Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Två viljor att skydda Porkalanaturen står mot varandra

Från 2015
Uppdaterad 16.04.2015 10:28.
En karta över de olika områdena som Forstyrelsen föreslagit som Porkala nationalpark.
Bildtext De små gröna och de mörkblå områdena är de statliga områden som föreslås höra till Porkala nationalpark (i olika omfattning, område 1-3).

Man vill skydda miljön för att förstöra miljön och den benämns också som deltidsnationalpark och sägs exploateras för turister. Det finns starka åsikter både för och emot den planerade nationalparken i Porkala, trots att alla vill samma sak. Vi har samlat åsikter kring de mest brännande frågorna och pratat med följande personer:

Fakta om Porkala nationalpark

Forststyrelsen utredde möjligheterna att komplettera Östra Finska vikens, Ekenäs skärgårds och Skärgårdshavets nationalparker.

Då undersöktes också tre alternativ för nationalpark kring Porkala och alternativet att hålla området som naturskyddsområde.

För att få området att fungera måste infrastrukturen förbättras, exempelvis då det gäller tjänster för besökare, vägnätet, hamnar och servicestrukturer, enligt rapporten.

Den skulle grundas i Kyrkslätt, Ingå och Sjundeå och omfatta som mest över 1000 hektar mark och över 13 000 hektar vattenområden.

Det skulle kosta cirka 1 miljon euro att grunda Porkala nationalpark, driftskostnaderna uppgår till ca 80 000 euro per år.

Att istället grunda ett naturskyddsområde skulle kosta omkring en tredjedel, driftskostnaderna skulle vara ungefär hälften..

Det är Forststyrelsen som upprätthåller nationalparkerna och de grundas genom en egen lag, via skötselplanen styrs sedan verksamheten noggrannare (exempel jakten).

Just nu är utredningen skickad av miljöministeriet på en omfattande remiss.

Hilkka Toivonen styrelsemedlema i Ingå-Sjundeå miljöförening och Finlands naturskyddsförbund i Nyland
Laura Räsänen, projektansvarig för Porkala nationalpark, Finlands naturskyddsförbund i Nyland
Kerstin Degerth, Porkalabo, jord- och skogsbrukare samt turismföretagare på området
Niklas Rönnberg, ordförande för Kyrkslätt-Sjundeå fiskeområde
Patrick Eriksson, arkitekt, ordförande för Porkala UF och väglagsordförande

Hur skyddas naturen bäst?

Patrick Eriksson: Det konstiga är att här ställs två viljor att skydda naturen mot varandra. Den som bott här och de företag som verkar här är emot en exploatering av området. Man talar om upp till 300 000 besökare per år. Man planerar alltså börja förstöra miljön för att skydda miljön, vilket jag anser vara en orimlighet. Man är villig att förstöra en del natur för att skydda en annan del natur.

Laura Räsänen: Antalet besökare gäller helt klart inte Porkala udd utan hela det planerade området. Namnet nationalpark ger inte automatiskt fler besökare, det behövs turismservice genom vilken besökarna kommer till området. Besökarantalet kommer oberoende av nationalpark eller inte att öka. Det är redan trångt här men om man bygger parkeringsplatser blir det bättre. En nationalpark är också den bästa formen för att kombinera naturskydd och rekreation.

Patrick Eriksson: Förslaget består av så splittrade områden att det inte blir en enhetlig nationalpark. Parken ska enligt lag grundas på statliga områden, men det är inte möjligt här. Jag har också myntat uttrycket deltidsnationalpark eftersom besökarna bara kan komma delar av året. I Porkala finns nämligen mycket viktiga fågelområden och då fåglarna häckar är det landstigningsförbud på många holmar mellan maj och juli. Ska då turisterna komma hit mellan augusti och april?

Laura räsänen är projektledare inom Finlands naturskyddsförbund i Nyland.
Bildtext Laura Räsänen, Finlands naturskyddsförbund i Nyland.

Laura Räsänen: Om man vill styra besökare så är det svårt att koordinera utan en gemensam organisation. Det lönar sig inte heller att uppfinna hjulet på nytt, en nationalpark finns just till för det ändamålet. Trots att en del områden är bland annat kommunala friluftsområden, så behövs en övergripande organisering. Porkala är ett specialfall, från tidigare finns vissa skyddade områden och så finns här rekreationsområden. En gemensam skötselplan kan styra besökare dit naturen håller. Känsliga fågelområden kan man välja bort.

Håller ekonomin i stat och kommun för fler nationalparker?

Patrick Eriksson: Jag anser att beredningen av ärendet är dålig. I Forststyrelsens utredning står att det ska kosta 1 miljon euro att bygga en nationalpark här och 80 000 i underhållskostnader. Den rätt nygrundade Sibbo Storskogs nationalpark har enligt Forststyrelsen en budget under 15 år på 5,5 miljoner euro (enbart år 2013 2,1 miljoner euro) och underhållskostnader på 275 000 euro per år. Antingen är ekonomin slarvigt beräknad eller friserad för politikerna. Och var är konsekvensbedömningarna då det gäller exempelvis trafik och miljö? Politikerna har talat om god business, att branda staden. Men kommunen kommer att få stå för stora kostnader.

Kerstin Degerth har ett tursimföretag i Porkala.
Bildtext Kerstin Degerth, turismföretagare och lantbrukare.

Hilkka Toivonen: Det är ändå ett starkare sigill att ha stämpeln nationalpark.

Laura Räsänen: Sibbos nationalpark är ung, allt är ännu inte färdigt där. Det har varit problem med parkering redan innan den blev nationalpark, det har ändå blivit bättre nu.

