Vitryssland välkomnas av EU - utan krav på demokrati och mänskliga rättigheter

EU vill öka samarbetet med Vitryssland och sänker kraven på respekt för mänskliga rättigheter. Det här är åtminstone vad EU:s ordförandeland Lettland hoppas på inför EU:s toppmöte om det östliga partnerskapet i mitten av maj. Planerna får stöd av den vitryska oppositionen.

Det är elevledd lektion i redovisning i Baltikums finaste ekonomiska högskola, Rigafilialen av Handelshögskolan i Stockholm SSE. Skolan ligger i en exklusiv jugendbyggnad strax norr om Gamla stan i Riga.

Skolan lockar de bästa unga blivande ekonomerna från Lettland, Litauen och Estland, men här finns också några enstaka vitryssar. Efter lektionen sätter jag mig ner för en kopp kaffe med tre ambitiösa och överraskande frispråkiga damer.

- Jag hade alltid drömt om att studera utomlands, men jag trodde inte det var möjligt, säger Hanna. Sedan såg jag en annons på nätet om ett stipendium. Jag ansökte och fick det.

Det handlar om ett stipendium Sverige delar ut till unga vitryssar, som får studera här på SSE Riga.

- Målet med det här stipendiet är att skapa en ny generation vitryssar som åker tillbaka hem och på något sätt utvecklar ekonomin, säger Jevgenija. Men, ärligt talat, de flesta av oss kommer inte att återvända till Vitryssland.

Men det visar sig att flickorna nog kommer att följa EU:s toppmöte om det östliga partnerskapet i Riga i mitten av maj med stort intresse.

- Den enda förändringen jag kan tänka mig att mötet kan leda till är inom handeln, tror Jevgenija, eftersom Ryssland nu är vår närmaste handelspartner.

Hanna hoppas att visumfrågan tas upp.

- I dag är det supersvårt att få ett visum till EU, och dyrt. Speciellt om du inte vet exakt hur du ska göra och behöver hjälp av en agentur.

Varken Hanna eller Jevgenija är politiskt aktiva, vilket väl är lätt att förstå när de kommer från ett land där opposition kan leda till fängelse.

Snabba förändringar leder inte till något bra

Men Julija Kurganovitj är inte rädd för att säga vad hon tycker, också i känsligare frågor. Hon var tonåring sommaren 2011, då den arabiska våren nådde Vitryssland.

Det var först då, när regeringen slog ner fredliga demonstranter och grep hundratals personer, som hon insåg hur landets regim fungerar.

- Det var då jag vaknade, säger Julija, men jag är ingen radikal oppositionär. Inte skulle något ändra om vi plötsligt fick en ny president. Jag kritiserar regimen, men tror inte att snabba förändringar kan leda till något bra.

Julija har precis kommit hem från en konferens i Minsk, Vitrysslands huvudstad, men det var ingen vanlig konferens. Den organiserades av regimkritiska medborgarorganisationer och handlade om vad de kan förvänta sig av EU:s toppmöte i Riga nu i maj.

Julijas budskap, som också majoriteten av den mindre hätska delen av vitryska opposition verkar ha, är att EU ska sluta kräva demokrati och mänskliga rättigheter av president Aleksander Lukasjenkos regim.

- EU:s tillvägagångssätt mot östeuropeiska länder har byggt på politik och värderingar och det har inte fungerat. Vår politik är annorlunda och vi har andra värderingar, säger Julija. Lukasjenko blir bara starkare på hemmaplan av de kraven.

Enligt Julija låter den nya, mer pragmatiska strategin, som Lettland förespråkar, betydligt bättre.

- Ukraina är ett bra exempel på hur fel kraven på västerländska reformer kan gå. Ukraina gick med på att också politiskt glida närmare EU och se hur det gick, landet kollapsade.

Med ökat ekonomiskt samarbete, mindre strikta visumregler och genom att inkludera Vitryssland i Bolognaprocessen, så utvecklas landet så småningom.

- Förändringen mot demokrati måste komma inifrån och vi vitryssar är inte redo för det ännu, påpekar Julija.

Det är samma budskap som Lettland nu vill övertyga resten av EU om.

