"Åbo Akademis existens kan inte bygga på språket"

En expertgrupp föreslår på uppdrag av Finlands universitet UNIFI betydande förändringar i hur undervisningen och forskningen vid universiteten ska organiseras i framtiden.

Utgångspunkten för utredningen är att vårt allt mer internationella samhälle ställer nya krav på arbetskraftens kunskap och kompetens.

Det behövs dels egna specialiseringsnischer inom högskoleenheterna, dels större enheter. Små högskolor med rikligt studieutbud kan helt enkelt inte tävla om vare sig lärare eller studerande, slår expertgruppen fast.

Mer distansstudier föreslås

Överlappande funktioner ska bort, kandidat- och magisterexamen ska inte automatiskt höra ihop och så borde man satsa mer på mångvetenskapliga två- eller trespråkiga studiehelheter, slås det fast i rapporten.

Distansstudier ska utvecklas så att eleven och läraren inte hela tiden behöver befinna sig fysiskt i samma rum.

Universiteten borde också enligt experterna samarbeta mera med samhälleligt viktiga instanser såsom Folkpensionsanstalten, Finlands Bank, Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd THL och Statistikcentralen.

Tanken är att tillräckligt stora administrativa enheter skapar goda förutsättningar för heterogena akademiska samfund och omfattande internationella nätverk samt ger insikt i vilka branscher som är på kommande och vilken typ av arbetskraft det kommer att behövas.

Språk ingen grund för ett universitet

Gruppen konstaterar att svenskspråkiga universitet och tvåspråkiga universitet samt mindre helt eller delvis svenskspråkiga forsknings- och högskoleenheter är utspridda över hela syd- och västkusten, vilket strider mot centraliseringssträvandena.

Gruppen anser att det i takt med att högskoleväsendet internationaliseras blir allt svårare att motivera att ett helt universitet eller dess enheter separeras administrativt på basis av språk.

Framtidsscenariet tros vara sådant att en allt större del av forskningsenheterna blir trespråkiga, eftersom engelska är det internationella språket inom forskningsvärlden.

I sådana lägen att man vill bevara någon enhet som helt svenskspråkig ska den vara unik på riksnivå och ha mycket forskningssamarbete med de övriga nordiska länderna.

Gruppen inte nöjd med Åbo Akademi

Det faktum att Åbo Akademi och Turun Yliopisto i praktiken befinner sig inom samma campusområde ger enligt arbetsgruppen stort utrymme för ökat samarbete.

Gruppen anser att den svenskspråkiga undervisningen och forskningen som gäller samhällsvetenskaper bör profileras på nytt vid ÅA:s och Svenska social- och kommunalhögskolans överlappande enheter.

Soc&kom borde inom samhällsvetenskaperna införlivas med statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, där man fungerar på tre språk. I övrigt kunde högskolan fortsätta på nuvarande sätt.

Vid Åbo Akademi föreslås ökat samarbete inom socialvetenskaper, statskunskap/masskommunikation och offentlig förvaltning med de finska enheterna vid Turun Yliopisto.

Enheten för nationalekonomi anses vara så liten att den behöver förstärkas på riksnivå. Det skulle ske genom klart mera samarbete med Helsingfors universitet, Aaltouniversitetet och Svenska handelshögskolan Hanken.

Också kvinnovetenskapens tillstånd bör enligt expertgruppen granskas närmare.

Hanken får däremot bra betyg för sin verksamhet. Det är bara inom nationalekonomi som gruppen föreslår ökat samarbete med Aaltouniversitetet och Helsingfors universitet.