Du tvättar dig med mikroplast

40 ton mikroplaster, alltså små plastpartiklar från kosmetiska produkter som schampo och deodorant, åker ut i Östersjön varje år.

Partiklarna åker ut i havet med hjälp av avloppsvattnet, eftersom reningsverken inte kan fånga upp allt. Mellan tio och 30 procent av den totala mängden mikroplaster åker därför rakt igenom reningsverkets filter.

Exakt hur skadliga mikroplasterna är vet man ännu inte riktigt, men Katja Broeg som är forskare vid Baltic Eye på Stockholms universitets Östersjöcentrum säger att det finns en oro bland forskarna. De minsta partiklarna kan nämligen ätas av planktonorganismer, och tränga in i celler och vävnader på musslor, som sedan äts upp av andra större fiskar och djur.

Marinbiologen Jan Ekebom säger att de höga siffrorna ändå inte är lika farliga som de låter.

- Mängderna är nu sådana att de ännu inte påverkar arter och ekosystem på ett katastrofalt sätt. Mängderna måste vara väldigt höga för det, säger han.

Skulle mängderna öka kunde de påverka födointaget och, även reproduktion på lång sikt.

- Speciellt musslor som filtrerar stora mängder vatten är utsatta, men förstås också mindre organismer, säger Jan.

Plasten ska inte vara där

Vad exakt effekterna av plasten är vet man inte riktigt, för det behövs mer forskning. Det man ändå är helt säker på, det är att plasten inte ska vara där, och att de just nu ökar. Många företag har börjat byta ut mikroplasterna till mer miljövänliga ingredienser som till exempel kiseldioxid. De nordiska länderna är duktiga på just detta, men att Norden skärper till sig räcker ändå inte hela vägen fram.

- I östländer som Ryssland och Polen ökar mikroplasterna fortfarande, och det här är ett problem. Ökningen där leder till en större ökning av plast också i Östersjön, säger Katja.

Hur plasten påverkar människor vet man heller inte riktigt ännu. Man har gjort en del studier, men det behövs mer forskning i ämnet. Plast finns runt omkring oss hela tiden, och vi kommer i kontakt med den genom produkter, och genom maten vi äter.

Vi ligger risigt till vad beträffar plastsortering, och det är en sådan sak som garanterat skulle hjälpa upp situationen.

― Jan Ekebom, marinbiolog

Vi måste bli bättre på att hantera plasten

Jan Ekebom säger att många olika plastprodukter, bland annat plastpåsar och plastflaskor, är ett problem för Östersjön.

- Vi ligger risigt till vad beträffar plastsortering, och det är en sådan sak som garanterat skulle hjälpa upp situationen, säger han.

Den plast som kan återanvändas borde också återanvändas, och så tycker Jan att vi borde hitta andra material för att packa in och förvara saker i.

- Papperspåsar är till exempel bättre än plastpåsar. En regnig dag är man förstås av en annan åsikt, men i övrigt använder jag konsekvent papperspåsar, säger han.

Måste vi sluta med deodoranten?

Vad kan vi själva göra för att minska på mikroplasten? Ingen vill väl sluta använda schampo och deodorant? Katja kan enkelt lugna oss.

- Du kan titta på produkterna och läsa innehållsförteckningen, och ser du ordet polyethylene, då vet du att det finns mikroplast där, säger hon.

Katja berättar också att det finns en app som hjälper dig att hålla koll på ingredienserna. Hennes apptips heter Beat the microbead. Jan Ekebom har också ett apptips med samma funktion, och den heter CosmEthics. Du bara scannar produktkoden med appen, och så får du veta om den är säker att använda eller inte.

Du kan titta på produkterna och läsa innehållsförteckningen, och ser du ordet polyethylene, då vet du att det finns mikroplast där.

― Katja Broeg

Produkterna borde märkas bättre

Katja och de andra forskarna på hennes enhet Baltic Eye tycker att produkterna borde märkas bättre, så att konsumenterna bättre skulle se vad de innehåller.

- Det skulle förhoppningsvis också skynda på processen att minska på mikroplasterna, säger hon.

Många företag är som tidigare nämnt ändå samarbetsvilliga och vill själva byta ut plasten till något annat. Helcom commission har också utvecklat Baltic Sea Action Plan, för ett renare och friskare hav, och där är plasten med som en viktig punkt.

Östersjön räddas inte på ett år

Hur ser då framtidsutsikterna ut för Östersjön? Det beror långt på politikerna, och deras vilja att jobba för Östersjön, tycker marinbiologen Jan.

- Många av miljöfrågorna är sådana man måste jobba med i decennier. Till exempel är Östersjöns övergödning sådant som tar länge att fixa. Det måste finnas på toppen av den politiska agendan, annars händer inget, säger han.

Jan säger att övergödningen inte är något man fixar under 2015 och så är det gjort. Det är något man måste jobba långsiktigt med.

- Det samma gäller plaster. Fastän det kommit nya forskningsresultat vet vi ännu inte riktigt hur stort problem plasten är för havet, ifall mängderna fortsätter öka, säger han.

Bryr du dig om ditt schampo innehåller mikroplast eller inte? Och skulle du vara beredd att byta ut plastpåsarna till tyg- eller papperspåsar?