Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vilken är den bästa brasan?

Från 2015
Uppdaterad 07.04.2015 17:02.
Så här rör sig röken i en eldstad - Spela upp på Arenan

En del anser att veden ska ligga vågrätt i brasan när man tänder på, andra ska absolut ha den att stå. Myndigheter rekommenderar att tända brasan ovanpå istället för under.

Vedeldandet har blivit allt mer populärt, men det finns också många olika åsikter om det rätta sättet att elda. Allt fler har börjat elda med ved, inte minst för att elen och oljan under de senaste tio åren har blivit dyrare.

Med det har också intresset för hur man eldar på rätt sätt ökat och Nylands förbunds informationsmöten i mars om hur man ska elda rätt och energieffektivt har samlat mångdubbelt fler åhörare än man räknat med.

Exempelvis i Lojo och Högfors var publiken cirka 70 till antalet, medan man hade räknat med att ett tjugotal skulle dyka upp. Energikvällarna fortsätter under hösten eftersom de varit så populära.

Vedspisen fylls med plast, gummi och skräp

Karisbon Marcus Tverin är sotare men jobbar också med att mura och renovera eldstäder. Han har ett sotningsföretag med fem anställda.

Marcus Tverin.
Bildtext Marcus Tverin.
Bild: Yle/Tove Virta

- Det vanligaste är att man stoppar spisen full med rosk som blivit över efter veckan. Kartong, plastburkar och annat skräp. Men eldar man det så förgasar man grannarna, det blir mera sot och det blir ofullständig förbränning. Man bränner material som inte är så hälsosamt.

Han har stött på att man eldar allt från blöjor till gummistövlar. Då och då har grannarnas rök blir polisärende, speciellt i tätorter. Men så gott som alla nybyggda hus har också eldstäder och de kan vara tätt placerade i bostadsområden med grannar nära inpå. Så hur ska man då elda rätt?

Ska veden placeras vågrätt eller lodrätt?

I Helsingforsregionens miljötjänsters informationsblad om vedeldning rekommenderas att man ska lägga vedträna vågrätt, men det ser Tverin inte att behöver vara självklart.

- I vissa spisar kan du ha klabbarna stående. Det beror på vad som passar bäst för konstruktionen, säger han och konstaterar att alla eldstäder är olika som individer.

Exakt samma spis eller kakelugn kan nämligen bete sig helt olika beroende på var i landskapet den är placerad, om det finns mycket skog omkring huset eller om det är beläget i en dal eller på en kulle.

Visste du det här om ved?

När man eldar 10 kilogram björkved som har en fukthalt på 20 procent så förångas två liter vatten. Nyfällt trä har en fukthalt på cirka 50 procent.

För att inte skada konstruktionerna kan man högst bränna 10 kilogram ved per ton (spisens vikt) per gång i en täljstensugn. I andra eldstäder kan den här mängden vara mindre.

Värmevärdet för torr björkved är cirka 1700 kilowattimmar per kubikmeter (travat mått). Andra inhemska trädslag har ett något lägre värmevärde.

- Användaren vet ofta bäst vad som fungerar, säger han.

Hetaste frågan: tända under eller ovanpå?

En annan rekommendation är att man tänder elden ovanpå veden. Den här frågan är också den som väckt mest debatt på Nylands förbunds energikvällar.

Om veden tänds underifrån hettas hela laddningen upp och förgasas på en gång och enligt bland annat Helsingfors miljötjänsters anvisningar så räcker då inte förbränningsluften och utrymmet till för en ordentlig förbränning.

- Inga sätt är egentligen fel. Det är igen mest fast i en hurudan eldstad du har, är Tverins åsikt.

Veden ska vara torr, gärna överårig och av bra kvalitet. Tverin håller med om det som rekommenderas beträffande hur mycket ved man ska fylla eldstaden med. Ungefär hälften anses lämpligt så att inte konstruktionerna skadas av hettan.

