Energiunionen delar EU

På torsdagen möts EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel. På det två dagar långa toppmötet kommer EU-ledarna bland annat att diskutera en gemensam europeisk energiunion.

För tillfället importerar EU:s 28 medlemsländer över 50 procent av sin energi. Men en gemensam marknad för energi inom EU finns inte. Och något större intresse av att bygga en energiunion har inte tidigare funnits. Men det senaste årets utveckling i Ryssland har fått medlemsländerna att tänka om, berättar Annika Hedberg som är äldre forskare på tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel.

- Rädslan att det allt mer opålitliga och aggressiva Ryssland kan använda energin som ett politiskt vapen har fungerat som en effektiv väckarklocka för EU, berättar energiforskaren Annika Hedberg

EU:s energimarknad som ett lapptäcke

Det främsta målet med en gemensam energiunion är alltså en större egen energiförsörjning. Men den ska också underlätta övergången till förnyelsebar energi och mindre koldioxidutsläpp.

Dessutom är energimarknaden inom EU som ett lapptäcke, det finns grannländer som till exempel Belgien och Holland vars elnät inte kan sammankopplas.

Men samtidigt som energiunionen har kallats till det viktigaste energiprojektet i Europa sedan kol- och stålgemenskapen, finns det många frågor som medlemsländerna är långt ifrån eniga om.

Hedberg berättar att det finns flera medlemsländer som inte vill öppna upp sin energimarknad för konkurrens, speciellt inte ifall grannlandet kan erbjuda billigare el. Risken finns att landets invånare skulle börja köpa el från grannlandet vilket skulle få konsekvenser för landets egna elbolag.

Offentliga gasavtal delar EU

En annan fråga som kommer att väcka diskussion bland EU-ledarna i dag är förslaget att medlemsländerna öppet skulle redovisa vad de betalar för den energi som de köper av Ryssland. Och dessutom i fortsättningen tillsammans förhandla med Ryssland om nya avtal.

Något som Donald Tusk som Europeiska rådets ordförande och Polens tidigare statsminister flaggar för. Men förslaget får ett svalt mottagande i Finland som har betydligt förmånligare avtal med Ryssland än till exempel Polen.

Pertti Salminen som är direktör vid Finsk energiindustri säger att det skulle kännas väldigt främmande att tillsammans med andra länder börja förhandla med Ryssland om till exempel gasavtal.

- Slutresultatet skulle bli sämre än det vi är vana vid och dessutom skulle de påminna om en kartell, säger Pertti Salminen

Energiunionen är en av fem topp-prioriteringar för den nuvarande EU-kommissionen. EU-ledarna kommer på torsdagens möte i Bryssel inte fatta några beslut, utan snarare föra en allmän diskussion som baserar sig på det kommissionen har föreslagit.