Handlar du för mycket mat? Här är orsaken!

Brukar du komma hem med mera varor än du hade tänkt köpa? Det är inget sammanträffande - butikerna är noggrant planerade så att du ska handla så mycket som möjligt. Här listar vi några av de knep som butikerna använder sig av för att få dig att handla mer.

Statistiken berättar hur vi finländare gör våra inköp. Vi handlar mat i medeltal tre gånger i veckan. Varje gång kommer vi hem med cirka 20 varor i kassen. En femtedel är impulsköp. Hur kan det komma sig?

I grafen kan du se hur butikerna är planerade (extern länk). Peka på punkterna och siffrorna.

Frukter lockar in dig

Lasse Mitronen har under flera år arbetat inom livsmedelsbranschen och är nu professor i marknadsföring vid Aalto universitetet. Han känner till vilka knep det finns att tillgå för att påverka kundernas köpbeteende.

Det första, och ett av de viktigaste knepen är att göra butiken så lockande som möjligt.

- Människor dras till färger. Därför är frukt- och grönsaksavdelningen oftast först i butiken.

Det är alltså ingen slump att kunden direkt möts av frukt och grönsaker då hen kommer in i en mataffär. Färggranna, fräscha frukter ger butiken ett levande intryck. Då flera av produkterna dessutom byts ut efter årstid så pulserar avdelningen av liv och förändring.

Det andra viktiga knepet är att spela på människors blodsocker och hunger.

- Man brukar ju säga att man aldrig ska gå till butiken hungrig. Och det stämmer verkligen!

Efter frukt- och grönsaksavdelningen kommer oftast brödavdelningen, som med sitt färska bröd och sina färska bakelser sprider en välbehaglig doft. Enligt Mitronen gör den doften oss lite hungrigare än vad vi egentligen är – och alla vet väl hur det brukar gå då man handlar mat hungrig: impulsköpen blir lätt fler än vanligt.

Det är också viktigt att butikshyllorna ser ut att vara välfyllda. Och som med allt annat i butiken är också varornas placering på hyllorna noga planerat. I mitten av hyllan, på ögonhöjd, finns de varor som butiken helst vill sälja. De är också varor som går åt och är populära. De billigaste varorna är oftast längst ner.

Mjölken - butikens heliga gral

Mjölken är finländarens favorit i mataffären. Och var hittar vi den? Jo, längst in i affären.

- På väg till de populära mjölkprodukterna passerar du flera andra lockelser som du också plockar med dig, säger Mitronen.

Det är alltså därför man ofta kommer hem med mer än en liters mjölkburk då man varit i butiken för att köpa mjölk. Butiken är planerad så att vi inte direkt ska kunna gå till mjölkhyllan, utan vi måste gå via flera andra lockelser för att komma till mjölkprodukterna.

I ändan av hyllorna placerar butiken produkter som de gärna vill sälja. Dem ska du se lätt då du går förbi. Då är det lätt att roffa åt sig ett och annat impulsköp. Belysningen är också viktig.

- Spotlights på varorna får dem att se mer exklusiva ut, säger Mitronen.

Men butikerna spelar inte på dina sinnen så mycket som man kanske kunde tro. Det kan nämligen vara dåligt för affären att överhetta dina sensorer i hjärnan.

Bertil Hultén är professor i marknadsföring vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Han forskar mycket om hur företag använder de mänskliga sinnena i marknadsföringen.

- Mataffärerna är ganska dåliga på att använda sig av sinnesmarknadsföring. Utöver färger så är det väldigt lite sinnesmarknadsföring.

Det finns en förklaring till varför mataffärerna använder sinnesmarknadsföring relativt lite.

- Det är ju butiker som har väldigt mycket varor. Där finns risk för vad jag skulle kalla sensoriskt överflöd (sensory overload), säger Hultén.

Det händer om vi utsätts för allt för mycket stimuli i mataffären. Sinnena blir helt enkelt överbelastade. Då får marknadsföringen en motsatt effekt.

- Vad händer med oss kunder om vi råkar ut för det här? Jo, vi backar och konstaterar att "här vill vi inte vara."

Planerade impulsköp?

Distriktchef Henri Patovirta på Varuboden Osla i Borgå säger att affärerna gärna ser att deras produkter och hela butiken lockar så många kunder som möjligt.

- Visst vill vi sälja så mycket som möjligt. Därför har vi vissa produkter på vissa ställen i affären, säger Patovirta.

Varuhusen ser så klart gärna att du avviker från din inköpslista – och att du även köper varor du inte hade tänkt köpa. Det handlar då om så kallade impulsköp.

- När vi planerar butiker så ritar vi i planen också platser för impulsköp. Men det är också för kundens bästa, säger Patovirta och hänvisar till alla påsksaker som finns i affären runt påsk. De placeras ut så att de är lätta att hitta.

Hur kan butikerna då veta vad du vill ha, och hur du vill ha det i butiken? Enligt Henri Patovirta diskuterar man dels med kunder som kommer med önskemål, och dels sker planeringen också genom att följa med vilka hyllor och varor som är populära.

Lasse Mitronen säger att butikerna övervakar kundernas köpbeteende genom övervakningskameror, eller helt enkelt genom att följa kundernas väg genom butiken.

- Det är väldigt viktigt för butiken att veta hur kunderna rör sig i affären. Man måste förnya sig då kundernas beteende förändras.

Vad göra åt allt extra som du köpt?

Om du känner dig träffad, så ger Marthaförbundets kampanj Svinnkampen konkreta tips om t.ex. vad du kan laga för mat av dina rester. Mera hittar du på www.svinnkampen.fi

1 min

Handlar du för mycket mat? Här är orsaken! - Spela upp på Arenan

Läs också: Våra köpbeslut är inte rationella.