- Då kan luften cirkulera på sidorna, säger han.

Då man sedan tänder på ska spjället vara helt utdraget och det undre draget helt öppet. Då det brinner stänger man det undre draget, helt och hållet eller lite på glänt, beroende på hur bra det brinner.

- Det finns vissa som ställer draget till spisen genom att stänga spjället delvis, men det är inte bra. Draget ställer man inte via spjället utan via spisluckan, dragluckan eller genom lufttillförseln till förbränningen.

Då brasan sedan brinner ska röken vara genomskinlig, inte vit.

- Med en bra förbränning så är det nästan bara vattenånga som kommer ur skorstenen. Endast då man börjar elda kan röken vara lite vit.

Mörkgrå rök är inte bra, då sker en ofullständig förbränning och det finns cancerframkallande partiklar i röken.
Bildtext Mörkgrå rök är inte bra, då sker en ofullständig förbränning och det finns cancerframkallande partiklar i röken.
Bild: Yle/Tove Virta

Osrädsla

Många tycker det är knepigt att veta när spjället ska stängas för att bibehålla så mycket värme som möjligt men ändå inte avge os. Glödande kol avger kolos som är en osynlig men giftig gas.

- Om det är för tidigt ser man blå lågor. Om man är osäker kan man ännu kolla genom att stänga luckorna och lägga draget på fullt. Dubbelkolla om det då ännu kommer blått, säger Tverin.

Tvätta glaset med eld

Tverin, som jobbat som sotare sedan år 1999 har sett en hel del och delar därför med sig några goda tips. Ett gäller hur man får bort sotet från glasen i exempelvis kakelugnar.

- Det svarta är tecken på ofullständig förbränning. Sotet försvinner genom att lägga mer och bra ved i kakelugnen så att det blir en het, fullständig förbränning. Då brinner också luckorna så att de blir helt klara.

En annan knepig situation uppstår då många på våren kommer ut till sommarstugan, tänder i spisen för att snabbt få varmt, men det ryker in.

- Det beror på att luften inne i stugan har samma temperatur som ute. Då blir lufttrycket mot naturens lagar, allt kommer in istället.

Vad ska man göra åt det?

- Det bästa är att ha grundvärme på i stugan. Men om man måste börja elda snabbt så är ett knep att elda i sotluckan eller värma upp skorstenen före med exempelvis en värmeblåsare så att det blir drag åt rätt håll.

Som sotare konstaterar Tverin nog att det blir mycket skräp i sotluckan om man ofta eldar där. För det rekommenderar han tändkub istället för papper eller annat brännbart.

Om det blivit soteld i skorstenen så uppstår hårda bitar av det beck och den sot som brunnit.
Bildtext Om det blivit soteld i skorstenen så uppstår hårda bitar av det beck och den sot som brunnit. Sotaren hittar bitarna då han sotar.
Bild: Yle/Tove Virta

På landet "vet" man hur det ska vara

Ved och eldande är ibland ett känsligt ämne att prata om. Speciellt de som har eldat länge är inte så mottagliga för goda råd:

- Vissa är det, vissa inte. Om man i trettio år gjort samma sak så fortsätter man i samma stil, så är det kanske mest på landsbygden, där "kan" de elda.

Han säger att de som bott i lägenhet men som flyttat till småhus är de som är mest mottagliga för goda råd och knep.

- Men det värsta jag stött på är ett hus där vedklabbarna stod i ett vattenämbar för att de skulle brinna längre, säger Marcus Tverin.

Många är också rädda för soteld som uppstår då tjära och sot fattar eld inne i skorstenen. Det är också något som man kan påverka genom bra eldning eftersom tjäran oftast uppkommer av fuktig ved och dålig lufttillförsel. Sotelden syns genom att lågor slår ut ur skorstenen. För att få bukt med problemet behövs en sotare.

När ska man stänga spjället? - Spela upp på Arenan
Radio Vega Västnyland - Spela upp på Arenan