Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Lagmansgården kan tvingas stänga

Från 2015
Uppdaterad 05.05.2015 10:33.
Direktör Carl-Johan Strömberg vid Lagmansgården
Bildtext Direktör Carl-Johan Strömberg vid Lagmansgården.

Det enda svenskspråkiga skolhemmet i Finland kan vara nedläggningshotat. Lagmansgården i Pedersöre gjorde i fjol en förlust på 325 000 euro.

Matti Salminen som är chef för landets sex skolhem bekräftar att en arbetsgrupp utreder hur man ska få bättre ekonomi i skolhemmen.

Tre skolhem gjorde en förlust i fjol på sammanlagt 800 000 euro. Nu är frågan om ett eller två skolhem borde läggas ner. Salminen vill inte spekulera i om Lagmansgården är ett av dem.

Krisen började 2009

Skolhemmen har haft problem med ekonomin sedan 2009 bekräftar Carl-Johan Strömberg, direktör på Lagmansgården.

- Kommunerna satsar inte på utsatta barn som förr, säger Strömberg.

Pengarna tryter och i kommunerna talas det allt oftare om att satsa på öppen vård. Ändå hävdar Strömberg att ungdomarna som hänvisas till Lagmansgården har så stora problem att de inte kan skötas på annat håll.

- Skolhem behövs fortfarande för de svåraste fallen. Här får de sin skolgång och den vård de behöver, säger Strömberg.

- Fast vi har små avdelningar och mycket personal är det väldigt tufft för oss ibland.

Svensk service?

Strömberg har svårt att förstå att man kan diskutera en nedläggning av det enda svenska skolhemmet.

- Svenskspråkiga barn ska väl ha samma rättigheter som på finskt håll?

Att man skulle lyckas starta en svensk avdelning på något finskt skolhem tror han inte på.

- Det är en utopistisk tanke.

På skolhemmet i Pedersöre arbetar 40 personer. Var skulle man få tag på svenskspråkig kunnig personal i finska trakter, frågar han sig.

Barnskyddet i omvandling

Skolhemmen lever av dygnsavgifterna kommunerna betalar för vård och skolgång, och för att hålla utgifterna nere har kommunerna sökt alternativa lösningar, uppger Matti Salminen.

- Barnskyddet är i omvandling och kommunerna försöker skapa egna tjänster.

Det såg man tydligt senaste höst när det kom ovanligt få barn till Lagmansgårdens skolhem, men personal- och fastighetskostnaderna är lika stora.

Men också privata aktörer påverkar skolhemmen. Den största aktören är Mehiläinen som börjat producera barnskyddstjänster. Ändå säger Salminen att det inte finns många som konkurrerar med de statliga skolhemmen.

Fastigheterna ett större bekymmer

Skolhemsverksamhet inleddes på Lagmansgården 1901 och i slutet på 30-talet byggdes huvudbyggnaden på Lagmansgården. Den har blivit oändamålsenlig och dyr i drift.

Lägg till en rad äldre fastigheter och skolhemmet landar på en hög hyresnivå.

- Statliga Senatsfastigheter vill ha hög avkastning, 7,7 procent, även om det är fråga om ett skolhem. Det bästa vore att riva funkkishuset och bygga nytt, säger Strömberg.

Kommunen intresserad

Pedersöre kommun har varit villig att bygga ett nytt skolhem, men det förutsätter att man kan få ett tillräckligt långt hyresavtal.

- Ett nytt skolhem kunde få ner driftskostnaderna avsevärt, men diskussionerna har inte lett någonvart, säger kommundirektör Stefan Svenfors.

Nu inväntar kommunen och personalen på Lagmansgården arbetsgruppens utredning.

- Skolhemsverksamhet är dyr, men den behövs och utredningar visar att insatsen lönar sig om den sätts in i unga år, säger Strömberg.

Till Lagmansgården kommer unga från hela Svenskfinland. I dag är de 15 ungdomar i åldern 13-17 år.

- Några är finskspråkiga. Vi fungerar på båda språken, säger Strömberg.