Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Rekordtidigt isfritt på Östersjön?

Patrick Eriksson vid Meteorologiska institutet jobbar med israpporter.
Bildtext Patrick Eriksson vid Meteorologiska institutet gör upp en färsk israpport. Det röda på kartan anger mycket tät drivis, ovanför det finns grå färg för fastis. Det vita området är isfritt och det blåa har öppet vatten med bara lite is.

En liten gnutta röd färg längst uppe i Bottenviken och djupast in i Finska viken. Så ser Meteorologiska institutets iskartor ut. Östersjön kan slå rekord i tidigt isfrihet i år.

Det vanliga är att Meteorologiska institutets experter klassar Östersjön som isfri i slutet av maj. Då drar sig de sista isbrytarna tillbaka till sina sommarhamnar och israpporten tystnar i radion.

- Hittills ligger rekordet i isfrihet vid den 12 maj. Det kan bli isfritt ännu tidigare i år, säger Jouni Vainio som är isexpert vid Meteorologiska institutet.

Då talar han om statistiken från och med år 1970. Det var då som man med började hålla alla Finlands hamnar öppna året runt.

Isexpert Jouni Vainio vid Meteorologiska institutet
Bildtext Isexpert Jouni Vainio.

Isfältet litet och tunt

För ett tag sedan rapporterades att ismängden är ovanligt liten i Östersjön i år. Dels är isfältet litet, dels är isarna tunnare än vanligt. Mest is fanns det den 23 januari och sedan dess har mängden redan hunnit minska märkbart.

Andra vintrar kan ismängden vara som störst först i mars.

När det gäller mängden is är ändå inget rekord att vänta. Det har i alla fall funnit mera is än år 2008 som är det hittills isfattigaste.

Första iskartan fyller 100 år

För gemene finländare är Meteorologiska institutets israpport kanske mest känd från det dagliga radiovädret i till exempel Radio Vega. Den har lästs upp varje eftermiddag under issäsongen sedan år 1927 på svenska, finska och till en början också på tyska.

De skriftliga israpporterna har funnits litet längre eller exakt 100 år. Den första publicerades den 12 mars år 1915. Då skickade fyrvaktare och andra observatörer sina uppgifter per post och de sammanställdes en gång i veckan.

Den första iskartan för Östersjön, publicerad 12.3.1915
Bildtext Detalj från den första iskartan för Östersjön från den 12 mars 1915

- Dagens istjänst bygger egentligen på samma system men den är snabbare och mera detaljerad, säger Jouni Vainio vid Meteorologiska institutet.

Numera bygger iskartorna på bilder från radare och satelliter och de publiceras dagligen. Under en vinter kan isexperterna analysera upp till ettusen satellitbilder. Men mänskliga observationer från till exempel isbrytarna spelar fortfarande en roll.

Forskare driver med isflak

Israpporterna för Östersjön görs framför allt med tanke på fartygstrafiken. Vid polartrakterna undersöker man isen av andra orsaker. Där handlar forskningen ofta om att få mera information om klimatförändringarna.

Jari Haapala från Meteorologiska institutet har medverkat i norsk forskning vid Arktis. Forskarna har förankrat sitt fartyg vid ett isflak och driver med det i Ishavet.

Norska forskningsfartyget RV Lance undersöker isar i Arktis
Bildtext Forskningsfartyget RV Lance driver med ett isflak i ishavet.

Forskarnas observationer från polarisarna ger nya uppgifter om hur klimatuppvärmningen påverkar isarna och kan hjälpa med att ta fram bättre klimatmodeller.

Enligt Haapala är det mest uppseendeväckande med klimatförändringen att takten är snabbare än man förutspådde tidigare. Därför är frågan om förändringstakten viktig för forskarna.

- När jag studerade på 1980-talet talade man om klimatförändringar som skulle inträffa på 2100-talet. Jag trodde aldrig då att de skulle äga rum under min egen livstid, säger han.

Kommer Ishavet att svalla fritt?

Jari Haapala, enhetschef för havsforskningen vid Meteorologiska institutet
Bildtext Jari Haapala, chef för havsforskning vid Meteorologiska institutet.

Hösten 2012 var isen i det norra polarområdet mindre än någonsin. De två därpå följande somrarna krympte isen inte lika mycket, men den var betydligt mindre utbredd än medeltalet på lång sikt.

Enligt Jari Haapala bedömer man att Ishavet om ett par årtionden kan svalla fritt om somrarna.

- Om vintrarna kommer Ishavet alltid att ha ett istäcke, men om somrarna kan det vara isfritt från och med 2030-talet eller 2040-talet. I så fall blir situationen på Ishavet alltså lik den på Östersjön, säger han.