Det krångliga näringsvärdet

Ibland får vi höra att näringsvärdet i grönsaker minskat. Det finns ändå inga klara bevis för det här. Varför är det så svårt att ta reda på?

Vi fick upp ögonen för några gamla artiklar som gav en ganska negativ syn på framtiden. I alla fall om du äter mycket grönsaker. I artiklarna stod det nämligen att näringsvärdet i många grönsaker minskat drastiskt. Orsaken till det här ska vara urlakningen av jorden, och förädlingen av grönsakerna. Vi ville veta varför det är på det här sättet, men att få ett svar på det är lättare sagt än gjort.

Mikael Fogelholm som är professor i näringslära säger att det inte pratas så mycket om det här ämnet i näringsexpertskretsar. Kanske för att det inte riktigt finns några bevis? Bevis är nämligen svåra att få fram.

- Det är viktigt att förstå näringsvärdet, men att ha en långtgående uppföljning är ganska problematisk, säger Mikael.

Svårt att veta vad det beror på

Det borde ju inte vara så svårt att ta ett prov på en morot vart femte år, men det är inte så enkelt. Forskarna kan se variationer, men vad de beror på är en annan fråga.

- Man kan se mer variation om man tittar på platsen där man odlar. Växterna kan också ha olika näringsvärde beroende på hurdant väder det varit, och så vidare.

Att näringsvärdet skulle ha sjunkit drastiskt är ändå ganska omöjligt.

- Växten som sådan kan inte ha en enorm variation. Ifall den skulle lida av någon brist, skulle den heller inte växa, säger Mikael.

Att korrigera näringen

Att jorden tappar sina näringsämnen är allmänt känt. Alla som äger krukväxter vet att de måste planteras om i något skede, eftersom växten sugit upp all näring. Jorden kan ändå bli bättre genom variera grödorna som planteras där. Mikael är ingen jordexpert, men han kan ändå spekulera i vad en förändring i jorden skulle innebära.

För 20 år sedan led vi av seleniumbrist, och då beslöt man att lägga in selenium i gödseln, och nu är seleniumvärdet hos finländarna mycket bättre.

- Om det sker något kan man korrigera det med gödsel. Den största delen av grönsakerna som odlas här i Finland är inte ekologiska, och då kan man korrigera brister med hjälp av gödsel, säger han.

Mikael har också ett bra exempel på hur en korrigering kan gå till.

- I Finland har vi inte så mycket selenium i jorden. För 20 år sedan led vi av seleniumbrist, och då beslöt man att lägga in selenium i gödseln, och nu är seleniumvärdet hos finländarna mycket bättre.

Det här betyder i princip att vi kan proppa grönsakerna fulla med vad som helst, om vi vill.

- Troligtvis nog. Man kan odla grönsaker i bara vatten, och ge näring till dem, säger Mikael.

I många växthus odlas grönsakerna inte alls i jord. I boken Matens pris från 2011 kan man till exempel läsa att paprikorna i Nederländerna odlas i en sorts bergull, och metoden används faktiskt också i Finland.

Analyserna är för dyra

Varför vill då forskarna inte kolla upp grönsakerna lite oftare? Troligtvis för att de inte förväntar sig så stora förändringar. Mikael tycker ändå det skulle vara bra med uppföljningar ibland. Kanske inte varje år, men i alla fall vart tionde år.

- Vi skulle gärna ha det, men det finns inte pengar, för analyserna kostar. Det är ingen vetenskapsforskning som så, att analysera värden, säger Mikael.

Mikael berättar också att THL har en databank som heter Fineli, och den innehåller alla näringsvärden för nästan all mat vi äter i Finland.

- Vissa av resultaten är tyvärr ganska gamla. Att man inte kunnat analysera dem oftare beror på brist på resurser, säger Mikael.

Tänk OM!

Okej, så allt borde vara något så när okej med våra grönsaker. Men nu måste vi ändå tänka lite mörkt. OM näringsvärdena skulle minska drastiskt, vad skulle det innebära för oss?

Skulle näringsvärdet sjunka skulle det nog ha en mycket negativ inverkan på vår hälsa.

- Det skulle vara dåligt för oss, men troligtvis har det inte hänt, för då skulle inte grönsakerna växa, säger Mikael.

Ifall näringsvärdet skulle minska vore det väl ändå inte så farligt? Det är väl inte ohälsosamt att helt enkelt äta en större mängd grönsaker, för att få samma mängd värde?

- Nej, om vi skulle äta större mängd, säg 700 gram om dagen, skulle det vara bra, för då kunde vi också hålla en sund vikt.

Det finns ändå ett problem här.

- Just nu har vi inte ens nått upp till det rekommenderade 500 gram om dagen, så skulle näringsvärdet sjunka skulle det nog ha en mycket negativ inverkan på vår hälsa, säger Mikael.

Dåliga på att äta grönsaker

Mikael berättar att vi just nu är ganska dåliga på att äta grönsaker. Enligt de senaste mätningarna äter kvinnor cirka 400 gram, och män cirka 350 gram grönsaker. Det är låga värden om man jämför med Sydeuoropa, där man äter runt 600 gram per dag.

- Den socioekonomiska bakgrunden påverkar också. Till exempel äter lågutbildade män mycket lite frukt och grönt, säger Mikael.

Men det är inte bara de som borde se över sitt grönsaksintag.

- Vi borde alla verkligen jobba på att äta mer grönt, bär och baljväxter, säger Mikael.

Vill du testa käka vegetariskt en dag? Här får du några tips på recept och fina vegobloggar.