Palmsöndag – Hosianna! ?
Abbé Voglers slagkraftiga hymn Hosianna, Davids son som sjungs varje år på första söndagen i Advent skulle faktiskt passa bra att sjungas också på Palmsöndagen. Temat för de både söndagarna är nämligen samma – Jesus’ intåg i Jerusalem inför påsken - som ett tecken på ödmjukhet gjorde han det ridande på en åsna.
Orsaken till det här är att kyrkan genast i början av kyrkoåret vill markera att den viktigaste händelsen i Bibeln är Jesus’ lidande, död och uppståndelse – dvs den händelsekedja som tar sin början med det bejublade intåget i Jerusalem. I evangelierna beskrivs det hur människorna ropade Hosianna,ett hebreiskt ord som betyder ’fräls oss’. Det var så israeliterna en gång hälsade kung David och med det ordet skulle den utlovade fredsfursten Messias hälsas. Människorna viftade också med palmblad – därav namnet Palmsöndag.
Men de båda söndagarna är ändå ganska olika till karaktäen eftersom första söndagen i advent ju inleder väntan på julen, medan Palmsöndagen är porten in i Stilla veckan.
Palmblad och videkissor
Traditionen att på den här dagen ta med sig palmblad till kyrkan går tillbaka till romerskt 500-tal. Särskilt i katolska kyrkor är det än idag vanligt med processioner där församlingen vandrar genom kyrkan med palmblad eller olivkvistar och får dem välsignade av prästerna. I t.ex. norra Europa växer ju inga palmer, så kyrkorna dekorerades istället med sälg- eller videkvistar, en tradition som fortsatte efter reformationen och är allmän fortfarande.
Lasarus’ lördag och Palmsöndagen en helhet
I ortodox tradition hör lördagen före Palmsöndagen (Lasarus’ lördag) och Palmsöndagen ihop. Lördagen firas till minne av att Jesus gjorde Lasarus levande igen och tillsammans blir de här dagarna en glädjefull paus i den s.k. Stora fastan, innan Stora veckan (Stilla veckan) börjar med sitt stora allvar.
”Virvon varvon”
Påskriset, dekorerade videkvistar, hör ihop med påsken både i Sverige och Finland, men dagarna är olika. I Karelen har det länge funnits en tradition att man på Palmsöndagen gav varandra sälg- eller videkvistar och läste besvärjelser eller välsignelser i samband med det. Som tack fick sedan ’viftaren’ något gott att äta.
Efter andra världskriget började den här sedvänjan blandas med den svenska och västfinska påsklördagstraditionen med barn utklädda till påskhäxor. Därför kan man i stora delar av Finland få besök av utklädda barn som delar ut videkvistar både på Palmsöndagen och på påsklördagen!