Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Mat och kostråd - varför väcker det så starka känslor?

Från 2015
Uppdaterad 06.02.2017 11:15.
Matmarknad i Polen.
Bild: EPA/DAREK DELMANOWICZ POLAND OUT

Frågor om näring och mat är aktuella igen. Där den ena bygger upp sin diet kring äkta smör och rågbröd, anklagar den andra sädesslag och mjölkprodukter för alla sina hälsobekymmer. Varför är mat och kostrekommendationer ständigt ett så omtvistat ämne?

Mikael Fogelholm, professor vid avdelningen för näringslära vid Helsingfors universitet, säger att han är trött på den nästan fanatiska inställningen till mat.

- Maten har kommit oss väldigt nära och skapat ett klimat, där de egna upplevelserna är viktigare än vad vetenskapen säger, säger Fogelholm.

Enligt Fogelholm förhåller sig vissa människor till sina dieter med en passion, som kan jämföras med religiositet. Det är speciellt i sociala medier som många får vatten på sin kvarn då det kommer till kostfrågor.

Fogelholm, som är medlem i statens näringsdelegation, tycker att vanliga människor borde lyssna till utbildade näringsexperter och komma ihåg den gamla, beprövade kostcirkeln.

Bråket handlar om detaljer

Man skapar enorm stress om ett ämne som är snävt, och det är synd för den diskussionen kör över annat som är viktigare.

― Emma Sandström

Det finns ett stort intresse för mat- och näringsfrågor, liksom det finns många meningar om vad som är hälsosamt. Det har hälsobloggaren Emma Sandström, som jobbar inom hälsa och välmående, fått märka.

Själv har hon varit aktiv i hälsofrågor i flera år och bland annat medverkat på webbplatsen Safkatutka, där hon speciellt skrivit om betydelsen av kvaliteten på mat.

Hon tycker att diskussionen om näring och kost lider av att man alltför ofta hänger upp sig på detaljer.

- Det tas fasta på en hemskt liten del av kosten, som om man skall äta det ena eller det andra, säger Sandström. Det för bort diskussionen från det väsentliga, nämligen att det är kvaliteten på maten som har en betydelse.

Sandström upplever att människor som till synes har vitt skilda åsikter om kost egentligen i grunden tycker ganska lika. De har ett gemensamt intresse för att människor ska må bättre.

- Man skapar enorm stress om ett ämne som är snävt, och det är synd för den diskussionen kör över annat som är viktigare, säger Sandström. Man återvänder till detaljerna hela tiden, och det matar schismen som man antar att finns.

hälsobloggare Emma Sandström.
Bildtext Emma Sandström
Bild: Emma Sandström

"Kostrekommendationerna beaktar inte individuella skillnader"

Sandström intresserade sig för hälsa och näring när hon märkte vilken förvånande stor betydelse mat kan ha för välmåendet. Hon satsade på att äta näringsrik mat och märkte att det hade en stor effekt på hennes immunförsvar och humör. Samtidigt slutade hon äta socker, vitt mjöl och färdigmat.

När det gäller de allmänna kostrekommendationerna tycker Sandström man ska känna efter själv.

- En stor del av de allmänna kostrekommendationerna är bra, men de kan ju inte ta i beaktande individuella skillnader och därför är det viktigt att själva vara uppmärksam. Mjölk och spannmålsprodukter orsakar tyvärr problem för många.

Professorn i matkultur vid Helsingfors universitet Johanna Mäkelä säger liksom Sandström att de nationella kostråden inte handlar om vad som är rätt att äta på ett individuellt plan, utan om allmänna rekommendationer.

- Kostråden går numera inte ut på att det bara finns två sätt att göra nånting - rätt eller fel sätt, säger Mäkelä. De är mycket mer flexibla och meningen är att människor själva ska göra en tolkning av dem.

