Forskare varnar för att skapa GMO-människor

Två grupper av vetenskapsmän varnar i de vetenskapliga tidsskrifterna Nature och Science för riskerna med att förändra arvsmassan i mänskliga könsceller och embryon, ändringar som går vidare till kommande generationer.

Experterna i Nature efterlyser ett provstopp för experiment där man förändrar DNA i mänskliga embryon eller i stamceller som kan bilda mänskliga könsceller. Experterna bakom artikeln i Science anser att sådan forskning ska vara tillåten enbart i laboratorieförhållanden, inte inom hälso- och sjukvården.

Frågan har blivit aktuell eftersom gentekniken avancerat snabbt under de senaste åren. Enligt en artikel i Science kan numera vem som helst med grundläggande utbildning i molekylärbiologi lägga till, ta bort eller förändra gener i celler, inklusive spermier, äggceller och embryon. Det här har blivit möjligt tack vare en banbrytande teknik som kallas CRIPR/Cas9, och som har utvecklats av forskaren Emmanuelle Charpentier vid Umeå universitet och av Jennifer Doudna vid Berkeley University i Kalifornien som är huvudskribent för debattinlägget i Science.

CRISPR/Cas9 har gjort det möjligt att med hög precision, snabbt och billigt ändra på arvsmassan hos levande organismer som möss, råttor, bakterier och växter. Den nya tekniken väntas fungera lika bra på människor som på andra organismer.

Potentiellt gynnsamt

Forskarna i Nature framhåller att genteknik kan erbjuda ett kraftfullt sätt att behandla sjukdomar som aids, blödarsjuka och flera cancerformer. Det här kan man göra med hjälp av genetiska förändringar som inte kan ärvas, till exempel genom att ändra på en patients vita blodkroppar.

Att ändra på mänskliga embryon kan däremot ha oförutsebara effekter för kommande generationer. Det här är både farligt och etiskt oacceptabelt, anser forskarna. De oroar sig också för att den här typen av forskning skulle användas i andra än terapeutiska syften. Ett sådant etiskt snedsteg skulle enligt undertecknarna kunna leda till protester bland allmänheten, vilket i sin tur skulle kunna sätta stopp för utvecklandet av lovande vårdmetoder där genetiska ändringar inte går i arv.

Forskarna säger att de inte kan föreställa sig en situation där användningen av CRISPR/Cas9 på mänskliga embryon erbjuder terapeutiska fördelar framom befintliga metoder där man till exempel gentestar foster eller använder provrörsbefruktning där man väljer ut de bästa embryona. Dessutom medför CRISPR/Cas9-tekniken flera risker som kan bli synliga först flera år efter födseln.

Bred samhällsdebatt

Många personer motsätter sig enligt inlägget genetisk modifiering av rädsla för en situation där man försöker förädla människans biologi bortom sjukdomar. Forskarna delar den här oron. De efterlyser en bred debatt om hur gentekniken ska få användas inom den närmaste framtiden samt om och under vilka förutsättningar man ska få bedriva forskning där man förändrar DNA i mänskliga könsceller. Debatten borde omfatta både allmänheten, experter och akademiker, anser forskarna.

"Enorm fara"

Experterna i Science befarar enligt tidningen New York Times att en del forskare kommer att gå för långt i sin forskning innan man känner till riskerna med tekniken. Stamcellsexperten George Daley som skrivit under artikeln anser att tekniken utgör en enorm fara för mänskligheten om människan börjar förändra arvsmassan i könsceller och embryon.

Experterna i Science anser att forskare ska få fortsätta att använda CRISPR/Cas9 i sina laboratorier. De uppmanar samtidigt forskare i alla länder att inte ens på försök tillämpa tekniken inom vården av människor. Först måste den fulla innebörden av sådana experiment diskuteras inom forskarvärlden och av statliga organisationer, anser artikelförfattarna. Också det internationella sällskapet för stamcellsforskning ISSCR vill förbjuda försök på människor i det här skedet.

Man vet att CRISPR/Cas9 inte är en felfri teknik. Science skriver till exempel om försök där man använt tekniken på embryon hos apor. I minst hälften av sammanlagt tio fall blev det missfall, och hos de apor som föddes fanns de önskade genändringarna inte i alla celler. Därmed är det möjligt att försöken att eliminera en sjukdomsalstrande gen inte kommer att lyckas.

Vetenskapsmännen bakom debattinlägget säger att det kan finnas risker även med en till synes ofarlig operation där man ersätter en defekt gen med en normal gen. David Baltimore säger att mänskligheten inte på länge kommer att vara tillräckligt intelligent för att man med tillförsikt ska våga ändra på arvsmassan ens hos en enda individ.