Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Sverigefinska skolan modell för Finland?

Från 2015
Uppdaterad 03.05.2016 12:09.
Helmi Toivanen, Bianca Tihi och Carl Wilhelm Havefeldt.
Bildtext Helmi Toivanen, Bianca Tihi och Carl Wilhelm Havefeldt.

Flera tvåspråkiga skolor i Sverige klarar sig väldigt bra i svenska skolmätningar. Nu vill Sverigefinska skolan i Stockholm fungera som modell för Finland.

De sverigefinska skolorna har en undervisningsmodell som saknas i den finlandssvenska skolvärlden - nämligen undervisning på både finska och svenska i alla ämnen.

Helmi Toivanen, Bianca Tihi
Bildtext Bianca Tihi och Helmi Toivanen.

Fyra av fem elever är tvåspråkiga från början och målet är att enspråkiga elever har blivit tvåspråkiga när de går ut nian. Finskan är ofta det svagare språket och skolan satsar mycket på stödundervisning.

- Det är tufft, men roligt också. Det är fantastiskt att se vad barnen kan lära sig - att de har så stora resurser, vad hjärnan kan göra, säger Jaana Grandelius, som är lärare i klass 2A.

Yle Nyheter har varit i kontakt med alla sex sverigefinska skolor. Förutom i Stockholm klarar sig skolorna i Upplands-Väsby, Kista och Botkyrka mycket väl i nationella jämförelser och elevantalet har stigit under de senaste åren.

I Eskilstuna och Göteborg har skolorna kämpat med sjunkande elevunderlag och inte lika goda resultat.

Tvåspråkighet bra för huvudet

Sverigefinska skolan i Stockholm är den största med över trehundra elever och var under läsåret 2012/2013 på plats 28 bland Stockholms 128 grundskolor, mätt med niornas slutbetyg. En orsak till framgången kan vara tvåspråkigheten i sig.

- Två- och flerspråkighet är bra för kreativiteten, säger Jaana Grandelius.

Också professor emerita Marketta Sundman har granskat frågan för tankesmedjan Magma för ett drygt år sedan. Hon kunde visa på att tvåspråkighet hos barn verkar leda till ökad kognitiv flexibilitet, bättre förmåga till abstrakt, analytiskt och kreativt tänkande och större beredskap att ta emot och bearbeta ny information.

Kör minoritetsspråket över?

Heli Lindström
Bildtext Heli Lindström.

Den sverigefinska skolan i Stockholm vill gärna fungera som ett exempel för skolan i Finland. Rektor Heli Lindström ser ett stort problem i den finländska linjen, att språkgrupperna hålls åtskilt.

- Jag tror mera på att barnen vänjer sig vid att det är bra att vara tvåspråkig, när det inte problematiseras och görs till en antingen-eller fråga. Då överlever båda språken på ett bättre sätt, säger Lindström.

I en del av Svenskfinland finns det en rädsla för att majoritetsspråket tar över i en tvåspråkig skola. Majoritetspråket blir ofta det sociala språket, till exempel på rasterna i en sverigefinsk skola.

I Finland skulle det alltså innebära att finskan dominerar i sociala situationer i en tvåspråkig skola.

- Jag förstår oron mycket väl. Men det som vi gör för finskan på lektionen är så mycket mera än i de vanliga skolorna, där man har en timme i veckan. Vi har hälften av undervsiningen på finska, förutom att många lektioner är tvåspråkiga. Jag vill påstå att vi får tvåspråkiga ungdomar som går ut skolan och är stolta över båda sina språk, säger Lindström.

Dessutom är det inte entydigt att det större språket kör över det mindre. Många elever väljer språk enligt social situation.

- När det är hela klassen som leker, då är det inte så många som kan svenska, så då brukar jag tala finska. Men om vi är bara tre som leker, så brukar jag tala svenska, säger Bianca Tihi på klass 2 A.

- Ibland om någon finsk kommer med så brukar jag tala finska med den. Annars är det mest svenska, säger klasskompisen Carl Wilhlem Havefeldt.