Korvkaka svårt i finlandismtest

- Att leverlåda heter korvkaka var verkligen något nytt!
- Jaså, var flankstöd en finlandism?
Svenska Yles lekfulla finlandismtest som hittills besvarats av drygt 12 500 personer, har engagerat och väckt diskussion. I det stora hela har man tyckt att testet är roligt och rätt så lätt, trots att finlandismerna ”småkusin”, ”spetsvilla” men framför allt ”leverlåda” har vållat huvudbry.

Träskändaborna i Nyland utmärkte sig med det högsta medeltalet rätta svar, 12,6 av 15 möjliga. Hack i häl efter Träskända kom Brändö på Åland och Ingå, medan Finström och Grankulla nappade fjärde och femte plats med en liten marginal. Medeltalet för alla som hittills deltagit i testet är 11,6 av 15. Medeltalen baserar sig på informationen som samlats in bland testdeltagarna, inte på populationen i helhet. Orter med minst tio svar har beaktats i statistiken.

Så här fördelades svaren

Vi har delat in resultaten i tre grupper där färgerna betyder följande:

Grönt: den tredjedelen som presterat bäst i landet
Gult: den tredjedelen som presterat nästbäst
Rött: den tredjedelen som presterat sämst

Genom att klicka på din egen kommun kan du se medeltalet rätta svar och antalet deltagare.

Visualiseringen finns inte längre tillgänglig och har därför tagits bort från artikeln 14.12.2020.

Ju äldre desto bättre

Jag har en kompis som beställde en Trip på studentrestaurangen i Umeå, hon möttes med konstiga blickar!

― Testdeltagare från Ingå

Statistiken visar att testdeltagare som är födda mellan åren 1940 och1960 har bäst kunskap om finlandismer, finlandssvenskarnas egna ord och uttryck. I medeltal har fyrtio-, femtio- och sextiotalisterna svarat rätt på 13 av frågorna. De som är födda efter 1960 har klarat sig något sämre medan resultatet för de yngre deltagarna, födda mellan åren 1990 och 2000, sjunker ytterligare.

Charlotta af Hällström-Reijonen från Institutet för de inhemska språken, med finlandismer som specialområde, tror att det har att göra med att man numera lägger mindre vikt vid just finlandismer i undervisningen i skolan.

- I dag lägger man mer fokus på textförståelse och olika genrer, vilket jag inte tycker är fel.

Efter att grundskolan infördes på 1970-talet minskade betydelsen av Hugo Bergroths böcker om finlandismer. Den så kallade högsvenskan var inte längre eftersträvansvärd i alla situationer. Inställningen till finlandismer i informella sammanhang luckrades upp.

Svår korvkaka

Jodå, korvkaka kom de svenska sommargästerna och frågade efter på 80-talet då jag sommarjobbade i lanthandel på Åland. Jag sålde leverlåda till dem. Nöjda blev de!

― Testdeltagare från Finland

För finlandismtestet valde af Hällström-Reijonen ut 15 av de 260 finlandismer som finns i den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Testets lättaste finlandism visade sig vara ”bänkidrottare” medan standardsvenskans korvkaka för finlandssvenskans ”leverlåda” var klart svårast. Endast 17 procent av alla deltagare har svarat rätt. af Hällström-Reijonen medger att ordet är en aning klurigt.

- Jag måste ge lite rätt till dem som kritiserade det rätta svaret korvkaka. Den vanligaste exakta motsvarigheten till leverlåda i standardsvenskan är korvkaka. Men leverpudding och leverkaka förekommer också, även om de är väldigt mycket ovanligare.

Här ser du vilka frågor som var svårast respektive lättast

Blev det måka eller morjens?

Vet du vad finlandismerna betyder eller vad de motsvaras av i Sverige? Här har du de rätta svaren med förklaringar.

1. Leverlåda
Rätt svar: korvkaka
Förklaring: leverlåda är en maträtt som i Sverige närmast motsvaras av korvkaka eller leverkaka. I Åke Holmbergs bok Ture Sventon i öknen (1949) förekommer korvkaka ofta. Ex. ”På tallriken låg en välgräddad, färsk korvkaka. Ett stort härligt stycke korvkaka med frisk, klarröd lingonsylt.”

2. Bänkidrottare
Rätt svar: sportintresserad som själv inte idrottar aktivt
Förklaring: En bänkidrottare är en person som följer idrottstävlingar så att säga från en bänk, dvs. antingen på plats eller i tv-soffan. I finskan finns motsvarigheten penkkiurheilija. Standardsvenska motsvarigheter är t.ex. idrottsintresserad, sportfantast, sportintresserad eller rentav sportfåne.

3. Fattiggubbe
Rätt svar: fattigbössa
Förklaring: En fattiggubbe är en fattigbössa som föreställer en tiggande trägubbe. De brukar förekomma utanför gamla kyrkor.

4. Pidro
Rätt svar: österbottniskt kortspel
Förklaring: Pidro är ett kortspel som har vissa likheter med bridge. Det spelas främst i de svenskspråkiga delarna av Österbotten.

