Jakten på den onödiga tjänstemannen
Från höger, via mitten och vänsterut är flera ledande politiker överens. Vi har en alltför fet offentlig sektor och tiotusentals överflödiga tjänstemän. Här börjar jakten på den onödiga tjänstemannen.
Ledande politiker har sedan i somras i kapp skällt ut den offentliga sektorn. Men var exakt de onödiga tjänstemännen finns berättar partiledarna inte. Inte heller hur mycket den offentliga sektorn har svällt.
Här börjar jakten på den onödiga tjänstemannen. Svaret är egentligen redan givet innan frågan ens ställs till tjänstemännen. Vem skulle självmant svara ja på frågan om den är onödig på sin arbetsplats?
Det är inom den kommunala offentliga sektorn mest personal finns, över 400 000 personer är kommunalt anställda. Majoriteten av dem jobbar inom vården, skolan och omsorgen.
Kommunernas hemvård går på knä
Det är morgonmöte vid södra svenska hemvårdsenheten i Helsingfors. Hemvårdare Jenni Klippa är nöjd. Det ser ut att bli en bra vecka för ingen i personalen är sjuk.
Hemvården är en fråga som stötts och blötts i offentligheten på senare tid. Bilden man får är att hemvårdarna håller på att gå på knä under arbetsbördan. Också Jenni Klippa känner till den verkligheten.
- Personalen är ganska trött. Folk försvinner till andra jobb för att det är så tungt att jobba här, säger hon.
Jenni Klippa trivs trots allt med jobbet. Orsaken är att hon känner att hon ändå kan hjälpa människor. Men det hemvården kunde erbjuda förr finns inte kvar. Får man använda tio minuter per klient är det inte mycket umgänge man hinner med.
Jenni Klippa har lovat en av sina klienter att ta ut henne nästa sommar. Det löftet hoppas hon kunna hålla. Men det är långt till sommaren.
Effektivitetskrav också i hemvården
Hemvården i Finlands största kommun Helsingfors har klarat sig utan personalnedskärningar. I själva verket har man blivit 50 vårdare fler sedan år 2011. Men samtidigt har också antalet klientbesök ökat.
Helsingfors stads effektivitetskrav gäller hemvården som allt annat. Jenni Klippas chef Juha Jolkkonen på Social- och hälsovårdsverket vid Helsingfors stad förklarar att staden har ett produktivitetsmål på 1 procent per år. Det innebär att man måste klara av att producera tjänsterna minst en procent billigare varje år.
- Servicebehovet för de äldre ökar hela tiden men våra resurser ökar inte i samma takt. Med andra ord måste vi fortsättningsvis erbjuda service till alla som behöver det, men vi måste göra det billigare, säger Juha Jolkkonen.
Mest personal finns i kommunerna
År 2013 arbetade 432 000 personer inom den kommunala sektorn.
Kommunernas personal började växa på 1970-talet. Hälsocentraler, grundskolor, allmän dagvård och andra stora element i välfärden byggdes ut och de här strukturomvandlingarna förde med sig ett växande antal anställda. Den här tillväxten fortsatte i 20 år.
Men i slutet av 1990-talet kom depressionen, som ledde till stora uppsägningar. Personalmängden i kommunerna minskade drastiskt.
Under hela 2000- talet har kommunernas personal legat mellan 400 000 och 450 000 personer, men under de senaste åren har den börjat sjunka igen. Den trenden ser ut att hålla i sig.
Enligt Kommunarbetsgivarnas förbund kommer kommunerna att skära ner sina personalkostnader med 2,3 procent det här året. Det är 500 miljoner euro.
Staten har krympt
På den statliga sidan är personalminskningen tydligare. Antalet statsanställda har minskat från 215 000 tjänstemän år 1988 till dagens 78 700 personer.
I dag arbetar nästan hälften av de statsanställda inom det som kallas trygghetssektorn; polisen, gränsbevakningen, domstolarna och försvaret.
- Det är sådan myndighetsservice som knappast kan privatiserats. Man kan säga att vi har en stat som ger grundservice men inget utöver det, säger statens arbetsmarknadsdirektör Juha Sarkio.
Här behövs mer folk
Köerna till arbetskraftsbyrån (Arbets- och näringsbyrån) har inte blivit kortare. Men de finns inte längre i byråerna. Nu köar folk på nätet och i telefon.
I takt med att arbetslösheten ökat under de senaste fem åren, har antalet anställda vid Arbets- och näringsbyråerna minskat. I dag arbetar 2 400 personer på Arbets- och näringsbyråerna.
En av dem som får känna på den stramare arbetstakten är Kristiina Kaitavuori som är sakkunnig vid Nylands Arbets- och näringsbyrå.
