Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Föräldrarna mer delaktiga i framtidens skola

Från 2015
Uppdaterad 11.05.2015 06:23.
En flicka sitter i en skolbänk och skriver på sin lärplatta.
Bild: Johanna Ventus / Yle

Föräldrar ska få en större roll i barnens vardag i skolan. Det enligt den nya läroplanen som tas i bruk hösten 2016.

Lärare Lars Nyberg från Luostarivuoren Koulu i Åbo anser att det är bra med dialog, men bedömningen ska de inte påverka.

- I praktiken betyder det att föräldrarna ska engagera sig i ganska mycket som har med skolan att göra. Vi har föräldrarna med då vi planerar trivselregler och då vi sätter inlärningsmålen et cetera, berättar Nyberg om den nya läroplanen.

Detaljerna är inte ännu klara och på lokalnivå har man inte framskridit långt med den nya läroplanen, men meningen är att få föräldrarna med i skolarbetet. Från lärarnas sida kommer detta att kräva mer flexibilitet och mera dialog. Nyberg ser flera fördelar i den nya planen.

- Vi kommer ifrån det som ganska ofta kommer fram, frågan om vilka rättigheter "mitt barn" har. Istället kommer vi att diskutera om alla elevers rättigheter. Den här diskussionen kommer nu kanske att föras framför öppna ridåer, vilket är bra, säger Nyberg.

Lars Nyberg
Bildtext Lars Nyberg är lärare för språkbadseleverna i Luostarivuoren Koulu.
Bild: Yle/Mattias Simonsen

Tio års erfarenhet

I Luostarivuoren Koulu har man redan i tio år hållit så kallade utvecklingssamtal med eleverna. Samtalen äger rum i början av året och vid terminssluten vid jul och före sommarlovet. Läraren och eleven diskuterar målet för terminen och hur man tycker att det har gått.

Under samtalet får eleverna också veta sitt vitsord i varje ämne redan före skolavslutningen. För språkbadsläraren Nyberg är det alltså inget nytt då det talas om att diskutera mera.

- Det är ett slags pedagogiskt utvecklingssamtal. Det sätter vi ett högt värde på. Det är inte som förr i tiden då man smällde en siffra framför näsan på eleven på avslutningsdagen, berättar Nyberg.

Niondeklassaren Sofia Böling uppskattar också samtalen.

- Jag tycker att de är väldigt bra. Man får veta vad man kan göra bättre för att få ett bättre vitsord, säger Böling

"Det låter ganska konstigt"

Det har diskuterats om föräldrarna skulle få ta del av liknande diskussionstillfällen, men Nyberg anser att föräldrarna inte ska blanda sig i bedömningen.

- Jag vet inte hur mycket föräldrarna kan vara involverade i själva bedömningsprocessen. Men att ta del av lärarens respons och åsikter, i en form där de dokumenteras så att föräldrarna kan kommentera, det får tiden visa, säger Nyberg.

Böling tror inte heller att föräldrarna skulle hämta med något till diskussionerna.

- Det låter ganska konstigt. Jag tror inte att föräldrarna skulle vara intresserade av att vara med, säger Böling.

I en situation där läraren sätter ner ytterligare tid på att diskutera med föräldern kan det orsaka tidsmässiga komplikationer för lärare med hundra elever. Den tiden som man nu sätter ner på diskussionerna med eleverna för med sig ett tillräckligt mervärde för att fortsätta, säger Nyberg.

- Vi alla arbetar på olika sätt. Det är redan en del av vårt dagliga, fortgående arbete så det betyder inte mycket mer arbete för oss. Det beror ju förstås på hur mycket du har gjort förr.

Nyckelord: Mera delaktighet

Trots att föräldrarna inte kan påverka betygsättningen tycker Nyberg att det är bra med mer dialog. Nyberg har själv varit aktiv inom Hem och Skola i ett decennium och ser gärna att lärare och föräldrar kan diskutera om skolans verksamhet.

- På gott och ont. Som förälder så tycker jag självklart att det är bra. Samtidigt finns det också undersökningar som pekar på att en mindre auktoritär skola och mera diskuterande resulterar i skräckexemplet från vårt västra grannland.

- Så länge som vi håller det på en någorlunda vettig nivå, som varken jag eller någon annan ännu kan definiera vad det är, så ser jag försiktigt positivt på utvecklingen. Diskussion och dialog är alltid bra, säger Nyberg.

Det har också diskuterats hur nödvändigt det är att hålla kvar sifferbetygen, men Nyberg försvarar ändå den metod som används idag.

- Det här är en diskussion som kan föras i flera timmar, men jag tycker att vi behöver något sätt att mäta kunskap. Vi kan alltid diskutera om grundskolan mäter rätt saker, men några slags bedömningskriterier behöver vi. Det är berättigat att vi uppdaterar läroplanen och bedömningskriterierna enligt moderna tankar, bedömning i sifferform har ändå sitt värde, säger Nyberg.