Mäkelä anser att skepticismen som finns mot de nationella kostråden snarare än tillit handlar om att media har skapat ett utrymme, där alla kan föra fram sina åsikter.

Det ligger enligt Mäkelä i tiden att det finns mer plats för vanliga människor att få sina röster hörda.

- Vi har så kallade erfarenhetsexperter, som kan berätta om sina egna upplevelser. Det är intressant att de ofta ifrågasätter den forskning som är grunden för kostråden och hänvisar till andra vetenskapliga artiklar som talar emot de nationella kostråden, tycker Mäkelä.

Maten är enkel att påverka själv

Emma Sandström är för tillfället speciellt inriktad på att föreläsa om ren mat för barn. Efter att hon skrev en bloggtext för Safkatutka om barnmat märkte hon att det finns ett enormt intresse för enkla saker, som hur man lagar bra mat för barn och hur man förvarar den.

För många vaknar intresset för att börja laga mat själv när de får barn, tror Sandström.

- Intresset kan också bero på att det som vi äter är något som vi själva relativt lätt kan påverka, jämfört med andra omständigheter i livet. De flesta av oss kan genom maten göra sådana val som gör att vi börjar må bättre.

När en viss diet ger resultat för folk, vill de dela med sig av sina erfarenheter.

- Personer som har gett sig in på att testa vad mat kan göra för deras välmående blir ivriga att berätta om det som påverkat dem positivt, säger Sandström. Människor är naturligtvis olika, och olika saker fungerar för olika människor. Och via det så blir det sedan mycket diskussion.

Vi lever i en komplex värld, med många svåra, abstrakta frågor, och i den kontexten är mat något konkret.

― Johanna Mäkelä

Johanna Mäkelä bekräftar Sandströms tankar.

- Vi lever i en komplex värld, med många svåra, abstrakta frågor, och i den kontexten är mat något konkret, säger Mäkelä. Känns världen vi lever i för komplicerad, kan maten vara något som människor känner att de själva kan påverka.

Mäkelä anser att debatten om "den rätta maten" berättar någonting om matens roll i våra liv. Hon säger att många samhälleliga och kulturella debatter kristalliserar sig när det handlar om ätande och matkultur.

- Nuförtiden har vi tack vare vår levnadsstandard möjligheten att göra val kring mat. Vad jag sätter i min mun har flera dimensioner, dels är det personligt, men dels också politiskt.

johanna mäkelä
Bildtext Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors Universitet.
Bild: Yle / Maja Ottelin

Maten del av vår identitet

Den som följer en diet har ofta riktlinjer och regler att hålla sig till. Det som är annorlunda nu jämfört med tidigare är att det finns många olika dieter som människor följer, när det tidigare fanns bara en i taget som var trenden.

För visst är den mat vi äter en viktig fråga för oss, säger Mäkelä. Maten är både nödvändig och vardaglig. Hur individer väljer att äta är en del av deras identitet.

- Det handlar om mycket centrala saker i våra liv.

Om det känns som att matdiskussionen skapar osäkerhet och rädsla så lönar det sig som individ att uppmärksamma de positiva sidorna som inte är så omtvistade, säger Emma Sandström.

- Jag förespråkar att man går ut i skogen och plockar bär och svamp, som man sedan äter, säger Sandström. Själv mår jag bra av att äta mycket bär, grönsaker och rotfrukter. Jag tror också att om människor verkligen skulle gå in för att äta till exempel ett halvt kilo grönsaker per dag, skulle det åstadkomma stora förändringar i vår hälsa.

Sandström har sett att många i dag har svårt med matrelaterade saker som förr i världen var självklarheter. Förr var man tvungen att själv laga sin mat, nu måste man inte ens längre kunna laga mat.

- Jag tänker mig att det beror på att vi nuförtiden har ett så enormt utbud med produkter, förr fanns det inte så många alternativ. Mycket produkter och många företag som producerar dem. Det skapar en förvirring.