Webben är inte lätt för alla barn

Barn är olika bra på att läsa och lära sig saker på internet. Finländsk forskning visar på stora skillnader i webbläskunnighet bland sjätteklassare.

Skolbarnen måste lära sig ett nytt sätt att läsa i och med att datorer och pekplattor hör till deras vardag. Utöver att läsa innantill och förstå vad de läser, måste skolbarnen i dag kunna söka information, bedöma den kritiskt, använda flera olika källor och berätta vidare det de har lärt sig.

Forskare inom ett program vid Finlands Akademi har undersökt hur sjätteklassare klarar av allt det här och det visar sig att skillnaderna är stora. En del elever är skickliga på att använda internetkällor i sitt lärande. Andra har svårt med så kallad webbläskunnighet.

I undersökningen deltog 160 elever i sjätte klass, alltså i en ålder kring tolv år.

De flesta sväljer smygreklamen

Undersökningen visar till exempel att nästan hälften av skolbarnen är okritiska till kommersiell information. Bara var femte sjätteklassare kan själv avgöra om en webbkälla är kommersiell smygreklam eller inte.

Däremot är eleverna skickligare på att hantera experttexter på nätet.

Sjätteklassarna är olika bra på att hitta och utnyttja användbara länkar i texter och i sökresultat. När forskarna undersöker elevernas ögonrörelser vid skärmen kombinerat med hjärnaktiviteten visar det sig att en del snabbt hittar nyttiga träffar i ett sökresultat medan andra är långsamma med att gå igenom materialet.

- De skickliga eleverna använder bara lite tid till att titta på oviktiga sökresultat och på de webbsidor de läser hittar de på kort tid det de behöver. Däremot läser få elever den information som behövs för att avgöra hur tillförlitlig webbsidan är, säger forskardoktor Jarkko Hautala vid Jyväskylä universitet.

Långsamma läsare får problem på webben

Forskningen visar att de elever som har problem med webbläskunnigheten är samma elever som är svaga läsare också annars.

Långsamma läsare är också långsamma när det gäller att hitta en bra webblänk och behöver mer tid för att samla användbar information.

- Överlag är flickor bättre på webbläskunnighet än pojkar. Det gäller inom alla delområden förutom informationssökning, säger Paavo Leppänen som är professor i psykologi vid Jyväskylä universitet.

Undersökningen visar också att skolelever har problem med att skriva längre e-postmeddelanden. I stället påminner deras stil om textmeddelanden.

Lärarna måste lära sig

Nästa år blir webbläsning en ingrediens i skolornas läroplaner. Undervisningen ska främja jämlikhet mellan barnen i den digitala världen.

Forskarna understryker att lärarna kommer att behöva fortbildning för att klara av att undervisa i webbläskunnighet. Dessutom framhåller de att skolorna måste ha tillgång till rätt teknisk utrustning.