Hilkka Toivonen: Jag hoppas på en regering som ger pengar. Men en nationalpark kan också ansöka om pengar från EU. Man gör lite efter hand, i den mån det finns pengar.

Laura Räsänen: Det är lättare att få pengar för en nationalpark än för enskilda områden. I statsbudgeten är de här pengarna ändå småsummor. Staten får också pengar tillbaka via resor som besökarna gör och då turismföretagen betalar skatt. En annan sak är att då man är ute så förbättras hälsan och befolkningen hålls friskare. En sådan här helhet räknar inte staten med.

Niklas Rönnberg: Vi vet från de nationalparker som finns att det finns inte de medel som behövs för att utveckla och bygga ut. Vi vet från Sibbo Storskog och Noux att besökarantalet är stort. Det lägger press på den som upprätthåller en nationalpark och den infrastruktur som ska byggas kring en nationalpark för att den verkligen ska fungera. Man borde nu istället utveckla de existerande områdena, göra satsningar och driva dem på ett vettigt sätt innan man grundar nya parker som kräver ny investeringar. Statskassan är trängd i dagens läge. Val på kommande och vi har en hel del inbesparingar som måste göras. Vad har vi egentligen resurser till?

Niklas Rönnberg representerar Sjundeå-Kyrkslätt fiskeområde som ordförande.
Bildtext Niklas Rönnberg, Kyrkslätt-Sjundeå fiskeområde.

Medför det nya arbetsplatser och är bra för företagandet?

Kerstin Degerth: Många säger att det borde vara positivt att det ska komma en nationalpark i närheten. Men jag tvivlar, grunderna som vårt företag står på är att det här ska vara en lugn och skön miljö och då blir det inte samma lugn mer. Vårt företag sysslar med jakt- och fisketurism så betyder det att verksamhetsförutsättningarna försvåras om hit kommer mycket besökare. Jag är inte orolig för konkurrens, snarare för att naturen inte tål större belastning.

Patrick Eriksson: I Sibbo har inte en enda person anställts i nationalparken.

Jakt och fiskerätten kan begränsas i en nationalpark.

Niklas Rönnberg: Om det sätts begränsningar kring skogsbruk, jakt och fiske undrar jag hurudan påverkan det blir för de områden som finns intill parken? Försvårar det de traditionella landsbygdsnäringarna?

Arkitekt Patrick Eriksson är ordförande för PorkalaUF och för väglag i Porkala.
Bildtext Patrick Eriksson, arkitekt, Porkala UF-ordförande.

Hilkka Toivonen: Folk har varit oroliga över jakt- och fiskerätten, men de får fortsätta som tidigare. I nationalparker och på naturskyddsområden får man redan idag också jaga eller fiska endast enligt vissa regler. Största oron är tydligen vad man får göra på sina egna marker, men där är man orolig i onödan. Porkala nationalpark gäller i första skedet statliga och i det andra skeden kommunala marker.

Kerstin Degerth: Det låter alltid bra med att jakträtten inte begränsas, men då det kommer till kritan kanske vi inte får jaga. Jag är mest orolig för att randområdena utsätts för begränsningar, till exempel så att man inte får jaga eller idka jordbruk utan att fråga om lov. Och sådant kostar sedan alltid för den enskilda markägaren. De splittrade naturparksområdena gör att det är enorma områden omkring som påverkas. Jakträtten försvinner också från havsområdena då det gäller sjöfågel, något som nu alla finländare har rätt att jaga på.

Endast en 25 kilometer smal, krokig väg leder till Porkala udd.

Patrick Eriksson: Ett sommarveckoslut är de mycket smala och krokiga vägarna som Mannerheimvägen i Helsingfors. Redan nu besöks de fem friluftsområdena flitigt. Friluftsområdena är viktiga, man kunde istället koncentrera slitaget till dem, trots att det är lite mer begränsat. Det är mot gällande lagstiftning att införliva friluftsområdena i nationalparkerna. Ett naturskyddsområde kunde också fungera här istället för en nationalpark.

Sjundeåbon Hilkka Toivonen tycker det är bra med en nationalpark i Porkala.
Bildtext Hilkka Toivonen, Ingå-Sjundeå miljöförening.

Laura Räsänen: Genom den skötselplan som görs upp, helst med alla parter tillsammans, kan man se till att besökarna inte leds till Porkala via den smala väg som nu finns. Då området är stort behöver inte alla heller åka ner till Porkala udd. Porkalavägen är dessutom statens väg, vid vilken mark för en lättrafikled redan tidigare är inlöst.

Försvarsmakten verkar på området, Obbnäs är huvudbas i Finska viken.

Laura Räsänen: Forststyrelsen har gjort sin rapport på basen av vad Försvarsmakten har sagt, de tillfrågades innan rapporten gjordes. I Repovesi nationalpark har man också samarbete med Försvarsmakten och det fungerar. På försvarets öar så kan de exempelvis använda Rönnskär trots att de hör till nationalparken. Den dag som försvaret inte har Rönnskär mer så blir de en del av nationalparken.

Var ska den centrala punkten finnas?

Patrick Eriksson: Forststyrelsen tog upp i sin rapport att det inte finns någon central punkt, ett samlat kärnområde för besökare, på Porkala udd. På Porkala udd äger staten inga områden förutom Lotsstationen och sjöbevakningen. Lotsstationen ansågs vara för liten och trång, enligt Forststyrelsens rapport. Här finns inga områden som staten kan bygga på.

Politiskt spel bakom Porkala nationalpark

Ingen nationalpark till Finlandsjubileet

Vad är en nationalpark?