Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ska det vara kvitto på korven?

Från 2015
Uppdaterad 25.03.2015 10:21.
Jill Karlsson och Johan Kinos i Furulund.
Bildtext Jill Karlsson från Kuf och Johan Kinos från Duf tycker att det räcker med byråkrati nu.
Bild: Yle/Monica Forssell

För ett par veckor sedan ordnade Dragsfjärds ungdomsförening dans till levande musik i föreningshuset Furulund. Tillställningen var välbesökt och det såldes bland annat korv, läsk och öl på evenemanget.

Försäljningen gick bra men inte ett enda kvitto fick kunderna. Det här gillade inte Regionförvaltningsverkets alkoholgranskare, som också besökte tillställningen, och uppmanade föreningen att införskaffa kassaapparater.

Kvitto på öl och korv

Johan Kinos visar protokollet från granskningen och i det står det att bland annat kassaapparater måste införskaffas inför nästa evenemang.

När måste föreningen betala skatt och erbjuda kvitto?

  • Föreningar behöver inte betala skatt på sina inkomster om det är fråga om allmännyttig verksamhet, föreningen verkar för det allmännas bästa och inte betalar ut pengar åt sina medlemmar.
  • När försäljningen övergår från att vara penninginsamling till att vara näringsverksamhet avgörs bl a av hur omfattande försäljningen är, vad för slags produkter det är fråga om samt konkurrensläget.
  • Om inkomsterna från näringsverksamheten överstiger 8500 euro/år måste föreningen betala skatt och erbjuda sina kunder kvitto på produkter de köpt.
  • Här hittar du mera information om föreningar och beskattning

Men varifrån ska man få kassaapparater och hur ska man ha råd? frågar sig Johan Kinos.

Föreningar och företag har olika utgångsläge

Också Jill Karlsson, ordförande för Kimito ungdomsförening, är upprörd. Ska det finnas kassaapparater vid alla stånd?

De är bestörta över att ungdomsföreningarna likställs med företag trots att ingen inom föreningarna får lön och trots att alla pengar går åt till att värma och hålla i skick de stora föreningshusen.

- Föreningar behandlas som företag på många vis fast utgångsläget inte är det samma så det blir orättvist. Vi har ju till exempel föreningshus som kostar en massa pengar.

Granskarna var ute i ogjort ärende

När Yle Åboland ringer upp alkoholöverinspektör Heikki Mäki vid Regionförvaltningsverket visar det sig ändå att Regionförvaltningsverkets granskare den här gången varit ute i ogjort ärende.

Dragsfjärds ungdomsförning, liksom många andra föreningar, är befriad från att betala skatt på sina små inkomster och behöver därför inte erbjuda kvitto på varken korvar eller öl.

Det har skett ett missförstånd, medger Mäki och förklarar att kvitto måste kunna erbjudas bara i fall att en förening sysslar med näringsverksamhet som överstiger 8500 euro i året.

Exempel finns på allmännyttiga föreningar som i samband med evenemang säljer till exempel korv och öl för hundratusentals euro i året, men vars verksamhet ändå inte betecknas som näringsverksamhet utan penninginsamling, och då är de alltså inte kvittoskyldiga.

Vad ska ungdomsföreningarna göra i framtiden?

Johan Kinos blir lättad då han hör att alltsammans var ett missförstånd.

Både han och Jill Karlsson har sedan incidenten ändå hunnit få många gråa hår och ser nu gärna att det förs en bredare diskussion om allmännyttiga föreningars och särskilt ungdomsföreningarnas roll i samhället.

Omfattande byråkrati

Pappersarbetet i föreningarna är omfattande och regler och paragrafer finns det så mycket av att det är svårt att hålla sig ajour med vad allt som krävs, säger Jill Karlsson.

Som exempel på krav som ställs nämner hon också att personer som ställer upp som ordningsvakter på föreningarnas danser nuförtiden måste gå lika omfattande och dyra kurser som personer som jobbar som ordningsvakter på krogar.

- Alla jobbar ju frivilligt, ingen lyfter en cent. Tvärtom är det ju som att man betalar för att vara med då man aldrig lyfter reseersättning och så vidare.

Ungdomsföreningarna och kommunerna kunde samarbeta mera

- Allt vad vi jobbar går ju till att det här huset ska finnas kvar så det finns ju aldrig överlopps pengar till något annat. Egentligen borde föreningshusen hyras ut ännu mera än nu, funderar Kinos.

Och han får medhåll av Jill Karlsson.

Hon tycker att kommunen och ungdomsföreningarna kunde samarbeta mera och att föreningarna, åtminstone delvis, kunde ha hand om sådan kultur- och ungdomsverksamhet som kommunen nu ordnar.

Då skulle det vara mera mening med allt arbete som ändå läggs ner på både hus och föreningar.

Vad orsakar gråa hår i din förening? Beskattningen, försäkringar, krav på ordningsvakter eller kanske några helt andra bestämmelser och förordningar? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan. Du kan också mejla vår redaktion på adressen: radiovega.aboland@yle.fi

Artikeln har uppdaterats med faktaruta om föreingar och beskattning kl 8:33.