Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Schyssta nya låtar bortom mainstream 3

Från 2015
Uppdaterad 03.05.2016 12:09.
Public Service Broadcasting
Bildtext Public Service Broadcasting

Strömmen av ny musik är stridare än någonsin och det är helt omöjligt för gemene strölyssnare att ens försöka hänga med i alla svängar. Därför presenterar jag med lagom ojämna mellanrum tips på nya schyssta låtar som glatt mig den senaste tiden. Det blir mestadels en rundtur i det uppfriskande musikaliska fältet någonstans litet bortom de mest upptrampade stigarna. Här kommer ånyo en handfull sådana låtar.

Blur / Go Out

Blur hör till kategorin band som alltid gjort mig smått fundersam. Stundvis har de presterat alldeles briljanta låtar som Girls & Boys och Song 2, men samma band har även gett ut småfjantiga bitar som Parklife och Country House. I slutet av april kommer Blurs nya studioplatta The Magic Whip. Go Out är ett första smakprov från den och tack lov låter detta mycket lovande. Suggestiv, litet noise rock-aktig och med en härlig krok som fastnar: "Going to the lo-o-o-o-ocal". Ja, varför inte.

Stealing Sheep / Not Real

Härligt lättsam 80-tals elektropopnostalgi men med uppdaterat sound. "So real it's real" som de sjunger, "så äkta att det är äkta". Eller nästan i alla fall. Men det finns något väldigt avväpnande i detta som gör att jag har svårt att motstå det. Stealing Sheep är en brittisk tjejtrio som brukar räknas till kategorin psykedelisk folkmusik eller acid folk. Men det hörs inte så mycket i den här låten som i deras tidigare material. Vilket är bra, för det här är bättre. Not Real är även titeln på Stealing Sheeps andra platta. Den ges ut i mitten av april.

Kid Wave / Wonderlust

Det här är något så underligt som brittisk 80-tals indierock kombinerat med Cowboy Junkies-melodier. Och då är det här ändå första singeln (som ges ut i slutet av mars) från bandets debutalbum (som kommer i början av juni). Gitarrbetonat, äkta, glittrande, hårigt och skoj. Kid Wave är ett London-baserat band, men med medlemmar från Storbritannien, Australien och Sverige. Kanske är det just denna intressanta geografiska spridning som gör att här finns något eget och speciellt. Definitivt ett band värt att hålla koll på.

Courtney Barnett / Depreston

Jag har alltid gillat låtar som är berättelser och det här är något av en suggestiv road movie. Men ändå en farlig billåt för när den väl fångar en är det lätt hänt att man glömmer bort att man sitter bakom ratten. Tur att jag enbart lyssnat på den i det egna hemmets trygga famn. Courtney Barnett är en singer-songwriter från Australien och hon har hittills gett ut tre EP:n, men 23:e mars kommer hennes första egentliga skiva och den har den härliga titeln Sometimes I Sit and Think and Sometimes I Just Sit. På något vis är det även en beskrivande fras för denna låt som får åtminstone mig att stanna upp, titta ut, lyssna, kontemplera och – svära litet smått. Helt enkelt för att låten slutar för tidigt. Den hade gärna fått fortsätta fast en minut till. Lyssna gärna också på Pedestrian At Best på t.ex. Youtube. Även den är från kommande plattan, men har betydligt råare stuk än Depreston. Mycket fin även den låten.

Public Service Broadcasting / Go!

Oj, det här är spännande! Public Service Broadcasting är en brittisk instrumental duo som använder såväl sampling och elektroniska instrument som s.k. riktiga dito. Men det som gör dem intressanta är att de istället för egen halvdålig sång använder snuttar från gamla informations- och propagandafilmer och annat arkivmaterial. Deras tanke är att: "lära ut lektionerna från det förflutna genom musiken från framtiden". För att hitta alla ljudsnuttar de vill ha samarbetar Public Service Broadcasting en hel del med det brittiska filminstitutet. Det här är något som fler borde göra, för det är både stimulerande och fantasieggande. Nya skivan The Race For Space gavs ut i slutet av februari och handlar om rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet under åren 1957-1972. Ett tema som fler skivor borde handla om.

Schyssta nya låtar bortom mainstream - min lista på Spotify:

Dan Eskils musikbar

Kurt Cobain i New York Coliseum 14.11.1993.

Kurt luktar litet konstigt

Dags att lyfta fram kopplingen mellan Nirvana och jazz?

Obskyr vinyl 2: Yellow Dog / Beware Of The Dog

Fick topp 10-hit med Just One More Night.

Morrissey är en mästare på ord

Självbiografin fortsätter på den vältaliga linjen.

Obskyr vinyl 1: Scott Merritt / Serious Interference

Udda skivfynd ur mitt eget ödmjuka lilla diskotek.