Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Anna Caldén ser inga hinder

Från 2015
Uppdaterad 14.10.2015 12:55.
Anna Caldén
Bildtext Anna Caldén

- Om man inte kan använda benen så får man använda det man har mellan öronen, säger Anna Caldén som aldrig har låtit sig hindras av att hon sitter i rullstol.

Anna Caldén är hemma från Munsala och bosatt i Vasa. Hon beskriver sig som en person som alltid har massor av järn i elden, och hon har en synnerligen positiv syn på livet.

Jag besökte Anna en måndag i februari för att spela in ett "Samtal om livet". Jag ville veta hur hon hade blivit den starka och energiska person hon är idag, och jag var också nyfiken på hur hon kunde vara så glad hela tiden

- Det är ett val jag gör varje dag, säger hon. Jag väljer att se det positiva i tillvaron, och det är nånting som alla kan göra. Ibland råkar man ut för sådant som man inte kan påverka, men man kan alltid välja hur man förhåller sig till det som händer.

Anna Caldén är trettiofyra år gammal, singel och för tillfället heltidsstuderande.

- Jag ska bli politices magister med socialpolitik som huvudämne, och jag har bara gradun kvar.

Anna är också ordförande i Finland Svenska Handikappförbund rf, det har hon varit i fem år. Hon är dessutom aktiv inom lokalpolitiken i Nykarleby.

- På grund av mina uppdrag reser jag ofta mellan Österbotten och Helsingfors, och periodvis är jag mera borta än hemma. Men det går ju att leva så när man är singel och inte behöver ta hänsyn till någon annan, säger Anna.

- Det kan ibland bli lite för mycket, men jag glad att jag har fått den här möjligheten att vara med och påverka, och jag brukar säga att livet är kort, så det gäller att ta vara på möjligheterna när de erbjuds.

Medfödd funktionsnedsättning

Anna Caldén har en medfödd funktionsnedsättning som gör att hon är kortvuxen - hon är nittio centimeter lång - och hon rör sig med rullstol.

- Själv tänker jag aldrig på mig själv som funktionshindrad, utan jag har bara ett annat sätt att röra mig. Jag ser det som en egenskap, en positiv sådan. Och jag skulle inte vilja leva på något annat sätt, säger Anna.

Annas diagnos är diastrofisk dysplasi, och orsaken till att hon är kortvuxen är att hon ärvde en förändrad gen från båda föräldrarna, som själva var friska bärare av genförändringen.

Anna Caldén som barn
Bildtext Anna Caldén som barn

- Diastrofisk dysplasi hör till det finländska sjukdomsarvet, förklarar Anna. Där ingår ett trettiotal diagnoser som är vanligare i Finland än i något annat land i världen.

I vårt land finns det 200 personer med diastrofisk dysplasi.

- Så jag är ganska unik!

Som barn uppfattade sig Anna inte som annorlunda, och hon blev aldrig särbehandlad. Hon fick sin första elektriska rullstol när hon var sju år gammal.

- Det innebar en otrolig frihet, för då kunde jag köra själv. Före det hade jag manuell rullstol, och då var jag beroende av andra.

Det var först i högstadiet, i samband med tonårens utseendefixering, som Anna började känna sig annorlunda.

- Då insåg jag att jag inte såg ut som alla andra, att jag inte passade in i normen.

Hur hanterar man det?

- Mest tacklade jag det på egen hand, för jag har alltid varit stark. Och så har jag en god vän, en fysioterapeut, och henne talade jag med. Men det var nog ganska tufft några år...

Flyttade hemifrån som sextonåring

Efter högstadiet valde Anna Caldén att flytta hemifrån för att gå i en folkhögskola i Vasa.

- Jag ville pröva mina vingar, och samtidig visa för mig själv och andra att jag klarade mig på egen hand. Det var nog det bästa jag har gjort, säger hon.

- Det kan hända att om jag hade väntat några år så hade jag inte längre haft samma mod att göra det, tillägger Anna.

- Jag hade så himla roligt där på folkhögskolan, och många av de personer jag lärde känna under det året är mina bästa vänner idag!

Efter året i folkhögskolan fortsatte Anna till gymnasiet.

- Jag stannade kvar i Vasa och skaffade lägenhet här, säger hon.

- Vasa Övningsskolas gymnasium är en stor skola, och där hade jag aldrig någon känsla av att inte passa in. Där fanns personer av alla de slag.

Yrkesdrömmar

Anna drömde tidigt om att bli psykolog, och hon sökte flera gånger till psykologutbildningen i Åbo.
När hon inte kom inte in skaffade hon sig i stället en socionomutbildning, och nu håller hon alltså på med sina magistersstudier.

- Jag tror att allt har en mening, så det var kanske bra att jag inte kom in till psykologutbildningen när jag var i tjugoårsåldern.

- Jag har alltid varit brådmogen, men det kan nog hända att jag ändå hade varit för ung. Nu har jag mycket mera livserfarenhet, och det är möjligt att när jag är klar med min pol. mag. söker jag mig till en psykoterapiutbildning, säger Anna.

En annan av Annas drömmar är att bli politiker på heltid. Hon kan också tänka sig att jobba som föreläsare eller lärare.

- Jag föreläser redan nu ganska mycket, bland annat om att se möjligheter och inte hinder, och jag tycker om att träffa mänskor.

- Jag brukar tänka att om jag kan förändra en enda människas synsätt när det gäller olika val man gör i livet, eller inställningen till funktionshinder, så då har jag nått mitt mål!

- Jag vill också gärna ha familj och barn, men de senaste åren har jag haft fullt upp med alla uppdrag och studier. Men allt har sin tid, säger Anna.

- Min funktionsnedsättning är inget hinder för att få barn, men sen gäller ju samma sak för mig som för andra kvinnor, alltså att man aldrig kan veta säkert om det är möjligt.

- Livet är så spännande, och jag försöker leva fullt ut varje dag, säger Anna Caldén.

Samtal om livet med Anna Caldén sändes i Radio Vega den 27.2.2015

Mer om ämnet på Yle Arenan