Bajs och blod berättar hur hjärnan mår
Hjärnforskningsprojektet Finnbrain har som mål att följa med hjärnans utveckling livet ut och få svar på bland annat hur alzheimers och demens uppstår och utvecklas samt hur och om stress går i arv.
- Vi vet idag egentligen ganska lite om hjärnan och speciellt lite om hjärnans utveckling, säger forskningsledaren Hasse Karlsson som är professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri vid Åbo universitet.
Enligt Karlsson är tanken att följa med barnen från det att de är foster i mödrarnas mage till att de är åldringar.
- Det här är möjligt att genomföra för att vi i Finland har ett effektivt mödrarådgivningssystem som samlar ihop de gravida mammorna, säger Karlsson. I nuläget deltar drygt 4000 familjer och vi hoppas ännu på att fler ska välja att delta.
Projektet inleddes 2010 och hittills har tiden främst gått åt till att samla in forskningsdata som hår, blod och till och med bajs från bebisarna. Dessutom har man gjort hjärnavbildningar och samlat in kortisol.
- Dessutom har föräldrarna fått svara på olika frågeformulär för att vi ska veta hur de mår och känner, säger Karlsson. Nu har vi äntligen kunnat börja analysera en del av den data som samlats in och i höst borde vi ha de första resultaten.
Forskningprojektet pågår i decennier
Men projektet är långtifrån över, snarare har det inte ens kommit igång på allvar.
- Vi vill följa med barnen under hela deras livstid för att kunna forska i hur hjärnan utvecklas under långa tidsperioder. För att lyckas med det hoppas vi att de flesta familjer orkar delta så länge som det behövs.
Det kan alltså betyda tiotals år där familjerna besvarar frågeformulär och deltar i olika sorters datainsamling och tester.
- Jag kom i kontakt med projektet under min graviditet och det lät så intressant att jag valde att delta, säger Martina Högman. Idag är hennes son 1-år och enligt Högman har det åtminstone ännu inte varit för stressigt att delta i projektet.
Högman är redo att delta så länge som det behövs och anser att det är både viktigt och intressant att ett projekt av den här omfattningen och bredden görs i Finland. Förhoppningsvis kan forskarna få kunskap om hjärnan och dess utveckling.
- Trots att vår pojke ännu bara är 1 år så tror jag och hoppas jag att han kommer att vilja delta i det här projektet så länge som det behövs, säger Högman. Ännu har vi bara svarat på endel frågeformulär och varit in till Åbo en dag för olika tester så åtminstone än kan man inte skylla på att det skulle gå åt för mycket tid till projektet.
Enligt Karlsson är projektet världsunikt och nu har man alla tiders chans att få mer kunskap om hur hjärnan utvecklas under lång tid.
- Tekniken har gått framåt med stormsteg de senaste åren och har underlättat forskningen till viss del men ännu idag kan vi inte ta en hjärnbiopsi på en levande människa utan får ty oss till indirekta mätmetoder såsom att följa med blodomloppet i hjärnan, säger Karlsson. Det har lett till att vår kunskap om hjärnan och vilka mekanismer som påverkar vad är bristfällig.
Enligt Karlsson vet man idag hur cirka fem procent av hjärnan är uppbyggd. Resten kan man med säkerhet inte säga hur fungerar.
- Vår uppfattning om hjärnan och dess kapacitet har förstås förändrats men vår kunskap om hur hjärnan utvecklas är ännu ovanligt liten, säger Karlsson. Men det går framåt och idag ser vi hjärnan bland annat som ett elastiskt levande organ med möjlighet att utvecklas och förändras i motsats till den den gråa klump bestående av 83 miljarder hjärnceller utan möjlighet att förändras mellan födseln och döden som vi tidigare trodde.