Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Prisad avhandling om flerspråkighet

Från 2015
Uppdaterad 17.05.2015 22:00.
julia Tidigs
Bildtext Julia Tidigs erhåller statsrådet Mauritz Hallbergs pris för bästa vetenskapliga verk på svenska.

Varje år den 16 maj delas statsrådet Mauritz Hallbergs pris ut till en framstående forskare för ett vetenskapligt verk på svenska.

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris för bästa vetenskapliga verk på svenska utgivet 2014 tillfaller filosofie doktor Julia Tidigs för doktorsavhandlingen "Att skriva sig över språkgränserna – flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa". Prissumman är 20 000 euro.

Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1920 årligen delat ut statsrådet Mauritz Hallbergs pris till forskare som i ett vetenskapligt arbete, utgivet i original på svenska i Finland, visat prov på särskilt framstående forskning.

Prisjuryn motiverar årets val bland annat så här: ”Två intressanta författarskap belyses i kloka analyser och fördomsfria resonemang, uttryckta på en precis och njutbar svenska. Samtidigt bidrar författaren till att bredda och fördjupa förståelsen av det komplexa fenomenet litterär flerspråkighet. Syntesen av litteraturvetenskapens och språkvetenskapens infallsvinklar skapar en givande diskussion om flerspråkighet i litteraturen.”

Romantik och rebelliskhet

Julia Tidigs valde att fokusera på Ahrenberg och Diktonius i sin avhandling för att de två författarna var så väldigt olika, både i sin litteratur i allmänhet, men också i sitt sätt att blanda ihop olika språk.

elmer diktonius,
Bildtext Elmer Diktonius

– De här två herrarna visar att flerspråkighet i litteraturen kan betyda vitt skilda saker. Jac. Ahrenbergs realism, med drag av romanticism, är ju så långt i från Elmer Diktonius rebelliska modernism, och därmed får deras sätt att blanda ihop olika språk också olika effekt, säger Julia Tidigs i en intervju för Svenska litteratursällskapet.

– Med flerspråkiga uttryck kan en författare göra så mycket mer än att bara antyda något om den språkmiljö som romankaraktärerna lever i. Det kan till exempel handla om att markera en viss kulturell identitet, men i bland också vara en politisk och rentav rebellisk akt, som när Diktonius väljer att ta in finska uttryck i sina texter i en tid då Hugo Bergroth hade fått stort genomslag för sina tankar om finlandismer i det svenska språket, säger Julia Tidigs.

– Elmer Diktonius kunde dessutom använda flerspråkiga uttryck för att i modernismens anda främmandegöra det invanda, och den vägen förnya hela det poetiska uttrycket.

Avhandlingen går att läsa i sin helhet på Åbo Akademis webbplats.

Lyssna på en intervju med Julia Tidigs - längd ca 13 minuter: