Prylar är inte gjorda för att hålla
Mobilen ger upp efter ett halvt år. Skrivaren säckar ihop efter att ha skrivit ut allt för få papper. Ibland känns det som att dagens prylar inte är gjorda för att hålla särskilt länge. Och det är de inte heller. Det handlar om planerat åldrande, säger professor Sara Ilstedt på KTH i Stockholm.
- Det kan till exempel handla om att en komponent i produkten är tillverkad så att den går sönder efter en viss användningstid. Och tillverkarna gör det här för att få sälja mer, konstaterar Sara Ilstedt,
Ilstedt är professor i produkt- och tjänstedesign på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Hon nämner skrivare som ett exempel på planerat åldrande. De kan vara programmerade så att de slutar fungera efter att ett visst antal sidor skrivits ut.
- Modeindustrin är ett annat exempel. Den bygger på planerat åldrande där kläder ska bli omoderna och bytas ut efter ett tag.
Åsikterna går isär när det gäller planerat åldrande. Är det en konspiration för att få konsumenter att köpa nya prylar hela tiden?
Eller handlar planerat åldrande egentligen bara om produktutveckling och konsumtion, som håller igång vår ekonomi och våra samhällen?
Ett annat synsätt
På Svenska Handelshögskolan i Vasa väljer professor Peter Björk att hellre prata om en produkts livscykel, än om planerat åldrande.
- Tillverkare har en viss livslängd på sina produkter och komponenter. Sedan ser de hur marknaden reagerar på förändringar och gör upp en strategi för hur ofta det går att släppa nya innovationer.
I en fungerande marknadsekonomi borde det, enligt Peter Björk, inte vara möjligt att medvetet göra produkter sämre än de kunde vara.
- Det här är en växelverkan mellan konsumenter och tillverkare, företag. En tillverkare kan inte göra något som är oetiskt, något som är dåligt. Det sprids fort på de sociala medierna. Och då väljer konsumenter andra tillverkare, säger Björk.
Inget nytt under solen
Planerat åldrande (planned obsolescence) är inget modernt fenomen. Begreppet myntades i USA på 1930-talet. Då handlade det om att lyfta den amerikanska ekonomin ur depressionens klor.
- Själva idén uppstod i en tid då man ville få fart på konsumtion och produktion, få igång ekonomin helt enkelt. Tanken med planerat åldrande var god, säger Sara Ilstedt.
Men i dag ser Ilstedt inget gott i planerat åldrande.
När det handlar om mobiler, datorer, bildskärmar och annat elskrot hamnade år 2014 nästan 42 miljoner ton, i hela världen, på tippen. Globalt återvinns bara en sjättedel av allt elskrot.
Läs FN-universtietets rapport om elskrot
Det finns alternativ
Vår ekonomi bygger i dag på ständig tillväxt. Utan konsumtion skulle den kollapsa. Men Sara Ilstedt vill se en annan typ av ekonomi växa fram, en ekonomi utan konsumtionshysteri.
- Man kan hitta andra sätt att hålla igång ekonomin. Man kan reparera saker, man kan hyra saker. Och man kan konsumerar tjänster och kultur i stället för prylar.
Peter Björk tycker att det här med tjänster är intressant.
- Det finns inget som säger att vi behöver äga något. Varför ska vi till exempel äga en cykel? Vi kunde hyra den i stället.
I den bästa av världar kunde ett system, som bygger på att konsumenter köper tjänster istället för produkter, leda till att produkterna blir hållbarare.
- Men för att ändra på ett ekonomiskt system krävs enorma förändringar i ett samhälle. Alla parter måste vara med. Konsumenterna är minst lika viktiga som tillverkarna, säger Björk.
Reparera mera
KTH-professorn Sara Ilstedt hoppas att de produkter vi köper ska hålla länge och att de ska gå att reparera. I dag är det inte alltid så enkelt.
- Det finns många produkter som helt enkelt inte går att reparera. Man måste köpa nytt, säger Ilstedt.
Peter Björk, professor på SHH i Vasa, håller med. Vi håller på att montera ner det system där det är möjligt att reparera produkter.
Men han går inte med på att konsumenterna skulle vara helt oskyldiga och all skuld skulle ligga på tillverkarna.
- Många konsumenter vill köpa nytt. De vill ta del av den tekniska utvecklingen som kommer när nya produkter lanseras.
Ur konsumentens synvinkel handlar frågan om att reparera eller inte också om pengar. Det konstaterar Tom Hoxell, som sedan 2011 jobbar med att reparera bland annat datorer på företaget Datacorner i Kristinestad.
- Att reparera skärmen på en dator kan kosta upp emot 300 euro. Då måste kunden bestämma om han vill lägga pengarna på reparationen eller om han vill köpa en ny. De flesta kunder väljer att köpa nytt, säger Hoxell.
Annorlunda förr
Det sägs ofta att det var bätte förr, att produkter som köptes för 20 eller 40 år sedan var mer hållbara än dagens produkter.
- Det finns ingen forskning som skulle bevisa det, men många vet kanske av egen erfarenhet att grejer köpta för till exempel 30 år sedan fungerar bättre och är mera hållbara än nya prylar. Förr fanns det en kultur av att man lagade saker och sparade på grejer, som kunde användas igen, säger Sara Ilstedt.
Peter Björk avfärdar tanken på att det var bättre förr.
- Det var annorlunda förr, men det var inte bättre. Den kunskap man hade då, de produkter man tillverkade då, fungerade på den tiden.
Dessutom är jämförelsen svår att göra. Björk säger att hållbarhet i tid bara är ett sätt att se på hållbarhet.
Dagens prylar är mer ”teknikstinna” och förbrukar mycket mindre energi än gamla prylar. Ur den synvinkeln är det bättre nu.
Har du någon pryl hemma som fungerar trots att den är gammal och välanvänd?
- Vi har en mangel som aldrig verkar "ta slut". Den har många år på nacken och fungerar felfritt, säger Peter Björk.
- En juicepress som jag köpte för 30 år sedan. Den gick sönder när den var ganska ny, men reparerades på garantin. Sen dess har den gått felfritt och det tycker jag är ganska fantastiskt, säger Sara Ilsted.