Splitternytt centralkök glänser i Karis

Efter påsk får eleverna i Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium äta mat lagad i det nyrenoverade centralköket. Men det är färre par händer som ska laga mera och bättre mat.

Det skiner av stål i det nya centralköket och maskinernas storlek slår en med häpnad. Sju frysrum och ungefär lika många jättegrytor och ugnar stora som dubbelhögskåp.

Allt är fräscht och ljust. I rummet där maten tillreds och i matsalen skymtar en varmt röd tegelfärg fram.

- Personalen har varit med och valt färgen, säger chefen för intern service, Arne Nummenmaa, som är med på rundturen genom de nyrenoverade rummen.

Automatik ersätter personal

Första gången eleverna får mat från det nya köket är den 7 april. Då är alla skolor ännu inte med; det sker först en vecka senare.

Men det är ändå tuffa tider som står framför. Nummenmaa beskriver situationen som extremt utmanande då produktionen per dag ökar från drygt 1 900 portioner till 2 500 samtidigt som personalen minskar i antal.

- Det är inte omöjligt; den nya maskinparken ger möjlighet till det. Det finns grytor som diskar sig själva och kan börja koka utan personal. Men allt bygger ju på att man kan sköta maskinerna, säger Arne Nummenmaa.

Godare mat med färre anställda

Personalstyrkan ska minska från 11 till 7. Samtidigt som de anställda blir färre ska maten bli bättre.

- Euromässigt ska maten kosta det samma. Men personalkostnadernas andel borde minska från cirka 60 procent till 50 procent. Istället kan man då öka råvarornas pris, vilket borde ge en godare mat, säger Nummenmaa.

För det hela handlar om att flera ska äta av maten. Det har varit mycket sämre i Karis jämfört med skolor i Ekenäs då man jämfört med hur många som ätit. I Ekenäs har det varit cirka 97-98 procent.

- Det är ingen vits att vi tillreder mat som ingen äter. Målet är att vi tillverkar god, näringsrik mat som har god åtgång, säger Nummenmaa.

Dietmaten skilt

Vi möter kosthållschef Tove Damén-Wikholm mitt i allt det nya. Hon funderar på de praktiska detaljerna tillsammans med några byggare.

- Det som är nytt i konceptet är att det i matsalen finns en så kallad kiosk, säger hon. Det är en serveringslinje där dietmaten kommer att finnas och kan hållas ordentligt varm, säger hon.

Men olika maträtter kommer eleverna inte i alla fall inte ännu ha att välja mellan.

- Småningom kanske vi tänker på att ha ett vegetariskt alternativ, men inte nu då allt är nytt. Men vi har många här i Karisområdet som äter vegetariskt, säger Damén-Wikholm.

Nytt kök ger nya klassrum

Det är inte bara köket som har renoverats.

Då ventilationen förnyades måste också gymnastiksalen ovanför renoveras.

Därför har nu ett helt nytt klassrum skapats på det som tidigare var scen och det ska framöver fungera som musiksal.

Rummet är vackert, högt till tak och ljuset väller in genom fönstret.

Det finns ljuddämpning i väggar, dörrar och tak.

Gymnastiksalen har inte blivit mindre eftersom scenen ska fällas upp mot väggen då den inte används.

- Den fungerade för länge sedan också som musiksal, minns rektor Gustav Laxell.

Personalen har fått duschrum

Skolhälsovården har också varit tvungen att flytta plats och de ska småningom få nya rum på ett annat ställe i skolan.

Vi går yttre vägen till källaren där personalen har fått rum med duschar och omklädningsrum.

Det var inte helt enkelt att få dem i skick eftersom rummen var fuktiga. Fyra brunnar som syns i golven pumpar bort det grundvatten som hela tiden finns i området.

- Men man ska inte sänka grundvattennivån för mycket heller. För då torkar leran ut som skolan står på och då kan hela den stora byggnaden röra på sig, säger chefen för intern service, Arne Nummenmaa.

I alla källarväggar gjordes också en så kallad injektering.

En massa sprutades in över allt för att stoppa fukten så att den inte skulle söka sig uppåt. Det kostade 100 000 euro extra.

Men Nummenmaa försäkrar att bygget som helhet ändå har hållit sig inom budgeten.

- Köksdelen har kostat 2,5 miljoner euro. De övriga dominoeffekterna med musikklassen och skolhälsovårdens rum blir 250 000 euro. Den dyraste enskilda kostnaden är ventilationen som är helt förnyad.

Lättnad

Skolornas rektorer verkar nöjda och lättade över att byggtiden ligger bakom.

- Vi är väldigt nöjda med att vi får nya och tidsenliga utrymmen. Vi tycker samarbetet med intern service och byggfirman löpt bra, säger Karis svenska högstadiums rektor Gustav Laxell.

- Ett sådant här stort byggprojekt i en skolmiljö går inte spårlöst förbi. Men slutresultatet är gott säger rektorn för Karis-Billnäs gymnasium, Joakim Lagerbohm.

Ett första steg

Karis centralkök är första steget i Raseborgs kosthållsreform. Mycket vidare planer finns och före utgången av oktober vill stadsstyrelsen ha en utvärdering över hur Karis centralkök har fungerat.

- Det som ska utvärderas är om vi ska ha 3 eller 4 centralkök, eller om vi ska ha det som nu. Karis centralkök är vägvisare för hur vi går vidare med nästa stora projekt som är ett centralkök på Ekåsens område eller så fortsätter man med flera mindre, säger Nummenmaa.

Han berättar att planeringen av ett enda stort kök skulle ske år 2016 och byggstart kunde vara vid årsskiftet 2016-2017.

Dataprogram och kunder utvärderar

Arne Nummenmaa berättar att staden nu på olika sätt följer med hur väl centralköket i Karis klarar av sin uppgift.

- Den bästa mätaren på om vi lyckas är att Matti, Pelle, Ville och Lisa äter maten. Men vi skaffar också ett kosthållsprogram som heter Aromi.

Med hjälp av programmet kan staden styra hela produktionskedjan från det att råvaror köps in till att det tillverkas.

- Ska man exempelvis tillverka köttbullar för 2 500 personer så ger Aromi exakta mängder för hur man ska tillverka det.

Centralköket tillverkar till en början inte maximalt antal portioner.

I maj-juni nästa år är seniorboendena som byggs invid skolan inflyttningsklara och maten till dem kommer också att tillagas i centralköket.

Avtalet med Mehiläinen som sköter hemvården i Karis går också snart ut och frågan är då om centralköket ska sköta också de matportionerna.

Men mycket mera än så klarar köket inte av. Det går till exempel inta att förse Pojo med mat från köket.

- Då kommer nog ytterväggarna emot. Vi skulle i så fall ha behövt bygga till och prislappen skulle ha blivit helt annorlunda, säger Arne Nummenmaa och springer vidare till nästa möte.

Läs också:
Fyra, tre eller två centralkök i Raseborg
Nya centralköket i Karis: dyrt, men inte smaklöst
Renoveringen av centralköket i Karis kan börja
Köksrumba i Raseborg
Mer pengar till centralköket i Karis