Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Gröna arbetsplatser skapas inte av sig själva

Från 2015
cleantech,
Bildtext Hur många av de tustentals jobb som väntas kan uppstå i Finland?

Cleantech – alltså ren teknologi – och bioekonomi är båda megatrender där Finland redan visat framfötterna och på sikt kan etablera nya exportframgångar. Den trenden vill också politikerna rida på genom löften om nya jobb. Möjligheterna finns, men det krävs både politisk vilja och mod från företagens sida.

De gröna räknar med att 50 000 nya arbetsplatser kommer att skapas inom förnybar energi. 20 000 till kan sysselsättas inom ren teknologi under nästa regeringsperiod. Centern lovar sammanlagt 200 000 arbetsplatser inom den privata sektorn, och cleantech kan stå för en fjärdedel av de nyskapade jobben.

Trenden syns redan i nyanställningar

På Arbets- och näringsministeriet har man nyss gjort upp en ny strategi för både cleantechsektorn och bioekonomin. Den gamla beräkningen håller, att det inom tio år kan skapas 100 000 nya jobb inom bioekonomin och 40 000 inom ren teknologi.

- Men sektorerna går delvis in i varandra, så man kan inte riktigt räkna med 40 plus 100, säger Sixten Sunabacka, som är strategidirektör på Arbets- och näringsministeriet.

Han bedömer att målen är realistiska men tillägger att tjänstemännen har som uppgift att bädda för möjligheterna, medan politikerna väljer hur högt de sätter ribban.

Vem ska anställa vilka människor?

- Inom bioekonomin finns de flesta jobben i början av kedjan. Det handlar om jobb inom primärproduktion, som skogsbruket och lantbruk då det gäller livsmedelsproduktion. Ser man på cleantechsektorn, rör det sig om teknologi. Då pratar vi främst om verkstadsjobb och tekniska arbeten som vattenrening och energisektorn. Men allt detta kräver planering, så det finns en bred palett av jobb som kommer att behövas, säger Sunabacka.

Hur bra saker har förlöpt hittills råder det ändå delade meningar om. Inom både ministeriet och cleantech-bolagens paraplyorganisation, är man i stort nöjd med den riktning utvecklingen har. Främsta utmaningen för branschen har varit svårigheter med marknadsföring och relativt liten samverkan mellan storbolagen och nykomlingar.

Det håller Feodor Aminoff med om. Han är partner i Cleantech invest, som hjälper nya bolag inom sektorn att komma vidare med både finansiering och verksamhet.

- Både Tyskland och Danmark har mycket bättre bäddat för de här branscherna, då man så väl med skattepolitik, ett mera dynamiskt investeringsklimat och flexiblare anställningspolitik lyckats hjälpa företagen framåt. Så här har vi inte lyckats ta tillvara potentialen, säger Aminoff.

Konkurrenskraften fattas på flera plan

Finland har ändå ett gott rykte inom ren teknologi i dag. Allt flera företag rider på vågen att miljöfrågor börjat betonas i utvecklingsländerna och på tillväxtmarknaderna. Därför satsar våra cleantechbolag redan från början globalt. Men ska finländska arbetsplatser bli verklighet får vi jobba med vår konkurrenskraft på flera plan, såväl kostnadsnivå som regelverk, säger Sixten Sunabacka.

- Vi måste förbättra vår konkurrenskraft och det handlar både om att hålla en låg kostnadsnivå men också förbättra den inhemska logistiken. Dessutom gäller det att förbättra vår konkurrenskraft mot andra europeiska länder, så vårt regelverk inte begränsar våra företags möjligheter att fungera effektivt, säger Sunabacka.

Flexibilitet och finansiering saknas

Att det i dag är för svårt att anställa och få finansiering för bolagen tycker Feodor Aminoff hör till de värsta bromsklossarna för att sektorn ska ta skruv.

- Och de bolag vi jobbar med som har bäst möjligheter har sin potential någon helt annanstans än i Finland. Så om vi inte lyckas skapa konkurrenskraft här, så ser jag det som osannolikt att intresset för att anställa i Finland skulle vara speciellt stort, säger Aminoff.