Inlärningssvårigheter: "Vi behöver egna test för finlandssvenska barn"
För att utreda inlärningssvårigheter av olika slag behövs egna psykologiska test som är framtagna för en finlandssvensk verklighet. Det fastslår en forskargrupp. Rikssvenska eller finska test, översatta till svenska fungerar inte, de motsvarar inte den finlandssvenska verkligheten.
En forskartrio bestående av forskningskoordinator Anna Soveri, specialpsykolog Pekka Räsänen vid Niilo Mäki-institutet och psykologen Linda Karlsson presenterade sina forskningsresultat vid ett seminarium i Helsingfors i dag.
Räsänen berättade hur han av en händelse snubblade över det faktum att anpassade test särskilt för finlandssvenska barn inte existerade.
- Vi arbetade med svenska forskare och kartlade de tester som finns. Visst blev jag förvånad när jag insåg att de här testerna fattades helt - trots att vi lever i ett upplyst samhälle, säger Räsänen.
Räsänen deltar i projektet som specialpsykolog i neuropsykologi vid det så kallade Niilo Mäki-institutet.
- Tester för att mäta eventuella inlärningsproblem är inget självändamål, men det är viktigt att man mäter rätt saker på rätt sätt.
Hundra barn deltog
- Vi översatte det finska testet och undersökte hur finlandssvenska barn klarar sig i ett översatt test, berättar Anna Soveri.
Testen går under namnen WISC-IV och NEPSY-II. För forskningsrapporten valde man ett sampel om hundra svenskspråkiga barn i två åldersgrupper, 7-åringar och 10-11-åringar.
I de delarna av testet där språket och kulturen hade liten betydelse motsvarade de finlandssvenska barnens resultat de finskspråkigas. Forskarna såg inte heller någon skillnad mellan en- och tvåspråkiga barns prestationer.
Finska normer kan ge felaktiga slutsatser.
Det som däremot var oroväckande, ur barnens och ur psykologernas synvinkel, var jämförelsen av språkliga test med finska normer. Det här kan leda till felaktiga slutsatser om barnens verkliga prestationsnivå, summerar forskargruppen i ett pressmeddelande.
Grundarbetet nu gjort
- Vi konstaterade att testresultaten inte är tillförlitliga, så grundarbetet är nu gjort, säger projektkordianatorn Anna Soveri.
- Nu borde man gå vidare så att finlandssvenska barn borde få test som med säkerhet skulle visa var finlandssvenska barns prestationer ligger och om de har inlärningssvårigheter eller inte.
Följande steg är nu att forskartrion skapar en guidebok för psykologisk undersökning av finlandssvenska barns inlärningssvårigheter. Det här sker i höst.
Det är också viktigt att få fram normdata från en finlandssvensk referensgrupp, särskilt gällande språk- och läsförståelse. Nu är referensgruppen finskspråkiga barn och det ger inte tillförlitliga resultat.
- Därför är det viktigt att få fram en finlandssvensk referensgrupp när man mäter resultaten och här finns en del av fortsättningen för projektet just nu, säger Soveri.
"Det vi länge misstänkt bekräftades nu"
För neuropsykolog Mia Nykopp som testar barn för inlärningssvårigheter vid Folkhälsan kom beskedet som en lättnad, se videoklippet överst i artikeln!
- Vi kan inte översätta ett finskt test till svenska för finlandssvenska barn, det står nu klart. Det här kommer att ha en markant betydelse för hur vi jobbar framöver, säger Nykopp.
Nykopp säger att hon klarar av osäkerheten bättre nu när hon vet att översättningar av test inte fungerar.
Bondförnuftet säger att språket är oerhört viktigt när det gäller att mäta inlärningssvårigheter. Vilka är dina farhågor nu när språkmisstankarna har bekräftats - särskilt med tanke på föräldrar?
- Jag är rädd att föräldrarna inte litar på våra test. Men vi psykologer ser ju på helheten, det visuella och processeringshastigheten.
Finns det en skillnad i de språkliga deltesterna, funderar Nykopp, så då kan man tala om att det finns specifika språkliga svårigheter.
Test utgör endast hjälpmedel
- Det är viktigt att det här kommer fram, säger Nykopp. Därför är det väldigt viktigt att den språkliga delen vid testning undersöks närmare. Psykologerna måste ha både kunskap och insikt - testen utgör endast hjälpmedel.
Sällan är inlärningsproblem svartvita, som blodprov till exempel, utan tester utgör ett hjälpmedel. Dessutom behövs det enligt Nykopp mycket hjälp från skolorna.
- Vad ser lärarna, hur arbetar speciallärarna? Faktabakgrunden är mångfacetterad när en diagnos ställs för barn.
- Det skulle nu gälla att fortsätta jobbet och få fram bättre mätinstrument för finlandssvenska barn, betonar Nykopp.
Forskningsrapporten har finansierats av Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska Folkskolans Vänner.
