Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Redaktionschefen som lägger näsan i blöt

Från 2015
Uppdaterad 08.03.2015 14:07.
Gunilla Celvin.
Bildtext Gunilla Celvin är redaktionschef på Yles svenskspråkiga nyhetsredaktion, med en personal på sjuttio personer.
Bild: Yle

– Det här är ett unikt projekt. Fjorton ungdomar ska göra en egen valdebatt. Hur ska det gå?
Det säger Gunilla Celvin, redaktionschef på Yles svenskspråkiga nyheter, som blandar sig i det mesta som pågår på redaktionen.

En grupp studerande från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet besöker en tv-studio i Böle i Helsingfors. De deltar i en kurs som heter Debattledare inför riksdagsvalet 2015, som arrangeras som ett samarbete mellan Yle och de olika inriktningarna vid högskolan. Initiativet till samarbetet kom från Social- och kommunalhögskolan.

– Som public service-bolag kan man inte säga nej till ett sådant förslag. Vi vill öppna upp oss allt mer och samarbetar gärna med olika parter, säger Gunilla Celvin.

Elever från Soc & kom på besök på Yle. Fr.v. Cecilia Böhme (assistent), Constantin Saramo, Robert Eklund, Robin Tiivola. Gunilla Celvin förklarar.
Bildtext Redaktionschefen Gunilla Celvin tycker det är viktigt att Yle samarbetar med utomstående aktörer. Här är det en grupp studerande från Svenska social- och kommunalhögskolan som får hjälp med att arrangera en valdebatt.
Bild: Patrick Holmström

Celvin har bland annat varit med och planerat upplägget och hur Yle kan hjälpa till med att coacha de unga debattledarna. Samarbetet kulminerar i en debatt som Yle sänder på webben den 23 mars.

– Det har varit inspirerande att jobba med det här. Det ger mig en bra inblick i hur yngre väljare tycker och tänker i valfrågor. Och det är alltid nyttigt för oss på Yle att komma ut och träffa nya människor, och tvingas motivera och förklara hur vi gör.

Hon känner starkt att allting kommer att gå bra.

– Publiken får en debatt som inte är så slipad och som är mindre förutsägbar än en debatt som leds av professionella journalister. Det känns fräscht, säger Celvin.

Information för väljaren

Planering planering planering. Det är vad Celvin jobbar mest med också då det gäller riksdagsvalet i övrigt. Celvin ansvarar främst för hur nyhetsinnehållet som helhet ser ut på tv och låter i radion. Kollegan Jonas Jungar, också med titeln redaktionschef, ansvarar för nyheterna på webben.

Valet är en storsatsning som Yle i egenskap av public service-bolag tar på stort allvar.

– Min ledstjärna är att vi ska kunna ge så mycket väsentlig information att väljaren tack vare den nyhetsförmedling som Yle står för kan fatta ett beslut om vem han eller hon ska rösta på.

En stor del av planeringen då det gäller valet är långsiktig och har påbörjats redan i fjol – som att planera Yle Fems valdebatt, till exempel vem som ska producera och leda debatten. Men Celvins jobb handlar också om daglig nyhetsvärdering av olika politiska utspel, där redaktionschefen finns med som stöd och bollplank för chefer, producenter och reportrar.

– Om till exempel något parti kommer med ett utspel diskuterar vi på morgonen hur vi ska angripa det och vilka frågor vi ska ta upp.

Yle satsar på öppenhet inför riksdagsvalet

Få publiken intresserad

Hur är det att jobba som chef på en nyhetsredaktion i ett val? Celvin beskriver det som framför allt utmanande.

– Jag är en stor vän av journalistik som går på djupet, som vill komma förbi politikers slentriansvar, men det är ibland svårt att uppnå det i det snabba nyhetstempot.

En annan utmaning är att kunna göra journalistik i en form som känns fräsch, stimulerande och angelägen.

­– Hur ska man göra journalistik så att publiken orkar hänga med, så de orkar titta och lyssna? Så att det är andra än de som redan är insatta i politiken som blir intresserade av valet?

Till Celvins arbetsuppgifter hör också att lyssna och titta på det redaktionen producerar, ge feedback och att säkerställa att tittarna får saklig och opartisk information.

– Många av våra journalister är erfarna och har jobbat länge, det sitter i den journalistiska ryggmärgen att det ska vara så sakligt och opartiskt som möjligt. Mitt jobb är att se till helheten, att det blir så stor spridning som möjligt och att vi inte faller i någon grop. Alla partier ska synas i bevakningen, också de små.

Som stöd finns Yles egna programregler och Journalistförbundets journalistregler.

Redaktionens mamma

Gunilla Celvin kom till Yle som praktikant då hon studerade vid journalisthögskolan i Göteborg. Bland idel rikssvenska praktikplatser fanns en plats på Radio Åland, som då var en del av Yle. Av en märklig slump var det årskursens enda finlandssvenska studerande som i utlottningen skickades på praktik till Yle.

Efter att ha blivit färdig hann Celvin vikariera i några år, både på nyheterna på Yle och på Rapport på SVT, innan hon blev anställd på Yle. Snart började hon jobba med arbetsledning – de senaste 15 åren har Celvin jobbat i olika producent- och chefspositioner inom Yle. Hon har jobbat som producent för TV-nytt och Aktuellt 17, startade i tiden grävprogrammet Spotlight och har också producerat program som Lördax och Naturväktarna. Redaktionschefsjobbet har hon innehaft sedan 2013.

– Det är ett spännande jobb. I dag finns så mycket nyheter därute att man ständigt måste fråga sig vad vi som jobbar med public service på svenska ska bidra med. Samtidigt är det intressant att med jämna mellanrum också försöka blicka framåt: Vad är nyheter år 2017?

I redaktionschefsjobbet ingår också personalansvar. På den svenskspråkiga nyhetsredaktionen jobbar ungefär 70 personer, och tio producenter och programledare hör till Celvins team.

På redaktionen är Celvin känd för sin förmåga att kommunicera, sitt goda humör och sin stresstålighet. Hon uppfattas som "redaktionens mamma" som engagerar sig i medarbetarna och anser att alla problem går att lösa.

– Jag tycker om människor, annars kan man inte jobba på den här posten. Jag tycker om att leda stora grupper, om att försöka skapa en gemenskap och få alla att jobba mot samma mål. Och de flesta problem går faktiskt att lösa. Kanske inte i dag, men en annan dag.

Läs också:

Väljarens guide till riksdagsvalet