Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Skogsspårvagn för villaliv och rädisor

Från 2015
Uppdaterad 30.10.2015 11:02.
Spårvagnslinje 12 i Kiev går genom skog
Bildtext Spårvagnen på linje 12 närmar sig Kiev
Bild: Kerstin Kronvall, Yle

Den skramlar och skakar där den drar fram genom skogen, spårvagnen på Kievs längsta spårvagnslinje. Utsikten är förvirrande, vi är ju vana att se trafik och stadsbebyggelse där spårvagnar trafikerar, här ser man träd och skogsstigar.

Jag hade hört talas om spårvagnen som åker ut på landet då jag letade efter möjligheter att göra skogsutflykter i Kiev. Trots att staden har många parker längtar jag då och då efter en riktig skogspromenad.

Den här spårvägen byggdes redan år 1900, då behövdes den för att de rika Kievbor som byggt sig sommarvillor i skogen skulle kunna ta sig dit på ett bekvämt sätt. Till en början var det ett ”ånglokomotiv” som körde rutten. I dag körs den av en helt vanlig spårvagn.

Linjen användes flitigt under såväl första som andra världskriget för transport av sårade soldater och av ved. I dag för den folk från centrum ut till de byar och förstäder som finns längs rutten.

Jag åkte den turen i går på långfredagen, alltså den ortodoxa långfredagen som i år var den 10 april. Då jag steg på halvvägs längs rutten var vagnen proppfull, jag fick en ståplats. Det var tidig kväll och många var säkert på väg hem efter jobbet.

Man köper biljett av en konduktör och sedan ska man stämpla biljetten i en speciell liten manick på väggen. Det är inte dyrt att åka en tur, tre hryvnia är ungefär femton cent.

Spårvagnen körde nästan hela vägen genom skog men på några ställen passerade vi små byar och villaområden. Vissa av villorna var så snofsiga att det stod helt klart att deras invånare inte åker spårvagn till jobbet.

Under resan berättade en äldre man om hur han och hans bröder som små hade hjälpt sin mamma att skörda och tvätta rädisor i trädgården. Sedan band de knippen av rädisor och packade dem i stora lådor som de tog med sig på spårvagnen in till stan. Där sålde de dem och den allra första rubeln de fick in fick de lov att använda till glass eller en biobiljett. Mannens röst blev så mjuk då han talade om det här och jag blev glad för gossarnas skull. Det kändes så sympatiskt att de fick använda just den första rubeln de förtjänade till förnöjelse.

Möten och människor

Taggar:
Till sidans topp

A-Ö: Mer från Svenska Yle