Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Provet i modersmålet testar mycket mer än bara språket

Från 2015
Uppdaterad 25.04.2015 09:17.
Trött skolelev
Bild: Yle

Det finns studerande som har problem med att förstå idén med studentexamensprovet i modersmål. Provet testar så mycket annat än enbart språkkunskap.

- Jag har kompisar som säger ”ett stol” och ”en bord” – och de får bättre vitsord än de som talar en god svenska. Hur kan det vara så ..? Det här provet är ju inte ett mått på kunskaperna i svenska..?!”

Så här kan det låta då frustrerade ungdomar uttrycker sina åsikter om den del av modersmålsprovet i studentexamen som utgörs av provet i textkompetens. Och det är faktiskt inte enbart språkkunskaperna som testas i modersmålsprovet.

Språkets gränser är världens gränser.

― Ludwig Wittgenstein

Modersmålsprovet är i dag delat i två delar och består av ett essäprov och ett prov i textkompetens. Avsikten är att mäta examinandernas förmåga att uttrycka sig i skrift (essäprovet) och förmågan att förstå och tolka det lästa (textkompetens).

Provet ska visa i vilken omfattning examinanden har uppnått mognad för studier där studentexamen är ett krav.

Svårt att få högre poäng

Det ingår mycket allmänbildande material i modersmålsundervisningen. Studentexamensprovet fokuserar på tänkande och analyserande. Målet är att eleverna ska lära sig att tänka kritiskt och förstå abstrakta begrepp.

- Provet i modersmål mäter till exempel textförståelse - det vill säga färdigheter att hitta det relevanta i texter och att producera olika texttyper, säger Harriet Lassus-Utriainen, t.f. rektor vid Brändö gymnasium. Det handlar om en bredare kunskap i dagens värld. Kunskaperna i svenska mäts samtidigt indirekt då eleverna ska formulera sina svar.

Lassus-Utriainen erkänner ändå att textkompetensprovet är svårt, och att det i dag är svårare än tidigare att nå högre poäng.

- Tyvärr har de ungas läsförståelse försämrats och deras ordförråd utarmats. Det är viktigt att eleverna får en mångsidig undervisning i hur de ska uttrycka sig och hur de ska förstå texter.

Modersmålsprovet i studentexamen

    Modersmålsprovet är tudelat och skrivs under två skilda dagar.

    Provet i textkompetens:
    En bedömning av elevens kritiska och kulturella läsförmåga – det vill säga förmågan att kritiskt analysera, tolka, bedöma, tillgodogöra sig och producera olika texter utgående från deras syfte, uttrycksmedel och kontext.

  • Materialet kan bestå av saktexter och/eller skönlitterära texter och bildmaterial.
  • Eleven ska beskriva betydelse, struktur, uttrycksmedel och tematik i texten samt förhållandet mellan dessa faktorer. Uppgiften kan också handla om att eleven skriver en text i en viss genre eller refererar, bearbetar eller kommenterar en källtext.


  • Essäprovet:
    Provet mäter elevens allmänbildning och förmåga att uttrycka sig i skrift samt förmågan att klä tankar i ord och behärska kunskapsmässiga helheter.

  • Eleven väljer en av 12-14 rubriker. Materialet innefattar faktatexter, skönlitterära texter och eventuellt bilder, statistik eller tabeller. En del av uppgifterna är materialbaserade. Uppgiften kan bestå av bara en rubrik eller innehålla en mer omfattande beskrivning.
  • Infallsvinkeln kan ges i uppgiften, men ofta kan eleven själv välja perspektiv.

Språket finns i dag fragmentariskt överallt

Sandra Forsell som undervisar i modersmål i Brändö Gymnasium i Helsingfors är inne på samma linje.

- Förut lärde vi oss känna igen texttyper i skönlitteratur, tidningar, radio och tv men i dag möter de unga enorma mängder fragmentariska texter av olika slag, skrivna av vem som helst. Källorna är många och varierande, och det är svårare att hitta goda språkmodeller i dag i den medievärld som de unga lever i.

