Nej till hatprat på Grankulla ungdomsgård
Ungdomsgården i Grankulla är den första i landet som är fri från hatprat. Ungdomsgården är en del av nej till hatprat-rörelsen som startade för två år sedan.
Väggarna pryds av hjärtan och påminnelser om att det inte är okej att hata på Grankulla ungdomsgård. Anders Lindholm-Ahlefelt tar fram lådan där det går att sätta in en anonym lapp för att berätta om hatprat.
Hatprat är alla sorters prat som handlar om att förringa någon och få den att känna sig mindre värd.
- Våra ungdomsledare ingriper genast när de ser sådana dumheter. Sedan handlar det mycket om att vi skapar en miljö var ungdomar själv kommer och säger att, hej den där håller på med dumheter gör något åt det, säger kultur - och fritidschef Anders Lindholm-Ahlefelt.
En grund för diskussion
Det nya blir att vi diskuterar mera med ungdomar om just hatprat och vad det innebär för dem själva och dem som råkar ut för det.
Ungdomsgården i Grankulla är först i landet med ett projekt där ungdomsgårdar kan säga sig vara fria från hatprat. För att kunna räknas som fria från hatprat ska ungdomsgården bli bättre på att känna igen och sätta stopp på diskriminering och förminskande av andra.
På ungdomsgården i Grankulla har ungdomsledarna också tidigare ingripit om de stött på osakligt beteende.
- Det nya blir att vi diskuterar mera med ungdomar om just hatprat och vad det innebär för dem själva och dem som råkar ut för det. Det är en grund för diskussion, säger Anders Lindholm-Ahlefelt på Grankulla stad.
Nolltolerans i Esbo
Ingen får mobbas och man ska behandla alla så som man själv blir behandlad,
Konceptet ska senare spridas till andra ungdomsgårdar i landet. I Esbo stads svenskspråkiga ungdomsverksamhet har man inte stött på något behov för den här typens kampanj.
- Jag tycker kampanjer och projekt av det här slaget alltid är bra och de tar upp viktiga teman, säger specialplanerare Marika Lostedt.
Esbo stad har en svenskspråkig ungdomslokal i Sökö, som har nolltolerans mot mobbning.
- Vi försöker jobba strongt och hela tiden med att skapa jämlika förutsättningar för ungdomarna att vistas på ungdomsgården. Alla ska vara välkomna och vi ska ha verksamhet som passar alla. Ingen får mobbas och man ska behandla alla så som man själv blir behandlad, säger Marika Lostedt som ansvarar för ungdomsverksamhet på svenska i Esbo.
Rörelsen Nej till hatprat är en del av det europeiska ” No Hate Speech Movement”. Plan Finland är Finlands nationella koordinator i kampanjen, som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Nej till hatprat-kampanjen har pågått sedan 2013 och att göra ungdomsgårdar fria från hatprat är ett projekt som startades våren 2015.