De drar sin egen optiska fiberkabel
Helsingforsarna Ville Mattila och Jukka Laine tröttnade på telefonoperatörernas vägran att sälja optisk fiberkabel. De bildade andelslag och drar nu sin egen kabel. Så här ska det inte få vara, säger kommunikationsminister Krista Kiuru till Yle Huvudstadsregionen.
Telefonoperatörerna vägrar dra optisk fiberkabel till många små- och egnahemshus vilket leder till att husägarna får dras med långsam uppkoppling. Det här drabbar speciellt husägare i tätbebygda områden där man inte får statsstöd för fiberkabel som på glesbygden.
- De vägrar helt enkelt sälja optisk fiberkabel åt oss trots att efterfrågan är stor och vi är beredda att betala, säger husägaren Jukka Laine som inte vill hamna på efterkälken när hemmen digitaliseras.
I tätbebyggelse i huvudstadsregionen har man trott att konkurrensen mellan teleoperatörerna skulle lösa efterfrågan, men telefonbolagen vill istället sälja sitt mobila bredband, som i många områden fungerar dåligt. Bolagens monopolställning i vissa områden och den långa tiden det för fiberkabel att bli lönsam gör det omöjligt för konsumenten att få snabb uppkoppling.
Det är ett stort problem att invånare i tätbygden innanför Ring I inte kan köpa fiberoptiska anslutningar som är essentiell i vårt digitaliserade samhälle.
Gör stadsplanering
Ville Mattila och Jukka Laine från Sockenbacka i Helsingfors tröttnade på telefonbolagens vägran och beslöt att själva göra något åt saken. De knackade dörr i sitt bostadsområde och bildade ett andelslag med målet att själva planera och låta bygga ett fiberkabelnätverk.
- Vi hade inget annat alternativ. Efterfrågan i vårt bostadsområde är stor. En tredejedel har redan anslutit sig till andelslaget, säger styrelsemedlem Ville Mattila.
De planerar området i sin helhet, så att också de som inte skaffar kabel i det här skedet kan få det senare till en rimlig kostnad. Men problemfritt är det inte. Elisa tillåter inte att andelslaget använder deras rör för att dra den tunna fiberkabeln till sina hus.
- De påstår att kabeln inte ryms i deras rör. Helsingin Energia å sin sida svarade inte i tid på vår förfrågan. Nu måste vi använda rör som ligger i diken intill vårt bostadsområde, säger Mattila.
- Planerandet av fiberkabel borde vara en del av stadsplaneringen - liksom el, gatubelysning och så vidare. Nu gör vi stadsplanerarnas jobb, säger Jukka Laine.
Långt från målet
I slutet av 2015 ska 99 procent av finländarna enligt Kommunikationsministeriets mål befinna sig högst två kilometer från ett nät med optisk fiberkabel med tillgång till 100 megabits uppkoppling.
Man är långt från målet. Vid slutet av år 2014 hade bara 46 procent av de finländska hushållen tillgång till 30 megabit per sekund eller mer med hjälp av ett optiskt fibernät.
Enligt Kommunikationsministeriets klassificering finns det två områden:
- De marknadsbaserade områdena. Dessa ligger i tätorter. Här väntade man sig att konkurrensen mellan teleoperatörer skulle se till att de som vill kan köpa optisk fiberkabel till sitt hus.
- De icke-marknadsbaserade områdena. Dessa ligger på glesbygden och här får man statligt stöd för att dra fiberkabel till bostadsområdena.
"Operatörerna borde inte kunna vägra"
Utbildnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru är medveten om problemet. I slutet av förra veckan träffade hon några tjänstemän invånarna i andelslaget för att ta till sig av deras erfarenheter.
- Det är ett stort problem att invånare i tätbebyggda områden innanför Ring I inte kan köpa fiberoptiska anslutningar som är essentiell i vårt digitaliserade samhälle. Här väntade man sig att konkurrensen skulle fungera, säger Krista Kiuru till Yle Huvudstadsregionen.
Kiuru säger att man tills nu inte tagit konsumenternas behov på tillräckligt stort allvar.
- I ett digitaliserat servicesamhälle måste operatörerna vara skyldiga att erbjuda sådana här tjänster. Vi får inte falla i mobilgropen. Även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt, säger Kiuru.
Många drabbade
Laine och Mattilas andelslag har ögon på sig från många håll. De har fått förfrågningar från bland annat Södra Haga, Baggböle, Mosabacka, Kånala och Dalsvik.
- Vi behöver både kabelnät och mobilt bredband. Fiberkabel är att tänka långsiktigt. Vi tror att vår investering ger vinst på lång sikt. I framtiden kan det bli trängselavgifter i mobilnätet och då är de med kabel trygga. Våra hem kommer att få nya funktioner i och med digitaliseringen och har vi inte tillräckligt snabbt uppkoppling får vi problem, säger Mattila
På längre sikt kan det komma lösningar som gör det lättare att bygga ut fibernätet. EU-kommissionens så kallade grävdirektiv ska träda i kraft i Finland från och med 2016. Dessutom förbereder EU-komissionen ett förslag till ett nytt direktiv om att man i byggskedet alltid ska gräva ner gemensamma rör där man kan dra kablar för många olika aktörer.
Dessutom träder en ny lag som främjar gruppbyggande i kraft i september i år.