"när jag får förklara verkar folk tycka att det hela låter bra "

Härom året hade jag möjligheten att pröva på något jag egentligen aldrig gjort förut, nämligen både dansa, sjunga och spela teater på Raseborgs sommarteater. Det var en oerhört givande erfarenhet som definitivt gav mersmak.

I och med detta kom jag också i kontakt med människor som jag fick arbeta intensivt med länge. När vi sen mellan övningar och repetitioner hade möjlighet att prata med varandra började frågorna fara omkring.
- Var bor du? Var jobbar du?
Och så säger jag att jag jobbar i kyrkan. Reaktion är många gånger, oj gör du det? Jag försöker tolka reaktionen och den är en aning obekväm. Inte direkt konstigt att reaktionen är just den, när t.ex. kyrkan syns i media så är det ju väldigt sällan i positiv dager.

Nå, hur som helst, när jag väl får berätta vad jag sysslar med inom kyrkan och jag får förklara hur ”awesome” jag tycker mitt jobb är och hur bra jag trivs med det jag gör verkar folk tycka att det hela låter bra och så har det hänt att vi har kommit in på spännande diskussioner om Gud, tro och tvivel.

Jag tycker det är oerhört spännande att diskutera tro med människor. Visst är det ett så oerhört känsligt ämne för många och jag brukar så gott jag kan hantera ämnet med silkeshandskar. Allt för många gånger har diskussioner om tro skett med bristande respekt och med bristande acceptans för oliktänkande vilket lett till djupa sår hos allt för många.

Det känns som om man har mycket att riskera när man pratar om det nästan tabubelagda ämnet tro. Man löper risken att idiotförklaras av en del som fnyser åt blotta tanken om Gud. Man löper också risken att idiotförklaras av människor som säger att dina erfarenheter och tankar om Gud ju är helt fel och att man inte kan tänka och tro som du. Men ändå är det viktigt att få prata om tro och få reda på hur andra tänker och vad de säger om Gud, fundera på vad som sagts om Gud genom tiderna, fundera på vad kyrkan säger, vad Bibeln säger och på något sätt få rätsida på det här med att tro och framförallt kanske få en bättre bild av det allra viktigaste - vad tror jag?.

Jag vet, det är inte lätt det här med att tro och uttrycka tro. Med vilka ord ska man försöka gestalta något som inom en känns som ett universum av tankar och funderingar. Att vara en varelse som av någon orsak har ett medvetande som tillåter oss att reflektera kring frågor om vårt ursprung samt meningen med vår existens kan vara ack så svårt att hantera. Men alla är vi ju stjärnstoft som någon så vackert har sagt. Sen kan vi, hoppeligen ödmjukt och respekterande, fortsätta diskutera samt fundera kring undret, slumpen, sammanträffandet, eller vad man nu vill kalla det, som gjorde att stjärnstoftet formades till dig och mig.

Christer Romberg håller två Andrum denna vecka, tisdag 5.5 och fredag 8.5. kl 6.55 och 9.10