Vi har glömt varför vi firar påsk

Bloggaren Liisa Mendelin tycker att konsumtionshetsen tagit över våra högtider. Själv väljer hon att fasta för att tänka över hur hon lever sitt liv.

Liisa Mendelin är bloggare, teolog och journalist, och man kan säga att hon gjort fastor av olika slag till sin egen grej. Hon har fattigdomsfastat, kaffefastat, shoppingfastat och digitalfastat. Årets fasta är koncentrerad kring att avstå från animaliska produkter. Liisa ska alltså äta veganskt under 40 dagar.

- Att fasta fungerar jättebra för mig. Det är 40 dagar, och det är en global grej som jag gör tillsammans med många andra. Att fasta är ett bra sätt för mig att fundera på min tro, och att fundera på världen och hur jag ser på den, säger Liisa.

När man fastar delar man villkor med människor som har det sämre än en själv.

En del kanske tycker att man pinar sig själv när man fastar, men det håller inte Liisa riktigt med om.

- Det beror förstås på vad man tar på sig för projekt under fastan, men poängen är inte att pina sig själv. Poängen är att få en tydligare syn på vad som är viktigt. När man fastar delar man villkor med människor som har det sämre än en själv.

Ett slumpmässigt val

Liisa väljer ofta ut sin fasta ganska slumpmässigt. Också den här fastan hittade hon av en slump, när hon på Facebook såg att den vegetariska kristna föreningen Vildåsnan skulle ordna ett fasteprojekt kallat veganfasta.

- Jag har varit vegetarian i åtta år och länge tänkt att jag borde testa på att lämna bort ännu mera animaliska produkter, så nu fick jag en bra chans att haka på.

Liisa berättar att det är ungefär 150 andra som också gör fastan, och det tycker hon är bra.

- Då känns det inte som en ensam grej, utan som något jag gör tillsammans med andra.

Glömt varför vi firar påsk

En orsak till att Liisa vill fasta under påsken är för att hon tycker att påsken allt mer tappar sin fokus, och att vi är mer koncentrerade på konsumtion än på den egentliga innebörden av påsk.

Liisa tycker att påsken ska vara en religiös högtid. Firar man inte Jesu uppståndelse ska man heller inte kalla det för påskfirande.

- Visst får man säga att man firar påsk, men det är lite konstigt. Det har redan hänt med julen, att man säger att man firar jul fastän man inte alls bryr sig om vad det egentligen handlar om. Julen har blivit en familjehögtid och allt fokus ligger på att det ska vara bra stämning, säger hon.

Liisa understryker verkligen ordet stämning.

- Lite samma håller på att hända med påsken. Folk är ändå lite mer motsträviga till att göra det till en lika kommersialiserad grej som julen, men det sker.

Konsumtion är det enda vi kan

Liisa tror att konsumtionshetsen beror på hur vårt samhälle är uppbyggt i dag. Hon säger att det enda vi verkligen vet hur vi ska göra, det är att konsumera.

- Man väljer ut en sak, går till kassan och betalar, och så blir man glad en stund. Det beteendemönstret kan vi, men vi har glömt bort andra beteendemönster. Hur firar man egentligen högtider? Vad är det för traditioner som gäller? De har glömts bort.

I vårt land är marknadsföringen den starkaste rösten.

Liisa tycker att det är ganska självklart att konsumtionen tar över högtiderna. När vi slutar lyssna på vad till exempel kyrkan säger att det handlar om, blir något annat starkare.

- I vårt land är marknadsföringen den starkaste rösten. Deras intresse är att göra vinst, så handeln hakar lätt på när det finns något man kan göra till en stor grej, till exempel att alla ska köpa en massa gula grejer till påsken.

”Vi betalar med miljön”

Men är det då inte bra att konsumera nu när vi är inne i en ekonomisk svacka? Pengarna måste ju rulla.

Framtida generationer kommer inte att må så bra på grund av det vi gör i dag.

- Det där är ett väldigt vanligt argument man får höra om man är lite kritisk mot vårt konsumtionssamhälle. Ekonomisk tillväxt är kanske bra, men det är väldigt farligt att tro att den ständigt ska kunna öka, att vi hela tiden ska kunna köpa mer än vi köpte förra året.

Liisa tror att sådant bara hjälper för stunden.

- Det är också därför det är ett så starkt argument. Vi behöver tillväxt för det ger jobb och det gör människor glada, men jag tror det är väldigt kortsiktigt, för vi betalar med miljön, och hur människor mår. Framtida generationer kommer inte att må så bra på grund av det vi gör i dag.

Liisa tycker nog vi kunde konsumera, men istället rikta in oss på saker som inte är dåliga för miljön. Olika tjänster kunde också vara något vi kunde satsa på, i stället för saker.

Ingressen och en mening i artikeln har blivit ändrad den 7.4.2015 på grund av klumpiga formuleringar som löd: "Säg inte att du firar påsk om du inte firar Jesu uppståndelse, så tycker bloggaren Liisa Mendelin." samt "Liisa understryker verkligen ordet stämning, och vi hör en del förakt i hennes röst."