Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Sundombon Ture Huhtamäki var med om jordbävningen i Nepal

Från 2015
Uppdaterad 04.05.2015 12:17.
Ture Huhtamäki
Bildtext Ture Huhtamäki är nyss hemkommen från Nepal

Den 25 april skakades landet Nepal av en förödande jordbävning, som skördade uppemot sjutusen dödsoffer. Ture Huhtamäki, barnläkare från Vasa, upplevde jordbävningen på plats.

- Vi var där från Frikyrklig samverkan och planerade ett biståndsprojekt uppe i bergsbyarna i Solukhumbu-distriktet, säger Huhtamäki, som nu är hemkommen från Nepal.

Sällskapet hade varit ett par dagar uppe i bergen och kommit ner igen dagen före jordbävningen. Planeringsarbetet fick ett abrupt slut då jordbävningen slog till vid middagstid den 25 april.

- Alla vi tre finländare var i en kyrka, där en gudstjänst med ett åttiotal deltagare höll på att ta slut. Plötsligt for strömmen och så mullrade det och skakade till ordentligt.

Alla tog sig ut ur kyrkan och sprang ut på ett fält. Från de intilliggande byggnaderna strömmade också till och snart stod ett tusental människor bland persilja, morötter och basilika.

- Ännu då jag sprang ut på åkern var det svårt att hålla balansen (på grund av att marken skalv). Jag blev sjösjuk och mådde illa, säger Ture.

Där Ture och hans sällskap befann sig var byggnaderna nya och stadiga, så de hölls stående genom jordskalvet. Inga dödsfall eller allvarliga skador inträffade heller där, så vitt Ture vet.

På andra håll i landet har mängder byggnader raserats. Dödssiffran efter jordbävningen närmar sig 7 000.

Efter jordbävningen tog sig sällskapet tillbaka till Bhaktapur. Där hade ett tältläger inrättats i en park nära deras hotell. Där övernattade de tillsammans med ett tusental ortsbor.

- Det kom efterskalv hela tiden, men jag räknade dem inte. Sover man i en park bland gräs och träd så är man trygg, säger han.

Ville hjälpa till

Ture är utbildad barnläkare och han hjälpte till med att undersöka en skadad person i tältlägret. Desto mer kunde han inte göra.

- Jag frågade folk från flera organisationer, besökte finska ambassaden och hörde mig för på sjukhus om det behövdes nån hjälpande hand.

På sjukhuset hade man gott om personal som jobbade långa dagar. Däremot rådde det platsbrist för patienterna.

Efter ett par dagar fick man kontakt med en hjälporganisation som hade ett stort projekt på gång i det värst drabbade området. Det hade krävt att man var utbildad ortoped eller kunnig i att behandla olycksfall.

- Det kan jag inte, dessutom hade det varit fråga om att stanna i en till två månader. Jag var inte förberedd för expeditioner i bergen, i stället blev det så att jag kom hem tillbaka.

Det är nu arbetet börjar

Den internationella uppslutningen att hjälpa Nepal har varit väldigt bra, konstaterar Ture Huhtamäki. Åtta miljoner människor, varat två miljoner barn, är drabbade.

- De som är svårt skadade och inte kan nås av hjälp så dör nu. Sen kommer infektioner av olika slag. Det behövs en stor insats och under lång tid innan det här är över.

Det kan hända att det tystnar i nyhetskanalerna, men det är nu som arbetet börjar. Tält, mat, mediciner och hjälpteam behövs. Ture är också han beredd att åka ut.

- Om jag kan göra nån nytta nånstans så är det klart att jag far. Om det blir det här (Nepal), det kan jag inte svara på, men det här är ju det här jag tycker om, att finnas där det behövs.