Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Brittiska valet: historiskt jämnt

Från 2015
Uppdaterad 02.05.2015 09:09.
Tories partiledare presenterar småföretagtarprogram 27.4.2015
Bildtext Tories partiledare David Cameron presenterar partiets småföretagarprogram

Det brittiska parlamentsvalet torsdagen den 7 maj ser ut att bli en rysare. Nya opinionssiffror visar att inget av de två stora partierna, Tories (konservativa) eller Labour (arbetarpartiet) kommer att få egen majoritet. Det öppnar för att de mindre partierna kan utnyttja situationen för sitt eget bästa.

Valet till parlamentets underhus blir en kamp in i det sista. Labour har under vårens lopp haft det största väljarstödet i de flesta opinionsmätningar, men de senaste veckorna har Tories lyckats vända trenden och är nu det största partiet. Valet ser ut att bli det jämnaste på decennier.

Valets viktigaste frågor

Den viktigaste frågan i valet är ekonomin. De båda stora partierna är överens om att den offentliga skulden måste minska. Tories vill minska skuldsättningen radikalt fram till år 2020, medan Labour vill gå varsammare fram under de kommande fem åren. I siffror innebär det att Tories politik leder till att skulden i förhållande till BNP sjunker från 80% till 72%, medan Labours politik sänker skulden till 77% av BNP.

En annan viktig fråga i valet är invandringen. De senaste tio åren har immigrationen ökat kraftigt. Den fria rörligheten inom EU ledde till en snabb ökning av invandringen från t.ex. Polen och Rumänien då länderna blev EU-medlemmar. Samtidigt har immigrationen från andra länder fortsatt att växa stadigt. De problem som är förknippade med den snabba ökningen av antalet invandrare har lett till att det främlingsfientliga Självständighetspartiet UKIP har fått luft under vingarna.

Nigel farage, ordförande för nationalistpatiet Ukip
Bildtext UKIP-ledaren Nigel Farage

Den tredje stora valfrågan är Skottland. Den är helt i skottarnas händer, men frågan kan komma att påverka hela det politiska systemet i Storbritannien. Det skotska nationalistpartiet, SNP har ett enormt stöd just nu. Labour har traditionellt haft starkt stöd i Skottland, men nu väntas väljarna gå över till SNP.

Övriga frågor som har kommit upp i valkampanjen är ganska lika de som i andra europeiska länder. Det handlar bl.a. om pensioner, boende, minimilön, skatter, hälsovård, försvar, energi, miljö, välfärd, lag och ordning.

Vem vinner?

Det brittiska valsystemet skiljer sig radikalt från vårt proportionella valsystem. I Storbritannien har man majoritetsval. Landet är indelat i 650 enmansvalkretsar. Från varje valkrets väljs en ledamot till parlamentet. Den som får mest röster i ett valkretsen blir vald, alltså vinnaren tar allt. Det betyder i praktiken att små partier har betydligt svårare att komma in i underhuset än stora partier. Opinionsmätningar kan vara missvisande eftersom de visar väljarstöd i procent i hela landet.

Enligt opinionsmätningarna kommer ingen att vinna egen majoritet. Det finns till och med mätningar som tyder på att de två stora partierna kunde landa på samma antal parlamentsplatser. På grund av valsystemet kan andelen röster inte direkt översättas till parlamentsplatser.

Electoral Calculus förutspår att Labour får 31,8% av rösterna, medan Tories får 33,6. Antalet parlamentsplatser blir ändå samma, 280 för vardera. Election Etc förutspår en seger för Tories med 291 platser mot Labours 258. Nate Silver, som blivit ett namn efter att ha förutspått resultatet korrekt i två amerikanska presidentval, tror också på en seger för Tories med 281 platser mot Labours 268.

Väljarstöd i Storbritannien

Väljarstödet för regeringspartiet Liberaldemokraterna mer än halverades på ett drygt halvt år efter senaste val. Nu har Liberaldemokraterna fallit under 10% och också fallit till fjärde största parti efter att i decennier ha varit det tredje största partiet. Det nationalistiska Självständighetspartiet, UKIP, har klättrat till tredje platsen med ett stöd på 17 procent som bäst (23% i en undersökning). I år har stödet minskat en aning, men tredje platsen är inte hotad. De gröna hade flyt fram till januari i år, men efter det har stödet dalat.

Vem regerar med vem?

Opinionsmätningar pekar mot att det blir ”hung parliament” efter valet, alltså att inget enskilt parti får makten. I det brittiska underhuset finns 650 mandat, vilket betyder att det behövs 326 mandat för majoritet. I praktiken behövs inte riktigt så många, eftersom Sinn Féin från Nordirland aldrig deltar i parlamentsarbetet. Partiet vägrar svära trohetseden för drottningen och anser dessutom att Nordirland borde införlivas med republiken Irland. Sinn Féin har nu fem mandat i parlamentet.