Detta har naturligtvis påverkat språket, ordförrådet och läsförståelsen hos de studerande. Utmaningarna är helt enkelt fler för dagens ungdomar, och det vill vi förbereda dem för, säger Forsell.

Iphone telefon mot svart bakgrund
Bild: Nadine Mabinda

Hur bygger man upp ett argument?

Forsell konstaterar att genreförståelsen har försvagats bland eleverna.

- Det är viktigt att de unga i skolan kan få lära sig de traditionella genrerna och skillnaderna mellan dem: Vad sägs det på riktigt i den här texten? Vad är en åsiktstext? Hur känner vi igen satir? Vad är en kolumn?

Studerandena måste också lära sig att ordval handlar om värdeladdningar och konnotationer. Textanalysen ska också lära dem till exempel hur argument byggs upp och hur man vädjar till känslor.

- Eftersom det är den kritiska läsförmågan och förståelsen som mäts i studentprovet är det viktigt att eleverna lär sig att förstå syftet med en text, och att de kan definiera stil och grepp. Jag brukar säga till eleverna att de ska försöka gå in i texterna med ett mikroskop och noggrant titta på det som de får syn på, men också backa och se på helheten, säger Forsell.

Inte så lätt att analysera texter

- Läsförståelsen hos gymnasisterna är klart sämre och många har en försvagad förmåga att förhålla sig kritiskt till texter. Textkompetens handlar om att se varför texter skrivs och hur de uppnår sitt syfte, säger Sandra Forsell.

Och visst är textkompetensprovet svårt för många. Man kan lätt göra missar och därmed få låga poäng i provet. Det är inte ovanligt att eleven refererar en text i stället för att analysera den. Eleverna vill också ibland föra fram sina egna åsikter - vilket inte är meningen i den här sortens uppgifter, säger Forsell.

- De elever som sedan länge har vant sig vid att läsa på fritiden klarar sig bättre då de ska förhålla sig till texter. De elever som har problem med att förstå hur en analys går till är ofta sådana som inte normalt läser så hemskt mycket.

I gymnasiet är det inte längre meningen att lära ut rättstavning – och inte heller grammatik.

- Vi försöker handleda våra studerande så att de själva kan bättra på sitt språk. De får använda ordlistor och ordböcker om det behövs och läsa vid sidan om för att hänga med. Men alla har en förutsättning att lära sig det som behövs för provet i textkompetens.

I Sverige kan var femte 15-åring inte läsa en så lång text som finns i textprovet (i studentexamnsprovet i modersmålet i Finland). Det är oroväckande. Ni har ju bra läsförståelse här i Finland ..

― Ebba Witt-Brattström, professor vid Nordica (Hbl 14.9.2012)

Stor reform på väg: Nytt digitaliserat prov i modersmålet i studentexamen 2018

invandrarbarn får stöd i skolan
Bildtext Papper och penna tillhör snart det förflutna
Bild: Yle

Det nuvarande modersmålsprovet står igen inför en stor reform. Studentexamensnämnden utvecklar provet som bäst, och målet är att det ännu bättre än tidigare ska mäta allmänbildning och förmågan att hantera information och bedöma dess tillförlitlighet.

Person som skriver på en bärbar dator
Bild: Yle

- Man kunde säga att vi i dag har en större andel svagare skribenter. Elever på finskt håll klarar bättre av textkompetensprovet än vad elever på finlandssvenskt håll gör, konstaterar Jan Hellgren, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen och medlem i Studentexamensnämnden.

Hellgren påpekar att många saker fortfarande är öppna beträffande det nya provet.

- Med säkerhet kunde man säga att det i fortsättningen - precis som i det nuvarande provet - finns en del som fokuserar på läsning och en del på skrivning. Det är oklart om dessa delar är uppdelade på två dagar eller om det blir bara en dag. Frågan om antalet dagar för provet är faktiskt en stor öppen fråga i det här skedet.

