Svensk forskare: Den gamla skolan gav bättre resultat

Orsakerna till de skolframgångar som Finland har visat upp kan främst sökas i historien. Lärarna högaktas inte lika mycket längre och resultaten sjunker därefter, skriver en svensk forskare i dag.

"Finland är inget föredöme, skolframgångarna feltolkas", skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren i DN. Han är knuten till Insititutet för Näringslivsforskning i Sverige, och har gett ut en bok om den finländska skolframgången "Real Finnish Lessons: The True Story of an Education Superpower".

Finland är inget föredöme

I den drar han slutsatsen att de senaste årens utveckling inom den finländska skolan inte leder till bättre skolresultat och att den finländska skolan, som modell för andra, därför feltolkas. Orsakerna är i stället sociokulturella och kan förklaras av den snabba samhällsutvecklingen under efterkrigstiden.

- Dylika samhälleliga omvälvningar karaktäriseras till en början av en stark arbetsetik och betoning på utbildning, eftersom hot om fattigdom lever kvar i befolkningens medvetande. Resultaten i Finland var en "utvecklingseffekt", som kraftigt ökade elevernas resultat, skriver Sahlgren.

Samtidigt släpade skolkulturen efter och fortsatte vara rätt gammalmodig, vilket i sig var en orsak till goda resultat.

- Mer auktoritativa skolmiljöer och lärarledd undervisning är bra för elevers prestationer, säger Sahlgren i DN.

Lärarna viktigare på finskt än på svensk håll

Medan de skandinaviska länderna införde läroplikt mellan 1814 och 1848 gjorde Finland det år 1921.

- Dessa förhållanden var en av anledningarna till att de finska lärarna blev så viktiga, även utanför skolan. Lärarna kallades för "nationens ljus" och var förebilder samt utbildare av hela folket.

Läraryrket har haft lägre status i Svenskfinland

Det här syntes också i en extremt selektiv uttagning till lärarutbildningen, enligt Sahlgren. Samma fenomen är inte lika tydligt på svenskt håll i Finland, och läraryrket har haft lägre status i Svenskfinland. Det har enligt Sahlgren att göra med att svekomanerna anknöt till en redan existerande nation och kultur.

- Detta kan delvis förklara varför finlandssvenska elever har presterat sämre än de finskspråkiga, trots högre socioekonomisk bakgrund.

Sjunker skolan i Finland till svensk nivå?

Samtidigt som man har börjat genomföra mer elevcentrerad undervisning har resultaten börjat falla - samma mönster som vi tidigare har sett i Sverige.

- Det finns risker med att införa elevstyrd undervisning och ett alltför egalitärt förhållande mellan elever och vuxna i skolan, skriver Sahlgren.

"Utvecklingseffekten" verkar ha nått sitt krön och driver Finlands resultat nedåt

En annan orsak är att den starka arbetsetik som finns i början av snabb samhällsutveckling, i slutändan tenderar att leda till belåtenhet. "Utvecklingseffekten" verkar ha nått sitt krön och driver Finlands resultat nedåt. Sahlgren drar slutsatsen att det därför är svårt för Sverige att försöka "ta efter" den finländska modellen.

Svenska politiker har felaktigt sökt orsaker till framgången i de senaste årens skolpolitik i Finland, som tvärtom har försämrat resultaten från tidigare.