Tories alternativ

Om premiärministerpartiet Tories vinner valet kan de försöka att fortsättningsvis regera med Liberaldemokraterna. Här finns ändå ett stort men: väljarstödet för Liberaldemokraterna har rasat och partiernas ihopräknade mandat räcker knappast till för majoritet. Dessutom har Liberaldemokraterna varit noggranna med att inte utesluta någon samarbetspart. Med nuvarande program kan de samarbeta både höger- och vänsterut.

Karta över prognostiserad mandatfördeln i Storbritannien

Det högerpopulistiska UKIP har mycket gemensamt med Tories EU-kritiska högerfalang. Men partiets betydelse väntas ändå bli liten, eftersom man väntas få ett eller högst två mandat, trots att stödet i opinionsmätningarna ligger närmare 15%. Hotet från UKIP är att högerväljare rinner över från Tories till UKIP.

Labour i underläge

Ännu för ett halvt år sedan såg det bra ut för Labour. Opinionssiffrorna pekade mot majoritet för partiet, men efter det har väljarstödet minskat. Tories har knappat in på försprånget och till och med gått om Labour. Partiet har tappat väljarstöd, men samtidigt har ledaren Ed Milibands popularitet ökat. På social medier har Miliband blivit något av ett fenomen och framställs av en del som en sexsymbol.

labours ledare Ed Miliband möter väljare
Bildtext Labourledaren Ed Miliband talar med väljare

Utan egen majoritet och med ett väntat dåligt valresultat för Liberaldemokraterna är utsikterna för en Labourledd regering inte goda. En regering med Labour och Liberaldemokraterna skulle kräva en oerhört bra slutspurt av dem båda.

Hotet mot Labour kommer från Skottland

I Skottland har Skotska nationalistpartiet, SNP ett oerhört flyt just nu. Partiet förlorade visserligen folkomröstningen om självständighet för Skottland, men efter det har partiets popularitet ökat kraftigt. Traditionellt har Skottland varit Labours starka fäste, men nu ser det verkligt illa ut. Skottland har 59 mandat i underhuset och vissa opinionsmätningar visar att SNP kan ta rubbet eller minst 50 mandat. Labour och SNP kunde tillsammans uppnå majoritet i underhuset.

Skotska nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon
Bildtext Skotska nationalistpartiet SNP:s ledare Nicola Sturgeon

SNP:s partiledare Nicola Sturgeon har sagt att hon bra kan tänka sig att samarbeta med Labour. Huvudsaken för SNP är att bedriva en politik som står långt från Tories. SNP står längre vänsterut än Labour och detta faktum har Tories utnyttjat i valkampanjen. Däremot har Labourledaren Ed Miliband konsekvent sagt nej till samarbete eftersom han inser risken med att bli gisslan hos SNP. En del bedömare, exempelvis Deutsche Bank, anser ändå att en koalitionsregering med Labour+SNP är den mest sannolika.

Kan Storbritannien få en minoritetsregering?

Både Tories och Labour kan bilda en minoritetsregering ifall de lyckas komma överens med en del av de mindre partierna. I en sådan situation kunde till exempel Tories komma överens med Liberaldemokraterna, UKIP och vissa mindre partier om att stöda regeringen när det gäller budgeten och vid förtroendeomröstningar.

Samma gäller för Labour, som kunde fria till Liberaldemokraterna och SNP. Tidigare kunde premiärministern besluta tidpunkten för parlamentsval (inom vissa gränser). Då kunde en minoritetsregering stifta några populära lagar genast i början och när opinionsläget såg bra ut kunde premiärministern utlysa val.

Nu har valsystemet ändrats och valperioden är fastslagen på förhand. Bara i undantagsfall kan nyval utlysas. En minoritetsregering som ska sitta fem år kan skapa enorma slitningar mellan partierna och i hela det politiska systemet.

Liberaldemoraternas ledare Nick Clegg
Bildtext Liberaldemokraternas ledare Nick Clegg

Allt pekar mot att ingen enkelt kan ta makten. Det kan bli komplicerade förhandlingar om koalitioner eller en minoritetsregering. Ingen vet hur det går och därför har politiska bedömare varnat till och med för kaos i det politiska systemet, om folket i valet den 7 maj inte ger klara signaler om landets riktning.

Valet och EU

Om Tories vinner valet kan det få konsekvenser för hela Europa. David Cameron har lovar att det ordnas en folkomröstning år 2017 om medlemskapet i EU, ifall Tories vinner valet. Labour vill inte folkomrösta, men kräver ett stopp för att EU:s inflytande över Storbritannien växer. Liberaldemokraterna vill hålla fast vid EU, men kan tänka sig en folkomröstning om suveräniteten begränsas. UKIP vill att Storbritannien lämnar EU, medan SNP motsätter sig en folkomröstning om EU.

Ifall Storbritannien lämnar EU blir det en dyr historia både för britterna och för övriga EU-länder. Det finns beräkningar att ett brittiskt utträde, Brexit, skulle kosta omkring 300 miljarder euro, eller 14% av BNP för britterna. Andra länder som skulle påverkas negativt är Irland, Belgien, Luxemburg och Sverige. Om Brexit förverkligas försvagas hela EU.