Bättre hygien har minskat insjuknande i tarmbakterie

Sverige har drabbats av kraftiga utbrott av tarmbakterien Clostridium difficile, som på åtta år krävt 572 svenskars liv. I Finland har antalet drabbade patienter minskat sedan 2008, bland annat på grund av bättre sjukhushygien.

År 2008 insjuknade över 6 332 patienter i Finland i den farliga tarmbakterien Clostridium difficile.

Det är en tarmbakterie som lever i tarmfloran, men hos personer med lågt immunförvar kan de elakartade bakterierna ta över i tarmen och i värsta fall ha dödlig utgång för patienten.

- Den absolut viktigaste orsaken är att patienten i fråga har ett nedsatt immunförsvar på något sätt. De här patienterna är alltid i större riskzon att få Clostridium difficile, säger infektionsläkare Peter Klemets.

Tarmbakterien kopplas också till användningen av antibiotika, eftersom antibiotika tar kol också på de goda tarmbakterierna i kroppen.

Ju fler antibiotikakurer, desto större är risken att insjukna i tarmsjukdomen, förklarar Klemets.

- Framför allt vissa typer av antibiotika, oftast sådan som inverkar på ett stort spektrum av olika bakterier, är förknippade med en ökad risk för tarmbakterien, säger Klemets.

Bakterien smittar

Clostridium difficile visar sig i form av kraftig diarré, feber eller ovanligt illaluktande avföring.

Tarmbakterien smittar också från person till person. Därför har bättre hygien på vårdanstalter, sjukhus och i patientens hem gjort att man kunnat bromsa spridningen av tarmsjukdomen i Finland.

I fjol insjuknade omkring 4 734 patienter i Finland. Det är omkring 1 600 fall färre än år 2008. Dödligheten är cirka 10 procent.

I Sverige har däremot antalet insjuknade i tarmbakterien ökat under olika år och i olika län i landet.

Det tar tid att få stopp på smittan

Varför har Sverige drabbats av så kraftiga utbrott de senaste åren, samtidigt som utbrotten i Finland minskar?

Sverige har ju dessutom en mera restriktiv antibiotikapolitik än Finland.

När en viss stam av Clostridium Difficile-bakterierna får fotfäste i samhället, krävs det hårda åtgärder för att få bukt med den för att bakteriestammen inte ska sprida sig vidare till andra patienter, förklarar Klemets.

- Det tar ofta ett tag innan man ser resultaten av bekämpningsåtgärderna. Det kan vara sådana här saker som inverkar på varför det finnas lokala epidemier och varför inte epidemier på nationell nivå också, säger Klemets.