Opolitiskt och borgerligt pop på Åland
Behövs det parlamentarism och partipolitik på lilla Åland? Partierna är nya på Åland – en del anser att politiken mest leder till oenighet och split.
Av den här orsaken vägrar ”sakpolitikpartiet” Obunden Samling att dö, trots att lagtingsledamöterna lämnade partiet.
Det finns numera fem partier i Ålands lagting
Regeringspartier är:
- sammanslagna Moderat samling (8)
- Centern (7)
- Socialdemokraterna (6)
I oppositionen sitter:
- Liberalerna (6)
- Åländsk framtid (3)
Nästa lagtings- och kommunalval på Åland hålls i oktober 2015.
Många grupperingar i åländsk politik är svåra att placera in på traditionella partiskalor. Den åländska riksdagsledamoten tillhör inget politiskt parti. Elisabeth Nauclér som har suttit i riksdagen de senaste åtta åren, var jurist och opolitisk, avskedad kanslichef. Också i det åländska lagtinget finns flera exempel på grupperingar som är svåra att placera.
Storlek avgjorde borgerlig sammanslagning
I det senaste valet fanns två borgerliga partier, Frisinnad samverkan och Obunden Samling, med vardera fyra mandat i lagtinget. Lagtingsmännen från de två grupperna kände politisk, borgerlig samhörighet och ville bli större. Så de slog sig samman i mitten av valperioden och blev största gruppering i lagtinget. Det var problematiskt för många på fältet.
- Det kan inte vara möjligt. Jag är inte moderat, vem har fattat det beslutet? Det var Runa Lisa Janssons första reaktion, då hon fick veta att Obunden Samlings grupp i lagtinget plötsligt skulle gå ihop med FS och kalla sig Moderat samling.
- Jag var inte alls förberedd, det var chockartat, berättar Runa-Lisa Jansson. Hon anser att man borde ha diskuterat frågan på fältet. Man kan inte bara avsluta ett parti utan att medlemmarna har fått säga sitt, anser Runa-Lisa Jansson som nu är viceordförande i partiet för de gräsrötter som blev kvar.
Väljarna avgör fortsättningen
- Vi tänkte att tiden var mogen för att slå ihop partierna till en större gruppering. Vi såg behovet för nya krafter i samhället, säger Danne Sundman, tidigare minister i landskapsregeringen och ledare i Obunden Samling.
Två tredjedelar av partimedlemmarna kom med i det nya partiet. Det är väl ett bevis på att beslutet var det rätta, anser Sundman.
- Vi tvingade ingen att lägga ner partiet, men gjorde det vi tyckte var riktigt.
Sakpolitik var lösenordet då och nu, verkar både Danne Sundman och Runa-Lisa Jansson eniga om. Nu får väljarna i oktober avgöra om det fortfarande behövs ett obundet parti på Åland.
Eftersom det är både lagtingsval och val i de 16 kommunerna kan resultatet bli mångtydigt. Det finns kommuner som inte har några politiska listor i valet, och Obunden Samling har varit starkt i vissa kommuner.
Självständigt avtryck i politiken?
Det finns också ett annat parti på Åland som inte faller inom traditionella politiska ramar. Det är självständighetspartiet Ålands framtid. Det kunde kallas ett ensaksparti, med tre mandat i lagtinget.
Alla frågor kan ses med självstyrelseglasögon, enligt ordförande Axel Jonsson. Han placerar sitt parti i den nordiska mittenfåran.
- Vi är inte ett obundet parti, utan finns i mitten. Men vi fäster mer betydelse vid en annan axel i den åländska politiken, förklarar Jonsson.
- Vi strävar naturligt mot ett Åland som står på egna ben och klarar sig själv som en självständig stat. Det har vi tillfört den åländska politiska agendan.
Ålands framtid har fått också de andra politiska partierna med på saken. Axel Jonsson nämner socialdemokraternas inställning till åländsk beskattning, som har svängt. Det ser Jonsson som att ÅF har satt sina avtryck i åländsk politik efter bara några mandatperioder.
Hårdnande kamp inför höstens val
- Tyvärr har övriga partier frångått en tidigare enig politisk linje om utökad självstyrelse, säger Axel Jonsson. Det tycker han sig ha sett i den parlamentariska kommitté som under ledning av president Tarja Halonen utreder möjligheterna till ökat självstyre för Åland.
Jonsson gjorde sig mycket impopulär bland övriga politiker när han steg upp i Helsingfors vid en presskonferens och uttalade sin kritik. Samtidigt kritiserade han vissa finländska deltagare i kommittén för ointresse och för att ha uteblivit från kommittémötena.
Ledande politiker på Åland har till och med ifrågasatt om Axel Jonsson ska få sitta kvar i kommittén. Den uppmärksamheten tackar han knappast nej till, inför höstens lagtingsval.