5. Småkusin
Rätt svar: syssling
Förklaring: I finlandssvenska talar man om småkusin för det som i Sverige kallas syssling, tremänning eller nästkusin. I finskan används ordet pikkuserkku.

6. Spetsvilla
Rätt svar: hus med snickarglädje
Förklaring: En spetsvilla är en trävilla, särskilt från slutet av 1800-talet, med rikt detaljerad utsmyckning i fönsteromfattningar, verandor m.m.

7. Sprutkanna
Rätt svar: strilförsedd vattenkanna
Förklaring: En sprutkanna är en vattenkanna med stril, som används som trädgårdskanna. Ordet har tidigare använts i Sverige, men uppfattas numera som föråldrat utom i finlandssvenskan.

8. Valete
Rätt svar: i sista ögonblicket
Förklaring: Uttrycket i sista valete(t) betyder ’i sista ögonblicket’. Det påstås härstamma från den latinska avskedshälsningen valete ’farväl’ och sägs ha kommit till i skol- eller studentslangen där det sista latinläraren sade innan han lämnade klassen var ”Valete!”.

9. Vassbuk
Rätt svar: skarpsill
Förklaring: Vassbuk är en finlandssvensk benämning på skarpsill, lat. sprattus sprattus.

10. Venetiansk afton
Rätt svar: fest som avslutar sommarstugesäsongen
Förklaring: Venetiansk afton, villaavslutning eller forneldarnas natt är festligheter i samband med att sommarstugesäsongen avslutas, vanligen sista lördagen i augusti. En annan benämning är Forneldarnas natt. Venetiansk afton firas även på vissa håll på finska, och kallas då venetsialaiset.

11. Åsnebrygga
Rätt svar: långsökt övergång från ett tema till ett annat
Förklaring: Åsnebrygga används i finlandssvenskan i två betydelser: a) en klumpig och krystad övergång t.ex. i föredrag, uppsatser, radioprogram och b) ett uppsatsämne man alltid kan skriva något om, en räddningsplanka. Ordet förekommer även i Sverige, då bland annat i betydelsen lärobok som i detalj förklarar rena självklarheter.

12. Bebé
Rätt svar: liten bakelse
Förklaring: En bebé är en liten rund bakelse med smörkrämsfyllning och glasyr.

13. Flankstöd
Rätt svar: stöd från utomstående person eller grupp
Förklaring: Flankstöd används särskilt i politiska sammanhang om uppbackning eller stöd från någon annan. Ex. ”Riksdagsledamot A. får flankstöd av sina partikolleger.”

14. Grynost
Rätt svar: keso
Förklaring: Grynost är det som i Sverige kallas keso.

15. Jungfrudans
Rätt svar: stenlabyrint
Förklaring: En jungfrudans är den finlandssvenska benämningen på en labyrintformat fornlämning. Den består av kullerstenar lagda i ett symmetriskt labyrintmönster. I Sverige förekommer benämningen trojeborg.

Publikens favoritfinlandismer

Många som gjorde finlandismtestet delade också med sig av sina egna favoritfinlandismer. Här ett urval av de populäraste.

Batteri
Värmeelement
(i svenskan använder man ordet batteri om t.ex. ficklamps-, telefon-, och startbatterier)

Stegring (alltså lite feber) tror jag svenskarna har svårt att förstå. Hämta paket från posten förstår de, men det låter lite lustigt i deras öron. Ta sol låter också märkligt.

― Testdeltagare från Sverige

Farmare
Herrgårdsvagn eller jeans

Hoppeligen
Förhoppningsvis

Malet kött
Köttfärs

En vän i Finland sade att en kille pajade henne på en fest, jag blev förvirrad och upprörd. Varför gjorde ingen något?

― Testdeltagare från Sverige

Paja
Gå sönder
(i finlandssvenskan används paja i bemärkelsen smeka, klappa)

Semla
Kuvertbröd, småfranska
(i svenskan betyder semla fastlagsbulle)

Stegring
Lätt feber, lätt förhöjd kroppstemperatur
(i svenskan används stegring mer allmänt om höjda värden i t.ex. laboratorietest)

Styrox
Frigolit, styrencellplast
(styrox och frigolit är båda ursprungligen varumärken; i Sverige används mest benämningen frigolit)

Jag tycker vi ska vara stolta över vårt finlandssvenska språk. Lite knutpatriotism skadar inte.

― Testdeltagare från Finland

Skyddsväg
Övergångsställe

Stöpsel
Stickkontakt, vägguttag

Överhastighet
Fortkörning

Många testdeltagare påpekade också felanvändningen av orden hämta och söka. Hämta ska inte användas i betydelsen ta med sig, ha med sig, lämna. Hämta förutsätter en dubbelrörelse; man måste gå någonstans för att kunna hämta något därifrån (t.ex. hämta barnen på dagis). Söka används inte i betydelsen hämta. Söka betyder leta.

(Källa Finlandssvensk ordbok)

Vill du veta mer om finlandismer eller göra vårt test?

Läs mer om ämnet:
Finlandismer väcker känslor
Svensk språkexpert: "Finländarna språkpolitiska föregångare"

Språkväktarna: Finlandismer i nya SAOL

Programmet är inte längre tillgängligt