Nya EU-krav ger jordbrukarna mer huvudbry
Förändringarna i EU-stöden ger jordbrukarna än mer att tänka på. EU har gått in för att värna om miljön och det innebär en hel del förändringar i jordbruksstöden.
Det nya stödsystemet tas i bruk i år och som bäst är det ansökningstider för jordbrukarna. Under vårvintern har jordbrukarna haft möjlighet att delta på informationstillfällen som ordnats runt om i landet.
Intresset har varit stort. Cirka 1500 jordbrukare har deltagit i de tillfällen som ordnats i Österbotten.
Fredrik Grannas, ombudsman på Österbottens Svenska Producentförbund, är en av personerna som informerat om stödförändringarna och han har själv svårt att hänga med i förändringarna.
- Egentligen förändras alla stöd i år, säger Grannas.
Och det är bråttom, ansökningstiden går ut den 12 maj.
Fullt stöd kräver miljöåtgärder
Som exempel kan anges att gårdsstödet som funnits sen 2006 byter namn till grundstöd, samtidigt införs förgröningsstödet som är en obligatorisk del i grundstödet för de flesta gårdar.
Nytt för i år är också det helt EU-finansierade stödet för unga jordbrukare som betalas i hela landet till de som bedrivit jordbruk i mindre än fem år.
- Det finns mindre pengar än tidigare för grundstödet. Anslaget ska nämligen också räcka till förgröningsstödet, stödet för unga jordbrukare och till stöd som är bundna till produktionen, säger Juha Palonen, konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet.
Förändringen innebär att jordbrukarna måste vara mer miljömedvetna än tidigare för att uppnå samma stödnivå.
- En stor del av det gamla gårdsstödet betalas nu via förgröningsstödet, säger Palonen.
Det var också en av huvudmålsättningarna med stödreformen, att främja miljön.
Förgröningsstödet ställer följande krav: mer diversifierad odling, bevarandet av permanent gräsmark och att minst 5 procent av gårdens åkermark ska anmälas som ekologisk fokus areal (EFO). Det sista gäller endast i Nyland, Egentliga Finland och Åland.
Resten av landet berörs inte eftersom skogsmarken i övriga landskap överstiger 50 procent av arealen.
Fler val än tidigare
Miljöstödet å sin sida byter namn till miljöersättning och samtidigt skärps villkoren. Den nya miljöersättningen blir mer gårdsbundet än tidigare. Man måste vara mer specifik när det gäller vilka åtgärder man tänker vidta och söka stöd för. Samtidigt har valmöjligheten ökat så att jordbrukarna kan välja olika skiftesvisa tilläggsåtgärder.
- Tanken är att koncentrera ersättningen till de områden där miljöåtgärdena faktiskt görs, säger Sini Wallenius på ministeriet.
- Ersättningen finns till för att få jordbrukarna att utföra miljöåtgärder på sin gård, säger Fredrik Grannas.
Exempel på sådana åtgärder är att bygga skyddsområden mellan åkern och större diken och vattendrag, att ha ett växttäcke vintertid på vissa skiften eller att så in fånggrödor.
Det nya nitratdirektivet som trädde i kraft den 1 april skärper å sin sida kraven på användningen och lagringen av gödsel.
Fredrik Grannas kritiserar det sätt som de nya miljökraven uppstått på.
- Man frågar inte jordbrukaren som nog själv vet vilka miljöåtgärder som är bäst. Jordbrukaren vill värna om miljön.
Invecklat system
På jord- och skogsbruksministeriet beklagar Juha Palonen att systemet är så pass invecklat.
- De ramdirektiv som kommer från EU bestämmer väldigt långt hur stödsystemen ser ut, säger Palonen.
Men också på EU-nivå har man noterat att systemen är invecklade. Jordbrukskommissionären Phil Hogan har satt igång en process vars mål är att förenkla EU:s jordbrukspolitik.
Under sitt besök i Finland i mars tackade han för de många förslag på förenkling som Finland kommit med. Hogan slog fast att förenklandet är hans huvudprioritet.
Jordbrukarna behöver hjälp
Det förändrar dock inte på det stödsystem som gäller just nu. Pappersarbetet tar upp allt mer tid för jordbrukarna.
Därför anlitar många jorbrukare ett blankettombud som hjälper till med stödansökan. Bara i Österbotten finns 24 blankettombud.
För jordbrukaren Tommy Ehrs i Vörå är det mycket nytt att sätta sig in i. Och den 12 maj närmar sig.
- Till vissa delar ska det dessutom vara klart vad vi ska syssla med under de närmaste fem åren, säger Ehrs.
Det är osäkerheten som oroar honom mest. Det klarnade sent exakt vad de nya stödformerna kommer att kräva.
- Man tycker ju att man åtminstone sex månader på förhand skulle få veta hur det kommer att se ut, säger Ehrs.
Trots förändringarna och tidspressen har Ehrs valt att fylla i blanketterna själv.
- Jag har ändå ganska bra kunskap om systemet, säger Ehrs.
En daglig börda
Och det har blivit vissa förbättringar, numera kan man fylla i ansökningarna via nätet. Men man måste noggrannt fundera på om man klarar av alla miljökrav och om man ska söka ersättning för det.
- Det funderar man på nästan varje dag, säger Ehrs.
Det finns en oro för sanktioner. Vad händer när och om det blir granskningar?
- Om allt inte är perfekt och det blir sanktioner kan det slå ganska hårt. Det betyder ju en hel del inkomstbortfall, säger Ehrs.
Stöd hit och stöd dit, idealet för jordbrukaren är självklart.
- Att vi skulle få ett rättvist pris för det vi producerar. Då skulle vi inte behöva fundera på en massa stöd.