- Här i Nyland har vi i medeltal 300 kunder per tjänsteman, men i bland är det dubbelt så många. Vi förväntas ge individuell service men hur skall tiden räcka till för det, undrar Kristiina Kaitavuori.
När jag ber Kristiina Kaitavuori kommentera partiledarnas slängar om tiotusentals överflödiga tjänstemän skrattar hon till. Det är ett torrt och trött skratt.
Statens revisionsverk konstaterade i fjol att personalminskningarna vid Arbets- och näringsbyråerna har haft en förlängande effekt på arbetslösheten. Man är alltså arbetslös längre nu på grund av statens produktivitetsprogram.
Stor offentlig sektor
Personalen minskar alltså på flera håll inom den offentliga sektorn. Men trots det är den finländska offentliga sektorn stor jämfört med flera andra EU-länder, förutom det nordiska länderna.
Det var ett politiskt val att bygga upp den välfärdsmodell vi i dag har i Norden.
Men nu höjds röster om att den offentliga sektorn är för stor, även om ingen politiker vill säga rent ut vilka välfärdstjänster som i så fall skall läggas ner.
- Vi behöver seriös politisk diskussion om vilka offentliga tjänster vi ska lägga ned, eller försämra servicenivån på eller göra avgiftsbelagda för medborgarna. Det är de tre alternativ som finns om partiledarna menar allvar med att tiotusentals tjänstemän är överflödiga inom den offentliga sektorn, säger statens arbetsmarknadsdirektör Juha Sarkio.
Finland har den effektivaste offentliga förvaltningen enligt EU-kommissionens konkurrensrapport från 2014.
Den haltande jämförelsen med BNP
När ledande politiker pratar om den offentliga sektorns storlek jämför de gärna med bruttonationalprodukten, BNP.
Centerns partiledare Juha Sipilä förfasar sig över att den offentliga sektorns förhållande till BNP är uppe i 58 procent. Den siffran vill Sipilä minska rejält.
Också samlingspartiets partiledare och statsminister Alexander Stubb säger att den offentliga sektorns förhållande till BNP borde sänkas till 50 procent.
Men den här siffran - den offentliga sektorns utgifter i förhållande till BNP är inte alldeles entydig.
De offentliga utgifternas förhållande till BNP är ett relationstal som ger en viss bild av hur stora de offentliga utgifterna varit i förhållande till värdet av alla varor och alla tjänster som producerats under ett helt år.
Men när politikerna bollar med procenttal som 58 procent vill de ge en bild av att den offentliga sektorn är mycket stor. Men när man jämför offentliga utgifter och BNP jämför man två olika nyckeltal och deras förhållande. Inte den enas andel av den andra.
Med samma räknesätt är den privata sektorns utgifter i förhållande till BNP 239 procent, men det glömmer politikerna gärna att nämna.
Nationalekonomer är inte övertygade om att denna siffra är den rätta mätaren när man pratar om den offentliga sektorns storlek.
- De offentliga utgifterna har ökat i förhållande till helhetsutgifterna. Det beror på den ekonomiska krisen. BNP har minskat medan offentliga utgifter som beror på till exempel arbetslösheten har ökat. Ledande politiker förfasar sig över det här utan att verka reflektera över vad det beror på, säger professorn i nationalekonomi Matti Tuomala.
Tuomala ser inte hur dylika ekonomiska kriser kunde undvikas genom att minska den offentliga sektorn. Han hänvisar till Alexander Stubbs krav på att få ner de offentliga utgifternas förhållande till BNP under 50 procent.
- Under hela 2000- talet har vi haft en situation där de offentliga utgifterna legat på 50 procent eller under i förhållande till BNP. Ändå hamnade vi i en ekonomisk kris. Enligt vilken logik skulle alltså det rädda oss från framtida kriser? frågar Matti Tuomala.
Var är hen då – den onödiga tjänstemannen?
Jakten på den onödiga tjänstemannen ger ett magert resultat.
Det betyder inte att den offentliga sektorn inte tål att effektivitetsgranskas. Juha Jolkkonen på Helsingfors stad ser gärna att den offentliga sektorns verksamhet blir jämförbar med privata aktörer.
- Den offentliga sektorn är en betydande aktör i de finländska och nordiska välfärdssamhällena. Stora resurser är fast i dem. Då är det klart att den offentliga sektorn måste kunna fungera effektivt och förmånligt, säger Jolkkonen.
Juha Jolkkonen menar att offentliga tjänster kan vara precis lika konkurrenskraftiga som privat service. Han påminner också om att den offentliga sektorn åtminstone än så länge har ett bredare helhetsansvar för medborgarna och den service de har rätt till ha än vad privata aktörer har.
Titta också på Spotlight på tisdag 31.3.2015 kl. 20.00 i Yle Fem.