Modersmålet det enda obligatoriska provet

Hellgren deltar i planeringen av det nya provet och påpekar att modersmålsprovet är den enda obligatoriska biten som finns kvar i studentexamen i dag.

- Att testa alla elevers mognad och allmänbildning är viktigt och här kan man göra det till en del. Eleverna ska kunna visa att de kan använda sig av olika redskap för att tolka texter, de ska kunna förstå begrepp och de ska kunna påvisa vad avsändaren har haft för syfte med texten.

Inte är det något lätt prov, och man måste nog behärska dessa analysredskap för att lyckas riktigt bra, säger Hellgren.

Reformen träder i kraft hösten 2018 - samtidigt som det nuvarande pappersbundna modersmålsprovet övergår till ett elektroniskt modersmålsprov. Och då studentexamensprovet flyttar in i datorerna handlar det inte längre bara om ord.

- Nu kommer också ljud, bilder och rörliga bilder in i materialet. Det kan handla om radioprogram, musikvideor, filmsnuttar och reklam, konstaterar Hellgren.

Läsförståelsen hos gymnasisterna är klart sämre, och många har en försvagad förmåga att förhålla sig kritiskt till texter.

Den kritiska läsförmågan testas

Under de senaste 20 åren har det skett mycket i världen, inte minst i det multimediala samhället där egentligen vem som helst kan producera texter och förmedla information.

Det blir allt viktigare att veta hur man ska söka, hantera och kritiskt bedöma informationens värde. Man måste förstå vad som är relevant och tillförlitlig information.

Det gäller för eleven att kunna identifiera ickerelevant information, och att urskilja sakliga, kommersiella, manipulativa eller ideologiska aspekter. Vidare testas elevens förmåga att kombinera information från olika källor och bygga upp en koncentrerad ny helhet.

- Det finns en risk för att svaren blir ytliga och ofokuserade om man inte behärskar de ändamålsenliga lässtrategierna, konstaterar Hellgren. Det är också en konst att kunna ögna igenom material. Allt är inte relevant, till exempel: Två texter ser ut att handla om samma sak. Ändå är de olika. Fråga som ställs är: Vad är det som skiljer dem åt?

Den typens uppgifter som det nuvarande textkompetensprovet innehåller och som förutsätter långa essäliknande svar kan finnas kvar också i fortsättningen, men tanken är att det i framtiden ska finnas uppgifter där man svarar mer rakt på sak, i kortare form, till exempel på frågan: Vad är tesen i texten?

- Det nya blir antagligen att det kommer att finnas en eller flera uppgifter med lite mera och olika slags material än i det nuvarande provet, och där det är upp till skribenten att själv avgöra vad som är relevant och tillförlitlig information.

Franska elever vid gymnasieskola i Montpellier.
Bild: EPA / All Over Press

Studentexamensnämnden försöker bygga upp det nya provet så att materialet inte blir för svårbegripligt och mångfacetterat. Det måste finnas ordentligt med utrymme för eleven att göra tolkningar.

- Utgångspunkten är alltid läroplansgrunderna för gymnasiet. De nuvarande är från 2003, och de nya är under arbete och tas i bruk hösten 2016, säger Hellgren. Och trots moderniseringen av provet är det ändå meningen att värna om skönlitteraturen!

Med hurdan el brinner din lampa?
Bild: YLE/Arja Lento

Man måste vara modig och reflekterande

Det krävs alltså en hel del av en elev som ska klara sig igenom textkompetensdelen i modersmålsprovet. Det behövs både mod och kunskap för att kunna genomskåda påståenden och argument.

Unga människor, men också äldre, har en tendens att underkasta sig information och tro på det som sägs i en text; om informationen motsvarar skribentens åsikt blir läsningen ofta mindre kritisk, och om den inte motsvarar skribentens åsikt blir läsningen sannolikt mer kritisk.

Modersmålsprovet kräver mod, mognad och kompetens – och en hel del självreflektion.