Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Västra Nylands folkhögskola väntar på framtidsbesked

Från 2015
Uppdaterad 04.05.2016 09:27.
Västra Nylands folkhögskola i Karis.
Bildtext Undervisningen vid Västra Nylands folkhögskola hör till den så kallade fria bildningen.

Det ekonomiska läget för Västra Nylands folkhögskola (VNF) blir allt tuffare. Samtidigt väntar skolan på beslut om framtiden.

Frågan om Borgå folkakademi, folkhögskolan Axxell och Västra Nylands folkhögskola (VNF) borde fusioneras har varit aktuell i flera år. Om en fusion ska bli verklighet år 2017 måste beslut tas snart, säger VNF:s rektor Katri Vepsä.

Stämman för Västra Nylands folkhögskola ska mötas inom kort för att ta ställning till vilken riktning skolan ska ta i framtiden.

Vepsä är noga med att understryka att det är skolans ägare som ska besluta hur framtiden ska se ut.

- Folkhögskolan gör ett regionalt och samhälleligt värdefullt arbete. Oberoende av en sammanslagning kommer denna uppgift att vara viktig även i framtiden.

Borgå folkakademi och folkhögskolan Axxell är aktiebolag medan Västra Nylands folkhögskola ägs av en samkommun där Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Grankulla och Vanda ingår som ägare.

VNF:s rektor Katri Konttinen.
Bildtext Rektor Katri Vepsä.

Tuff ekonomi

VNF gör ifjol ett obetydligt minusresultat. Eftersom det finns överskott sedan tidigare täcks summan av det.

Däremot ger en noggrannare granskning av räkenskaperna att livet för folkhögskolorna inte är någon dans på rosor.

Antalet elever minskar medan staten drar ner på statsandelarna.

Ifjol måste skolan också under hösten betala två rektorslöner medan rektor Kerstin Romberg tog ut semester före sin pensionering vid årsskiftet och den nya rektorn Katri Vepsä redan började jobba.

På plussidan kan nämnas att de finlandssvenska fonderna har fortsatt vara generösa och beviljat tiotusentals euro i understöd till skolan.

Också ägarkommunerna har skjutit till pengar - 80 000 euro - för att få ihop budgeten på drygt 2,2 miljoner euro.

Det står i grundavtalet att ägarkommunerna ska bidra med pengar vid behov.

Sparåtgärder

För att klara av reparationer i skolan sålde samkommunen aktier i Wärtsilä och fick en vinst på 140 000 euro. En del av pengarna gick ändå åt till skolans drift.

Skolan tog också till aktiva sparåtgärder som att anställa visstidsanställda lärare bara för 11 månader, minska på marknadsföringskostnaderna och att några anställda bytte ut en del av semesterersättningen mot ledig tid.

Oviss framtid

Reformen av bildningen blev på hälft efter den gamla regeringen och landet får inom kort ett nytt verksamt styre. Det betyder att det är oklart hur reformerna blir.

Klart är ändå att staten kommer att spara pengar och Finlands folkhögskoleförening räknar med 30 procent mindre resurser år 2017 för det fria bildningsarbetet jämfört med år 2012.

I bokslutet för VNF sägs också att "folkhögskolorna i landet levt med ett skruvstäd kring sina ekonomier under de senaste sju-åtta åren och att strävandena att föra bildningsuppgifterna in i framtiden är svår och tvingar fram helt nya lösningar för många folkhögskolor".

Det sägs också att antalet upprätthållare torde minska de närmaste åren och att det på finskt håll har diskuterat sammanslagningar i form av aktiebolag med många folkhögskolor.

Aktiebolag på tapeten också i Nyland

En gemensam arbetsgrupp för folkhögskolorna i Nyland kom under hösten 2014 fram till att skolornas fastighetsmassa bäst kan utnyttjas vid en sammanslagning.

VNF:s representanter i arbetsgruppen har föreslagit att ett allmännyttigt aktiebolag skulle vara bäst.

Arbetsgruppen föreslog att folkhögskolorna grundar ett aktiebolag; ett annat alternativ är att grunda en stiftelse.

I arbetsgruppen har Axxell Utbildning AB representerats av Johan Aura, Ulrika Lundberg och Marina Åkermarck. Borgå folkakademi har representerats av Torbjörn Blomqvist, Ulf Lindholm och Henrika Nordin.

Västra Nylands folkhögskola representerades av styrelseordföranden Kerstin Ilander (SFP), skolans tidigare rektor Kerstin Romberg och nuvarande rektor Katri Vepsä.

Timo Heinola har varit arbetsgruppens ordförande.

Andra alternativ har utretts

Det har gjorts flera utredningar om framtiden.

Vid VNF utredde en arbetsgrupp för ett år sedan vad som skulle hända om VNF fortsatte som självständig skola.

I den rapporten sägs att det krävs omfattande förändringar för verksamheten. Bland annat behövs en försäljningsenhet som kan sälja tjänster för att balansera bortfallet i den offentliga ekonomin.

Också de åtta ägarkommunerna skulle bli tvungna att bidra med betydande summor pengar, mellan 100 000 och 150 000 euro.

Också anställningarna vid skolan måste i så fall omprövas. Samarbetet med andra fria bildningsinstitutioner och andra stadiets skolor i Raseborgsregionen skulle behöva stärkas.

Loppiskläder på Västra Nylands folkhögskola
Bildtext Det finns bland annat en modelinje vid VNF.

Fusionsalternativet

Ifall det bildas en gemensam nyländsk folkhögskola kommer externa finansiärer att bli tvungna att åtminstone till en början skjuta till pengar för att få ekonomin att flyta.

Utredare Timo Heinola har räknat ut att den nya skolan under sitt första år skulle få 2,2 miljoner euro i statsandelar. Utöver det behövs det mellan 200 000 och 300 000 euro i extern finansiering.

Dessutom behöver skolan cirka 150 000 euro för marknadsföring.

Hur det går är ändå fortfarande oklart. Stämman för Västra Nylands folkhögskola möts 27.5.

Men vad Västra Nylands folkhögskola anser väger tungt; Västra Nylands folkhögskola i Karis är den största svenska folkhögskolan då man ser till kursutbudet bland de 11 folkhögskolor som finns på 14 orter i Svenskfinland.