Här ritas framtidens hus!

Det världsberömda arkitektkontoret Snøhetta är mest känt för Operahuset i Oslo. Med en enkel lösning blev byggnaden ett hus för alla.

I ett gammalt hamnmagasin i centrala Oslo med skrikande måsar och spöfiskare precis utanför fönstren, ligger arkitektkontoret Snøhetta. Ungefär 200 personer samsas i den ljusa lokalen i ett enda golvplan. Inga väggar hindrar insyn. Allting andas öppenhet och iver, så där som det förväntas av ett dynamiskt arkitektkontor som håller i ära att alla ska trivas och känna sig delaktiga.

– Ett team kan bestå av två personer, men lika väl vara 50, säger delägaren och landskapsarkitekten Jenny B. Osuldsen och prisar den öppna företagskulturen som möjliggör att de anställda ofta och gärna kan kommentera varandras projekt.
Därför ser också kontorsbyggnaden ut som den gör: ljus, luftig och med en platsfördelning som verkar utgå från ändamålsändlighet istället för hierarkier.

– Det finns ett slags osynliga snubbeltrådar i lokalen, som gör att vem som helt plötsligt kan involveras i ett främmande projekt och kanske bidra med värdefulla synpunkter och idéer.

Innovation och harmoni

Många goda idéer verkar ha uppstått tillsammans, för idag har Snøhetta blivit en av Nordens mest ansedda arkitektbyråer med Operahuset i Oslo, det nya biblioteket i Alexandria och minnespaviljongen vid Ground Zero på meritföreteckningen.
Snøhetta har också blivit ett signum för innovativt byggande, där läget och byggnadens integrering i landskapet blivit minst lika viktiga som själva formspråket.

Snøhetta är helt enkelt bra på att placera byggnader på platser där hus och miljö kommunicerar med varandra i harmoni, istället för att slåss om uppmärksamheten.
Modern Wow-arkitektur i all ära, men påfallande ofta förfaller det som om de här byggnaderna våldförde sig på miljön och med sin anspråksfullhet osynliggjorde allting i sin omgivning. På den här punkten är Snøhetta ett glädjande undantag, en byrå som insett att det arkitektoniska kunnandet inte enbart sträcker sig till väggar, golv och tak, utan också en lyhördhet inför landskapet.

– Det är viktigt att samtliga arkitekter samverkar för att resultatet ska bli optimalt. Vanliga arkitekter, landskaps- och interiörarkitekter, till och med grafiska designerns inleder sitt samarbete i ett tidigt skede, säger Jenny B. Osuldsen.
Ändå vidhåller Jenny B. Osuldsen att det inte finns någon Snøhetta-metod.

– Varje byggnad är ett självständigt projekt, men entusiasmen och kreativiteten försöker vi bevara och givetvis använder sig våra anställda av sin erfarenhet från tidigare uppdrag.
Ändå kan det gå fel, men på Snøhetta är det tillåtet att misslyckas och inte det minsta skamligt att omvärdera sin ståndpunkt!

– Ibland tvingas man inse att läget inte tillåter den planerade byggnaden och då måste man helt enkelt tänka om, säger Jenny B. Osuldsen.

Kreativa motgångar

Ett till synes oöverstigligt problem kan utgöra starskottet för en radikal lösning och i slutändan medföra en både lyckad och överraskande arkitektonisk lösning. Ett utmärkt exempel på detta är Petter Dass museet där ett känsligt kulturlandskap med en gård och en gammal kyrka ställde sina speciella krav.

– Museet skulle inte stjäla uppmärksamheten och vara det första man såg! Vi var helt enkelt tvungna att revidera våra ursprungsplaner.
Resultatet blev en originell, men fungerande lösning i form av ett brett snitt i en fjällrygg och en nedsänkt byggnad som dramatiskt sträcker på sig i landskapet.

Mer än en byggnad!

En lyckad helhetslösning är också Operahuset i Oslo som föregicks av en hetsig debatt om elitkultur och byggnader endast för utvalda.
Men lösningen var lika enkel som den var genial. Byggnadens femte fasad dvs. taket gjordes om till en offentlig plats.

– Vill du inte gå in i Operahuset, så kan du i varje fall gå ovanpå det.

Operahuset i Oslo har blivit ett vallfärdsmål för norrmän och utländska turister. Det finns något meditativt att sakta vandra upp för det lutande taket och till slut nå toppen som om man precis bestigit ett berg.

Jag kan tänka mig att många norrmän finner det vederkvickande med en naturupplevelse mitt centrum av Oslo, men därtill tillkommer driften med en ärevördig byggnad, ett operahus som plötsligt omvandlats till ett berg, ett konstverk eller verktyg för meditation.

Att bygga för framtiden

Med Snøhettas renommé och framgångar kunde man anta väggen till de allra finaste uppdragen är spikrak, men konkurrensen är hård och de ekonomiska ramarna ofta knappt tilltagna.

– Vi utgår som segrare i ungefär vart tionde arkitekturtävling. Det betyder att vi jobbar väldigt hårt även med projekt som aldrig förverkligas.
Det verkar ändå inte bekymra Jenny B. Osuldsen att många lovande projket stupar på målsnöret. Hon ser arbetet som övning och förberedelser inför kommande projekt. Dessutom påpekar hon att framgången idag också vilar på hur lyhörd man är för beställarens behov: att kunna förverkliga och rentav överträffa de förväntningar på användningsområden som beställaren har.

– Vi bygger hus som ska tåla slitage och kritiska blickar i hundratals år.