen Aftonbladet ställer han islamofobi och antisemitism mot varandra. Han förutspår ett "avgrundsvrål från liberalerna". Något åt det hållet har det blivit i debatten i Sverige den här veckan. Möjligtvis mer än vad Jan Guillou räknade med.

Det handlar om den antisemitism som hamnat högt på agendan i den offentliga debatten efter terrordåden i Paris och Köpenhamn. Runt om i Europa har judar vittnat om att de är allt mer oroade för sin personliga säkerhet och att de till och med överväger att emigrera till Israel av den anledningen. Europa känns inte tillräkligt säkert tycker många.

I Sverige har de här farhågorna bland annat förts fram av journalisten och chefredaktören för tidskriften Neo, Paulina Neuding och ordföranden i Svenska kommittén mot antisemitism, Willy Silberstein.

I sin krönika angriper Jan Guillou dem båda:

"Mest sannolikt är förstås att Willy Silberstein och Paulina Neuding bara ljuger, fast med gott uppsåt. Tanken att den svenska juden­heten börjat förbereda sig på flykt ur landet är inte bara hårresande. Den är en oerhörd förolämpning." skriver Jan Guillou i Aftonbladet.

Och sammanfattningsvis: "För dem, som vill framställa Sverige som ett antisemitiskt snarare än islamofobiskt land, är varje lögn och överdrift ett av det höga ändamålet helgat medel."

Varför skriver Jan Guillou så? Jan Guillou är sedan länge känd som vänsterdebattör och för att ta ställning för palestinierna i konflikten mellan Israel och palestinierna. Att judar i Europa blir måltavlor för ilska är för honom inte förvånande.

Jan Guillou är en skribent som beteckningen "stridbar" stämmer ovanligt bra på. Att han skulle bli kritiserad av ledarskribenter i de borgerliga tidningarna räknade han med.

Dagens Nyheter skriver att han "passerat all anständighets gräns". Svenska Dagbladet skriver att han "förolämpar Sveriges judar"

Att hans egen tidning, Aftonbladet skulle kritisera honom hade han kanske inte räknat med:

"I stället för att solidarisera sig med rädslan hos de utsatta, väljer han att ifrågasätta den som lögnaktig och ironisera över den.
I stället för att bry oss om hatet mot judar, menar han, bör vi fokusera på hatet mot muslimer eftersom det är mycket mer utbrett.
Detta ” i stället” är det riktigt farliga med Guillous text." skriver Aftonbladets politiska chefrerdaktör Karin Pettersson.

Också på de sociala medierna har det stormat: