Socker överallt - också på dagis

En del av vår tids barnproblem är av det slag som inte fanns förr i tiden: Barnen rör inte på sig tillräckligt - och de får i sig för mycket socker.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) uppmanar föräldrar att minska på sina barns höga sockerintag.

Men i dag hör sötad yoghurt, läsk, sockrade flingor, sylt, marmelad, juice, margarin och vitt bröd fortfarande till vardagen. Dessutom finns det mycket socker i drycker, glass, choklad och andra sötsaker. Och socker tillsätts i livsmedel som marknadsförs till barn.

För 150 år sedan fanns det många som knappt visste hur socker smakar. Det var en dyr och sällsynt produkt. Sockerkonsumtionen låg i slutet av 1800-talet på fem kilo per person och år. På 1930-talet hade den ökat till 50 kilo, och sockret marknadsfördes både som medicin och som smart och billig näringskälla, likvärdig kött, fisk och potatis.

Juice kan anses vara hälsosamt eftersom där finns vitaminer och en del fibrer - men man bör minnas att juice innehåller stora mängder socker. Ett glas apelsinjuice motsvarar cirka fem sockerbitar.

Allt detta ökar risken för övervikt - och vissa sjukdomar - hos barn. Med mindre mängder socker i vardagen skulle barnen må bättre och väga mindre.

Barnets matpreferenser grundläggs tidigt

Barnets matpreferenser grundläggs tidigt och påverkas av familjens måltidsmönster och familjens inställning till mat.

Den mat som serveras hemma är bekant och trygg för ett barn. Forskning har visat att också barnets matvanor ändras om föräldrarna ändrar på sina. Därför är föräldrarna nyckelpersoner då det gäller att ge barnen en hälsosam livsstil.

Föräldrar kan till exempel vänja sina barn vid att till vardags dricka vatten i stället för söta drycker.

Förskoleåldern ses som en mycket viktig period då livsstilsvanorna utvecklas - också utanför familjen.

Sockerintaget är ett modernt problem. För 150 år sedan fanns det många som knappt visste hur socker smakar. Det var en dyr och sällsynt produkt. Sockerkonsumtionen låg i slutet av 1800-talet på fem kilo per person och år. På 1930-talet hade den ökat till 50 kilo, och sockret marknadsfördes både som medicin och som smart och billig näringskälla - jämförbart med kött, fisk och potatis.

Lusten på sött – och viljan att våga smaka på något nytt

Sötsaksrestriktioner i hemmet är en metod som kan minska på barnens totala sockerintag. Men det finns också många sockerfällor utanför hemmet.

Ett problem med barn som äter sötsaker nästan varje dag är att sötsaksbegäret hålls vid liv. Smaklökarna vänjer sig vid sött – och då smakar kanske inte den sockerfria maten hemma lika gott.

Att känna begär efter något sött är delvis en vana.

- Variationen bland barn är stor. Och hemmets påverkan syns nog. Samma sak gäller oviljan att smaka på nya saker – neofobi, konstaterar Ann-Louise Ahrenberg som är projektkoordinator vid Marthaförbundet.

.- Vissa barn är hemskt rädda för nya smaker. De har lärt sig att det är ok att vägra smaka på något nytt.

Gränsen för sött överskrids utanför hemmet

Barnen äter en hel del sötsaker utanför hemmet i olika sammanhang; på dagis, på fritidsklubbar och på evenemang av olika slag.

Och det är trevligt att avbryta vardagen med något lite extra: det finns påsk, jul, valborg och midsommar, fars dag och mors dag, för att inte tala om födelsedagar och släktkalas av olika slag.

Dessutom kan man ofta ordna ”fredagsmys” då man laddar upp med något extra gott.

Barn lär sig bland annat att:

• En fest inte är en fest om det inte finns mängder av sötsaker på bordet
• En påse på en barnfest måste innehålla godis..
• Fredagsmys är inte mysigt utan godis och/eller chips.

Nolltolerans för söta drycker, glass, bullar och kakor?

En fjärdedel av den energi som barnen får i sig kommer från socker. Under helgen kulminerar sockerintaget på bekostnad av nyttigare föda, visar en europeisk studie.

Dagisar, förskolor och fritidsklubbar kunde införa nolltolerans för söta drycker, glass, bullar och kakor.

Man kan söta mat med annat än socker - till exempel med banan och dadlar. Och att undvika sötad yoghurt är inte så svårt om man blandar frukt och bär i neutral yoghurt.

Och då barnen lär sig att äta en mindre sockerhaltig mat ökar också aptiten på riktig mat.

Sockerprodukter serveras på dagis

På dagis serveras det glass. Också pannkaka och plättar med sylt, sötad yoghurt, vispgröt och kräm sötad med socker ingår i menun.

Och den som har födelsedag får ta med sig godbitar som bjuds till alla.

- Vi försöker minimera sockret. Vi använder socker för att bryta surheten i en rätt – inte för att tillsätta sötma. Socker finns främst i mellanmålen, men det är inga stora mängder. Vi ligger faktiskt under de allmänna rekommendationerna för andelen socker som får användas, konstaterar Erja Suokas som ansvarar för maten på daghemmen i Helsingfors.

- Och nu är en förnyelse faktiskt på väg. Daghemmen i Helsingfors kommer från och med augusti att servera till exempel enbart neutral yoghurt. Daghemmen får själva smaksätta dem med äkta bär- och fruktblandningar.

- Men kvark, kräm och glass finns som mellanmålsmat och där finns socker. Kex får inte serveras i de kommunala daghemmen i Helsingfors - men nog bärpajer. Pajerna görs mestadels på daghemmen. Morgonmålen och mellanmålen tillreds i sin helhet på daghemmen.

- Den saft som serveras är juice och den har inget socker tillsatt. Och konstgjorda sötningsmedel används inte alls.

Enskilda daghem har egna regler för de dagar då man firar någons födelsedag eller en större helg. Barnen får till exempel inte ta med sig godis. Man bjuder inte heller på glass. Men frukt, grönsaker, lite chips och kex tillåts för det mesta då det är fest på dagis.

”Rekommendationerna följs i varierande grad”

På den privata sidan är det meningen att man ska följa statens näringsrekommendationer och det görs nog i princip – med vissa variationer beroende på daghemmens egna regler, säger Ann-Louise Ahrenberg som koordinerar projektet Tack för maten! Projektet handlar om att utveckla måltiden på privata daghem.

Näringsrekommendationerna gällande socker handlar om det socker som är tillsatt – och gäller alltså inte naturliga sockerkällor som mjölk, bär och frukt.

- På de daghem där man följer rekommendationerna får nog inte barnen i sig särskilt mycket socker, säger Ahrenberg.
- Om barnen har fått soppa till lunch kan efterrätten bestå av en liten glasspinne, och där är det inte fråga om så stora sockermängder.

Men å andra sidan kan man fråga sig varför kex, glass och liknande sötsaker ska erbjudas som efterrätt då man har ätit soppa som huvudrätt. Barnen kunde lika väl få en frukt.

Sötad yoghurt är ett exempel på en produkt som innehåller mycket tillsatt socker, och där kunde man nog minska på bruket, anser Ahrenberg.

- Och på veckoslutet är det ju vanligt med fredagsmyset som övergår i lördagsmys som övergår i söndagsmys - och då får barnen nog i sig en hel del socker.

Sockret hittar vi nog i mellanmålet

Vid daghemmet Marias Asyl i Helsingfors diskuterar man livligt kostfrågor. Glass serveras som efterrätt en gång på sex veckor.

- Sockret hittar vi nog mest i mellanmålen, konstaterar kocken Lotta Huikuri.

- Bärkräm och kvarg innehåller förstås socker, men yoghurten är neutral och sockerfri. Kex serveras inte.

- Barnen får inte heller någon saft. Det är bara mjölk och vatten som gäller hos oss.

Och om det är fest får man inte ta med sig godis – men nog kex, glass och frukt.

Källor:
Nordiska sockerutställningen
Ett sötare blod
Undersökning vid Göteborgs universitet
Så farligt är socker för barn