Stora finska språkprovet orsakar problem

Så gott som alla statliga tjänster kräver utmärkta kunskaper i finska. Ändå går det bara att avlägga nöjaktiga eller goda kunskaper i finska vid svenska universitet. Svenskspråkiga blir ofta tvungna att betala för att göra ett språkprov vid Utbildningsstyrelsen.

Petra, som vill vara anonym, är upprörd. Trots sju års universitetsstudier och en dubbelexamen har hon ännu inte vad som krävs för att få ett tjänstemannajobb.

- Av alla personliga tjänster jag personligen har kvalificerat för med min utbildningsnivå och min erfarenhet, har det endast varit en av kanske sju tjänster där man inte har behövt språkexamen för offentligt anställda, säger Petra.

I folkmun kallas det här språkprovet ännu för det stora finska språkprovet, men det heter inte så längre.

I stället talar man om språkexamen för offentligt anställda, eller språkexamen för statsförvaltningen.

Petra betalar 330 euro för att göra språkprovet hos Utbildningsstyrelsen.

Det kostar henne 160 euro extra om hon inte kommer igenom hela provet på första försöket och därmed blir tvungen att göra om en del av provet.

Det är en utgift hon ogärna betalar.

- Jag anser definitivt att både universitet och utbildningsstyrelsen borde ha en gemensam strategi för att förverkliga ett bättre system för det här. Just nu har vi en arbetskraft som inte hittar riktigt ända fram till arbetsmarknaden, säger Petra.

Åbo Akademi vill ha provet i utbildningen

Petra är inte ensam om sina åsikter. Jan Jylhä, utbildningschef vid centret för språk och kommunikation vid Åbo akademi, anser att den språkexamen som krävs för offentligt anställda skulle kunna ingå i en högskoleexamen.

- Jag tror nog att universitetet skulle ha möjligheter och kompetens att också examinera för utmärkt förmåga, säger Jylhä.

Speciellt samhällsstuderande måste ha utmärkta kunskaper i finska för att kvalificera för en högre tjänst inom den offentliga förvaltningen.

Många har inte råd att betala 330 euro för att utföra språkprovet vid Utbildningsstyrelsen.

Fler studerande skulle också avlägga språkprovet för utmärkta kunskaper i finska, om det ingick i högskoleutbildningen, tror Jylhä.

Åbo Akademi får redan många förfrågningar av studerande som skulle vilja utföra språkexamen för utmärkt förmåga i sina studier.

- Det skulle vara behändigt att kunna göra språkprovet till exempel i slutskedet av magisterstudierna. I det skedet borde man ha tillräckligt med kunskaper för att klara av det här provet, säger Jylhä.

Utbildningsstyrelsen ger också grönt ljus

Jylhä får medhåll av Bob Karlsson, direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelse, som också tycker att det vore en bra idé att införa språkexamen för offentligt anställda i högskoleutbildningen.

- Personligen tycker jag att det gott och väl kunde vara en möjlighet att avlägga språkprovet som en del av kandidat- eller magisterexamen, säger Karlsson.

Karlsson hänvisar till Undervisnings- och Kulturministeriet, som ansvarar för lagstiftningen kring språkexamina.

På ministernivå orsakar ärendet däremot huvudbry. Regeringssekreterare Aino Still, som är ansvarig för språkexamensfrågor på Undervisnings- och Kulturministeriet, har inte hört att det skulle vara ett dilemma att skriva språkexamen för utmärkta kunskaper vid Utbildningsstyrelsen.

- Jag har personligen inte hört att det är stora problem. Vi har många andra lagar här att ta hand om. Vi kanske kan se över lagen om det finns många andra som tycker att det här är ett problem, säger Still.

"Det är ett vanligt problem"

Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Undervisnings- och Kulturministeriet, har däremot hört tillräckligt med klagomål kring det nuvarande systemet för att vilja ha en förändring kring språkexamina.

- Den här frågan har ju varit aktuell i flera år. Jag har stött på den här frågan så många gånger. Är man svenskspråkig och har studerat vid högskola är den här frågan ganska vanlig, säger Tammenmaa.

Nästan alla tjänster på offentlig nivå kräver utmärkta kunskaper i finska.

Eftersom det inte går att avlägga språkprovet för utmärkta kunskaper i samband med högskolestudierna, orsakar språkprovet ett större problem för de svenskspråkiga som vill jobba inom den offentliga sektorn, anser Tammenmaa.

- Det blir svårare för att människor att inse att de måste avlägga provet. Dessutom innebär det en extra åtgärd efter att personer har slutfört sina studier. Det här drabbar i regel de svenskspråkiga mest, säger Tammenmaa.