Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Kompassen visar valvägen?

Från 2015
Uppdaterad 08.04.2015 13:47.
Egentliga Finlands valkompassfråga 2015
Bildtext Egentliga Finlands valkompassfråga 2015

Nyttigt både för väljarna och de som ska väljas. Det tycks vara åsikten bland flera riksdagskandidater om valkompassen och de olika kandidattest som introducerats. Men de blir alltfler och tar allt längre tid att fylla i.

Ursprungligen var avsikten att hjälpa väljarna hitta kandidater med samma åsikt. Valtesterna skapar också uppmärksamhet kring själva valet.

Numera har underhållningsfaktorn blivit allt högre. För många väljare kan det vara viktigt att veta kandidatens åsikt om könsneutrala äktenskap. Andra vill hellre få svar om kandidatens preferenser gällande ishockeylag, eller om hen gillar hundar eller katter.

Katter och skvaller

En av de finska kvällstidningarna frågar kandidaterna om de anser hundar eller katter vara smartare djur.

Kändistidningen Seiska ber kandidaterna och väljarna att utse de sexigaste artisterna och onödigaste kändisarna. Man ska också ta ställning till påståendet ”Det är inget fel på skvaller”.

Yles valmaskin sedan 1996

Valmaskinen introducerades av Yle i samband med EU-valet 1996 på de ganska färska webbsidorna. Senare har maskinen bytt namn till valkompass. Det var språkvårdaren Mikael Reuter som år 2007 skrev att vi i Finland inte kan tala om valmaskiner eftersom det betyder något helt annat i Sverige. Han rekommenderade partitest, valtest eller kandidattest.

Många test för den flitiga

De flitigaste kandidaterna har i detta val minst 30 kandidattest att besvara.
På webben kan sedan väljarna fylla i om de håller med olika påståenden och jämföra resultatet med de kandidater som på förhand har deltagit.

Alla stora medier har numera egna valtest. Många intresseorganisationer söker också stöd för sin egen sak. Både djurskyddsorganisationer, kristna rörelser, flygplatsentusiaster försöker få intresse och stöd för sin sak genom ett frågeformulär på nätet.

Alltmer underhållningsbetonat

Av alla de tre Yle har talat med är De grönas Pekka Haavisto mest restriktiv med ifyllandet, och har fyllt i mindre än tio formulär. Socialdemokraten Steven Frostdahl har inte heller hunnit med alla förfrågningar, men har bevarat ett tiotal.
SFP:s Björn Månsson uppger sig ha besvarat ett tjugotal.

- Många valkompasser innehåller mycket substans och seriösa frågor. Men andra har blivit allt mer underhållningsbetonade, säger Steven Frostdahl.

Sex och kändisar säljer – kandidaterna hänger med

Det är framförallt tidningen Seiska som har väckt uppmärksamhet. Frågor om kändisar, sex och alkohol fyller kandidattestet.

- Det är sånt som intresserar många. Seiska är en stor tidning med många läsare så nog kunde det ha varit bra att fylla i den valkompassen också, säger Steven Frostdahl. Han vill inte vara den som dömer ut de intressena, men medger att han inte har hunnit med alla förfrågningar.

Arbetskrävande

De test Frostdahl fyllde i var arbetskrävande. Men han anser det också hälsosamt att sätta sig ner och fundera på frågorna. Vissa frågor var kanske inte riktigt relevanta eller rätt formulerade.

- Men de stora mediehusen har i allmänhet genomtänkta frågor i sina test, och de lyfter upp problemställningar som en riksdagskandidat måste ta på stort allvar, säger Frostdahl.

- Man kan ju efteråt jämföra valtest och röstningsbeteende. Om det dyker upp motsättningar kan det väcka debatt om svek och löftesbrott

Viktigt göra det själv – och ärligt

- Strängt taget tar kandidattesten för mycket tid, anser Björn Månsson.

- Jag undrar om alla partiledare faktiskt har haft tid att göra det alldeles själv. Arbetet med ett ambitiöst kandidattest kan ta upp till två-tre timma. Det är viktigt att göra det jobbet själv för att få alla nyanser rätt och för att kunna skriva förklarande kommentarer.

Månsson får medhåll av sina medkandidater. Alla tre hävdar bestämt att de själva har fyllt i sina testsvar och att de inte har gett över arbetet åt någon annan. Och det krävs stor ärlighet, trots att det kanske finns en frestelse att hållas nära den politiska mitten för att locka så många väljare som möjligt.

Åsikterna avgör inte valet

Göran Djupsund, professor i statskunskap, vet inte hur stor hjälp väljarna får av valkompasser och andra kandidattest.

- Den kandidat som man slutligt röstar på ligger ingalunda bland toppgardet med samma åsikter. Väljaren vill styras av annat än total åsiktsöverensstämmelse i alla frågor.
En traditionell SFP-are kanske upptäcker att hans åsikter täcks bättre av ett annat partis kandidater. En frågeställning kan vara om han ska svika det parti han ”alltid” röstar på av språkliga skäl, för att rösta ideologiskt.

Ökat intresse för valet

Valkompasserna är mest ett intresseväckande instrument, en markör att nu är val på kommande. Det viktigaste enligt Djupsund är möjligheten att utvärdera, jämföra och diskutera med kolleger och vänner, det ska öka valdeltagandet helt enkelt. Och Seiska kan öka intresset mer bland dem som annars inte skulle ha röstat eller vetat om att det var val.

Inflation i valkompasser?

Göran Djupsund tror att debatten kommer att leda till krav på en begränsning av antalet valkompasser i framtiden.

Pekka Haavisto skämtar om att det till nästa val kanske finns en maskin som hjälper kandidaterna att fylla i alla kandidattest på en gång.

I själva verket finns det redan it-företag i Finland som producerar underlag för valkompasser för flera medier både här och utomlands.

Lännen Medias valkompass publiceras i tiotals finska tidningar, med vissa regionala varianter.

På svenska görs valkompasser åtminstone av Yle och HSS Media. KSF Media tycks ha avstått från kandidattest i årets val.