”Vitryssland är unikt i Östeuropa”

- Vitryssland är det enda av de sex länderna inom EU:s östra partnerskap som inte har territoriella konflikter, säger statsekreterare Andrejs Pildegovics på Lettlands utrikesministerium. De har varken frusna eller heta konflikter.

Med tanke på utvecklingen i Ukraina upplever Lettland att det nu är tid att stegvis börja integrera Vitryssland med Europa.

- Vi vill inte sluta med sanktionerna, eller ignorera bristen på mänskliga rättigheter eller det att de fortfarande tillämpar dödstraffet, betonar Pildegovics, men vi vill börja samarbeta med landet på ministerienivå.

Också Vitryssland har visat större intresse för ett bredare praktiskt samarbete med EU.

- Nu under vår ordförandeperiod har vi ordnat många möten med högre tjänstemän, vilket tidigare har vanligt ovanligt. Förr har Vitryssland främst kommunicerat genom sina diplomater.

Pildegovics radar upp flera exempel på områden där ökat samarbete behövs, som till exempel hälsofrågor och kampen mot tuberkulos, och miljöfrågor. Floden Daugava börjar i Ryssland och flyter förbi Vitrysslands största oljeraffinaderier, genom hela Lettland och ut i Östersjön.

- Om det händer en oljeolycka i Vitryssland kommer ni i Finland att känna av det, säger Pildegovics. Vi talar inte om att göra stora genombrott, men vi vill sätta fokus på Vitryssland igen.

Rent konkret pågår nu också förhandlingar för att få alla EU-länder att acceptera att Vitrysslands president Aleksander Lukasjenko välkomnas till EU-toppmötet i Riga.

Handelshögskolan SSE Rigas rektor, svenske Anders Paalzow, ”med 16 års erfarenhet av jobbet”, påpekar att han tror att det lettiska intresset för Vitryssland i grunden handlar om oron för Putins Ryssland.

- Dels ser man möjligheter med handel, säger Paalzow, men jag tror också att Lettland vill att Vitryssland närmar sig Västeuropa för att själv känna sig säkrare.

Om Vitryssland vänder sig mot Ryssland är man rädd för att ryska trupper placeras ut längs med Vitrysslands gräns mot Lettland.

Lukasjenkos position är stark

Några dramatiska resultat av ett närmare samarbete mellan EU och Vitryssland tror Paalzow inte på.

- Lukasjenko och regimen behöver inte ge efter politiskt, för de är tämligen populära bland befolkningen. Särskilt på landsbygden, där man har det bättre än i Ryssland och förmodligen också i Lettland.

Paalzow tillägger ännu att läget för Lukasjenko personligen är perfekt just nu. Han är en mästare på att balansera mellan Ryssland och EU. Eftersom han var aktiv i fredsförhandlingarna i Ukraina så kan han plocka fördelar av sitt läge i mitten.

Också på det lettiska utrikesministeriet är man öppen med att varmare relationer med Vitryssland spelar Lukasjenko i händerna. Men det viktiga upplevs vara att det är rätt tid också för EU.

- Vi upplever det här som ett gyllene tillfälle, jag är övertygad om det, säger statssekreterare Andrejs Pildegovics. Om vi ökar samarbetet med Vitryssland så är det en tydlig signal åt Ryssland att EU:s Östeuropapolitik är den rätta.

Med rätt menar han att den östeuropeiska länderna själva väljer Europa, inte Ryssland.

Mycket är bättre i Vitryssland än i Lettland

De vitryska flickorna som studerar på SSE Riga har delade åsikter om vilket val vitryssarna skulle ta.

- Jag är här i Lettland och jag har tagit till mig västerländska värderingar, men det är annorlunda i Vitryssland och i min egen familj, säger Julija Kurganovitj. Mina föräldrar har andra värderingar än jag, det går inte att ändra på dem.

Jevgenija säger genast att demokrati i Vitryssland är så utopiskt att hon inte ens tänker i de banorna. Hanna påpekar att hon älskar sitt land och att mycket faktiskt är bättre hemma i Minsk.

Den lettiska regeringen är lite väl mjuk, menar hon.

- Myndigheterna är inte tillräckligt strikta. Man ser grafitti och oreda överallt. För att inte tala om vägarna, fortsätter Hanna. När vi första gången körde över gränsen in i Lettland så började bussen genast hoppa av alla gropar.

Gustaf Antell